Studentuppsatser som maktteknik

Tillsammans med några som gått på genusvetenskapens forskarseminarier har jag diskuterat makttekniker i studentuppsatser och avhandlingar som handlar om radikala grupper. Här är ett par tankar om hur man som uppsatsskrivare ofta blir ett verktyg för härskandet:

Förlängning av makten
- Många uppsatser syftar bara till att begripa (gripa) den gruppen den undersöker. Dessa kan då använda maktens tekniker för sortering och avskiljande. Vanligaste maktteknikerna är att sätta in aktivisterna/grupperna i olika kategorier, eller sätta in deras ideologi eller aktioner under förklarande rubriker, beteckningar.
- Dualistisk sortering delar upp i två kategorier. Fyrfältare låser in i fyra fält som bygger på två dualismer, den ena på ovansidan, den andra på sidan. En enkel maktteknik är att sortera genom att räkna upp en rad kategorier.
- Istället för att se vilken kunskap som finns i de begrepp som ”aktivistgruppen” använder vill maktens uppsatser gärna lansera egna begrepp som distanserar studerandet från motståndet. Egna begrepp ger uppsatsen status som nydanande
- Studenternas makttekniker kan objektivera den radikala gruppen, distansera forskning från motstånd samt att (bort)förklara aktivisterna.

Forskning för förändring
- I förändrande forskning ägnas uppsatsen åt frågor som:
- Vilken utmaning ger den här gruppen till oss?
- Vad kan vi lära oss av dessa erfarenheter?
- Hur skulle man kunna göra detta bättre idag?

De befriande uppsatserna vänder riktningen. Istället för att peka ut de radikala grupperna så gör man sig till lyssnare. Vad är det den här gruppen säger att vi borde göra? Uppsatsen utmanar då läsaren och ger (fingervisningar om de) verktyg som kan behövas för att ta gruppens budskap på allvar. En förändrande uppsats är aldrig neutral. Den kan upptäcka att motståndsgruppen motsäger sig själv och ger då förslag på lösningar. Den kan vara mycket kritisk och ge bättre förslag än aktivistgruppen, men den är en del av en förändrande, utvärderande och inspirerande motståndsprocess.
Per Herngren
version 0.2