400 år av fred och mångfald i Palestina

Från ungefär 1500 till första världskriget levde muslimer, judar, kristna, palestinier, beduiner och andra grupper fredligt med varandra som grannar i samma byar. 

Byar i Mellanöstern hade troligen den mest blandade mångfalden i världen. När jag jobbade i Mellanöstern hade många småbyar jag besökte tempel från fyra, fem olika religioner. 

Kolonialismens införande av centralstyrda nationalstater var med och krossade denna samverkande mångfald. Grupper som tidigare kompletterat varandra (kristna ansvarade ofta för sophämtning och rengöring) skulle plötsligt konkurrera om en central härskarmakt.

Per Herngren

1 november 2026

Mäktigaste krigsmakten gör sig beroende av våld och självskadebeteende

Tabellen visar väpnade militära konfrontationer där USA avfyrat skott, bomber eller missiler mot en stat eller väpnad grupp under de senaste 30 åren (1996–2026). 

Listan fokuserar bara på direkta amerikanska strider och utesluter vapenhandel, krigsutbildning och underrättelseverksamhet utan egen eldgivning. Källa Perplexity 2026 11 01.

Direkta väpnade konfrontationer med USA

Period	Motpart	Land/område	Typ av våld och karaktär
Sep 1996	Irak	Irak	Amerikanska kryssningsmissiler mot irakiska luftvärns- och radaranläggningar, efter irakiska angrepp i kurdiska områden. [worldpopulationreview]
Aug 1998	al-Qaida	Afghanistan och Sudan	USA avfyrade tomahawkmissiler mot träningsläger i Afghanistan och en anläggning i Sudan efter attacker mot USA:s ambassader i Afrika. [en.wikipedia]
Dec 1998	Irak	Irak	Operation Desert Fox: fyra dagar av omfattande amerikansk-brittiska flyg- och robotattacker. [worldpopulationreview]
Mar–Jun 1999	Förbundsrepubliken Jugoslavien / Serbien	Kosovo och Serbien	NATO:s flygkampanj, med omfattande amerikanskt deltagande: flyganfall och kryssningsmissiler under cirka 78 dagar. [en.wikipedia]
2001–2021	Talibanrörelsen och al-Qaida	Afghanistan	Invasion och långvarigt krig; flyganfall, markstrider, artilleri och drönarattacker under cirka 20 år. [en.wikipedia][tv4]
2002–2024	al-Qaida på Arabiska halvön (AQAP)	Jemen	Ensamma drönar- och flygattacker mot misstänkta AQAP-mål, med återkommande insatser under mer än två decennier. [en.wikipedia][tv4]
2003–2011	Iraks regim, därefter insurgenter	Irak	Invasion och efterföljande ockupation/counterinsurgency; omfattande strider, flyganfall och beskjutning i cirka åtta år. [en.wikipedia][tv4]
2004–2018	al-Qaida och talibannära grupper	Pakistan	Amerikanska drönarattacker i stamområdena; återkommande insatser under ungefär 14 år. [tv4]
2007–2025	al-Shabaab	Somalia	Ensamma flyg- och drönarattacker samt i vissa fall markinsatser tillsammans med somaliska styrkor; återkommande under nästan två decennier. [tv4]
2011	Libyens regim under Muammar Gaddafi	Libyen	USA deltog i flyg- och robotattacker inom den FN-mandaterade NATO-insatsen under flera månader. [tv4]
2014–idag	Islamiska staten (IS)	Irak och Syrien	Flyg- och drönarattacker, artilleri samt markstrider med partnerstyrkor; kampanjen pågår fortfarande i minskad omfattning. [en.wikipedia][tv4]
2016	Islamiska staten (IS)	Libyen	Amerikanska flyganfall mot IS-ställningar, särskilt kring Sirte. [tv4]
Apr 2017	Syriska regeringen	Syrien	Amerikanska tomahawkmissiler mot Shayrat-flygbasen efter kemiska vapenattacken i Khan Shaykhun. [tv4]
Apr 2018	Syriska regeringen och iranska styrkor	Syrien	USA, Storbritannien och Frankrike genomförde koordinerade flyg- och robotattacker mot kemiska vapenanläggningar. [tv4]
Jan 2024–maj 2025	Huthirörelsen	Jemen och Röda havet	USA:s och Storbritanniens flyg- och robotattacker mot huthimål; först Operation Poseidon Archer från 12 januari 2024, därefter Operation Rough Rider 15 mars–5/6 maj 2025. [congress][cambridge][en.wikipedia]
2024–2025	Huthirörelsen	Röda havet, Adenviken	Amerikanska örlogsfartyg och flygplan sköt ner drönare och missiler samt besköt huthibåtar och kustmål. [congress][crisisgroup]
Jun 2025	Iran	Iran	Operation Midnight Hammer: amerikanska B-2-bombare och en ubåt angrep kärnanläggningarna Fordow, Natanz och Isfahan med bomber och missiler. [aljazeera][legalclarity]
Sep 2025–	Misstänkta narkotikasmugglingsnätverk	Karibien och östra Stilla havet	Lethala attacker mot fartyg som USA hävdar används för drogspruggling; skott/robotar har avfyrats mot fartyg. [legalclarity]
Jan 2026	Venezuelas regim	Venezuela	Operation Absolute Resolve: amerikanska specialförband angrep luftvärn, följt av eldväxling vid presidentpalatset i Caracas. [legalclarity]
Feb 2026	Iran	Iran	Operation Epic Fury: USA och Israel genomförde en större koordinerad attack mot iranska mål. [legalclarity]
Dec 2025	IS-anknutna extremister	Nigeria	Amerikanska robotattacker mot IS-anknutna mål i nordvästra Nigeria. [tv4]

Källkritik av Perplexity

• Tabellen inkluderar både krig, enskilda flyg- eller robotattacker och kortare eldstrider, eftersom frågan gäller tillfällen då skott, bomber eller missiler faktiskt avlossats.

Länder utan krigsmakt och hur ofta de blivit attackerade

Här listas länder utan egentlig krigsmakt. Högerspalten anger hur ofta de blivit angripna de senaste 30 åren. (Ungefär 1996-2026. Källa: Perplexity 2026 11 01.)

Land	Attack av annat land, senaste 30 åren
Andorra	Ingen känd attack
Costa Rica	Ingen känd attack
Dominica	Ingen känd attack
Grenada	Ingen attack efter 1996; USA:s invasion 1983 ligger utanför perioden
Island	Ingen känd attack
Kiribati	Ingen känd attack
Liechtenstein	Ingen känd attack
Marshallöarna	Ingen känd attack
Mikronesiska federationen	Ingen känd attack
Monaco	Ingen känd attack
Mauritius	Ingen känd attack
Nauru	Ingen känd attack
Palau	Ingen känd attack
Panama	Ingen attack efter 1996; USA:s invasion 1989 ligger utanför perioden
Sankt Lucia	Ingen känd attack
Sankt Vincent och Grenadinerna	Ingen känd attack
Samoa	Ingen känd attack
Salomonöarna	Ingen attack; den regionala RAMSI-insatsen 2003–2017 var en inbjuden stabiliseringsmission efter inrikes våld
Tuvalu	Ingen känd attack
Vanuatu	Ingen känd attack
Vatikanstaten	Ingen känd attack

Fascism som bryter med rasismen

Från 60-talet utvecklade fascister i Europa en fascism som bröt med rasismen. För att kunna bli accepterad av andra partier och av europeiska väljare behövde fascismen bli rent nationalistisk, inte biologisk. Ett tidigt steg i denna riktning blev etnopluralism. Varje folk har rätt till sin egen stat. De bör därför inte blandas. Pluralism innebär här alltså att särskilja.

Fascism är att sätta nationen över andra värden, som empati, solidaritet, jämlikhet, omsorg, fristad och befrielse. Att föra in ras i nationalismen hade dock varit ett misstag, ansåg flera fascister. Efter Andra världskriget hindrade biologin traditionella partier från att ta till sig fascismens huvudpoäng: att först och främst främja nationen.

Nu sätter Sverigedemokraternas partiledning ner foten mot dem som återigen vill föra in biologin. Rasismen är en återvändsgränd.

Per Herngren

31 oktober 2026, version 0.1

Referens

Jimmie Åkesson, "DEBATT: SD-ledaren uttalar sig i bråket om svenskhet", Expressen, 2026 10 31.

Våld som förtal och mobbning är grova brott

Förtal och mobbning är våld och allvarliga brott. För att inte bli delaktig genom att göra sig till publik för våldet är det etiskt avgörande att i sociala medier ta bort inlägg och följare som diskuterar någon enskild politikers eller aktivists skötsamhet eller skulder hos kronofogden.

Efter medeltiden var tanken att avskaffa skamstraff och mobbdomstolar och överföra sådant på rättsprocess, skiljedom och legitima instanser.

Förtal är att peka ut någon som klandervärd. Svenska domstolar har dömt att förtal är förtal oberoende om det är sant eller falskt. Psykiskt våld kan inte gömma sig bakom: "Men det är ju sant!”

Per Herngren

21 oktober 2026, version 0.1

Besvärjelseaktivism

Aktioner som fokuserar på att sända budskap till regering eller "opinionen" fungerar genom besvärjelser. Förhoppningen är att budskapet ska bli mäktigare med antalet som sänder budskapet (nummermagi). Eller genom att olika medier alstrar extra kraft till budskapet. Spektakel och ritualer förväntas också generera energi till överföringen.

Budskapet kräver kraft för att besvärja högre makt.

Per Herngren 

11 oktober 2026, version 0.1.1

Vetenskap är inte metakunskap

För att vetenskap ska bli vetenskaplig bryter den med tron att den är en högre kunskap. Vetenskap kräver att den kan kritiseras med samma argument, bevis och logik som annan kunskap. Kravet på kritik gäller allt från teori, metod, undersökningar, resultatet av undersökningar, framställningar till det som presenteras som fakta. 

Vidskepelsen om att vetenskap står över annan kunskap riskerar att generera en övertro på fakta. Övertron på fakta öppnar paradoxalt upp för desinformation. För att kunna använda lögner, fejkade fakta, alternativa fakta, bedrägerier och förfalskningar krävs en okritisk tro på fakta.

För att konsekvent avfärda teori, fakta och vetenskap behöver man tro sig ha tillgång till fakta och kunskap som står högre.  

Vetenskap behöver istället kritik och jämlika samtal för att skapa kunskap. Källkritik är metoden att agera jämlikt med de fakta som presenteras. 

Per Herngren

10 oktober 2026, version 0.1

Medlet tränger undan målet - Hannah Arendt

Med instrumentellt handlande där ett medel ska uppnå ett framtida mål blir risken stor att medlet tränger undan målet.

”the means-end category, whose chief characteristic, if applied to human affairs, has always been that the end is in danger of being overwhelmed by the means which it justifies and which are needed to reach it Since the end of human action, as distinct from the end products of fabrication, can never be reliably predicted, the means used to achieve political goals are more often than not of greater relevance to the future world than the intended goals.”1

Per Herngren

7 oktober 2026, version 0.1

Fotnot

1. Hannah Arendt, On violence, San Diego, NY, London: Harvest/HBJ Book, 1970, s 4.

Makthavare existerar inte - Hannah Arendt

Hannah Arendt visar att det inte går att ha makt. Istället är det förmågan som kommer med lydnad eller samverkan som är makt. 

”Power corresponds to the human ability not just to act but to act in concert. Power is never the property of an individual; it belongs to a group and remains in existence only so long as the group keeps together. When we say of somebody that he is ’in power’ we actually refer to his being empowered by a certain number of people to act in their name. The moment the group, from which the power originated to begin with (potestas in populo, without a people or group there is no power), disappears, ’his power' also vanishes."1

Som Mohandas Gandhi är Hannah Arendt vad jag kallar en makthavare-ateist. Det går inte att äga makt. "Power is never the property of an individual".

Per Herngren
7 oktober 2026

Fotnot

1. Hannah Arendt,On violence, San Diego, NY, London: Harvest/HBJ Book, 1970, s 44.

Höger och vänster skapar vidskepelse

Föreställningen om höger och vänster skapar en form av vidskepelse? Det kamouflerar verkligheten. KD är ju statssocialister när det gäller kärnkraft. Och SD när det gäller kultur. Socialdemokraterna växlar mellan socialkonservatism och nationalkonservatism. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är socialliberala. Den nuvarande regering i USA är den mest statssocialistiska i USAs historia. Den tar kontroll över företag, marknad och massmedia.

Partierna är i praktiken komplexa. Det finns mer eller mindre drag av socialism, konservatism, nationalism, fascism, liberalism i alla partier. Detta suddas ut av en höger-vänsterskala.

Så fort man skapar en skala så kamoufleras faktiska uppfinningar, maktordningar, regeringsformer, samhällsomvandlingar. Man producerar istället märkliga föreställningar om ytterligheter och det normala i mitten. 

Det är alltså sorteringen på en skala som tränger undan begrepp och möjligheten att begripa det politiska. Istället stängs man in i den dominerande världsbilden. Om begreppen för andra ordningar skyms av en skala blir det svårt att prata om andra ordningar. Gramsci kallade den självklara, dominerande världsbilden för hegemoni.

Per Herngren

18 september 2026, version 0.1

Skalor kan ha egenvärde

Musikaliska skalor som dur och moll skalorna har värde i sig. Just för att de rör sig bortom språket. Matematiska skalor kan mäta skador, risker och smitta.

Mitokondrier - främlingarna är jag

Mitokondrier verkar i våra celler. De är med och producerar energi och värme. Och de reglerar ämnesomsättning. I hjärtmuskeln kan det finnas många hundra i varje cell.

Fast forskarna undrade varför de hade annat DNA än i andra delar av vår kropp. Tills de kom på att mitokondrierna en gång i tiden hade varit gästande bakterier. Våra kroppar började samverka med främlingarna, och de slog sig ihop och mitokondrierna blev livsviktiga delar av oss.

Per Herngren

17 september 2026, version 0.1

Rebell - Erich Fromm

Rebell fångas av det man gör uppror mot, enligt psykologen Erich Fromm. Han undersöker hur rebellen producerar attraktion till makt.¹ Denna attraktion förvandlas till rebellisk läggning. Rebelliska markörer upphöjs och införlivas i ordningen. Dessutom omvandlas rebelliska symboler till varor. De kan exploateras som det senaste modet. Eller så transformeras rebell till finkultur, till den konst och musik som lanseras som verkligen autentisk och äkta. Rebell används på så vis för att producera lydnad.

Per Herngren

14 september 2026

Fotnot

1. "There is one feature of the authoritarian character which has misled many observers: a tendency to defy authority and to resent any kind of influence from ”above”. Sometimes this defiance overshadows the whole picture and the submissive tendencies are in the background. This type of person will constantly rebel against any kind of authority, even one that actually furthers his interests and has no elements of suppression. … In persons of the first type in whom the rebellious attitude is in the centre of the picture, one is easily led to believe that their character structure is just the opposite to that of the submissive masochistic type. It appears as if they are persons who oppose every authority on the basis of an extreme degree of independence. They look like persons who, on the basis of their inner strength and integrity, fight those forces that block their freedom and independence. However, the authoritarian character’s fight against authority is essentially defiance. It is an attempt to assert himself and to overcome his own feeling of powerlessness by fighting authority, although the longing for submission remains present, whether consciously or unconsciously. The authoritarian character is never a ”revolutionary”; I should like to call him a 'rebel'." Erich Fromm, Escape From Freedom, New York: Henry Holt and Company, 1994, först publicerad 1941, s 145.

Satyagraha - Gandhi citat

"Satyagraha means general civil disobedience but we must develop the capacity of disobey laws." (4 december 1925)

"satyagraha is a kind of education in the real sense of the term" (10 mars 1908)

"Satyagraha, then, is literally holding on to Truth and it means, therefore, Truth-force."(23 mars 1921)

"Satyagraha means disobedience to every law of the Government. Disobedience of the salt law is one item of such satyagraha. Such disobedience is our duty; it is our right." (16 mars 1930)

"Satyagraha means truth evenagainst cunning, non-violence against violence, forbearance against anger and love against hatred." (26 juli 1931)

"He to whom satyagraha means nothing more than civil disobedience has never understood satyagraha. No doubt the rigid interpretation of satyagraha does include within its meaning civil disobedience. But only he who has mastered the art of obedience to law knows the art of disobedience to law. Only he who thoroughly

knows how to construct may destroy." (11 maj 1919)

"Satyagraha is not a game in which one might either win or lose." (2 april 1914)

"Satyagraha is based on non-violence." (14 mars 1915)

"Like air, satyagraha is all-pervading. It is infectious, which means that all people—big and small, men and women—can become satyagrahis." (2 september 1917)

"Every volunteer taking signatures has to remember that a single intelligent recruit to satyagraha is worth a hundred signatories (...). Volunteers must therefore never aim at merely increasing the number of signatories." (26 april 1918)

Referens

Mahatma Gandhi, The Collected Works of Mahatma Gandhi,

https://www.gandhiserve.net/about-mahatma-gandhi/collected-works-of-mahatma-gandhi/

Informationsöverflöd om klimatet frestar till etisk korruption - Stephen Gardiner

Stephen Gardiner professor i filosofi och miljö undersöker hur vi överöses av etiska krav från klimatkatastrofer. Det blir "information overload". Istället för att börja lösa problemen kan det leda till att vi blir etiskt korrupta. Grupper fokuserar på att manifestera åsikter eller åtminstone göra något istället för att förverkliga lösningar.

Gardiner urskiljer tre etiska stormar som tillsammans blir en orkan. De tre består av krav från fattiga och andra klimatoffer runt om i världen, samt krav från framtida generationer, vilket kombineras med alla vetenskapliga varningar. Tillsammans skapar de en orkan av information och krav. Det frestar till att man söker anpassning och skydd istället för att förverkliga en bättre värld. 

Per Herngren

6 september 2026, version 0.1

Citat av Stephen Gardiner

"I take a perfect storm to involve the unusual intersection of a number of serious, and mutually reinforcing, problems, which creates an unusual and perhaps unprecedented challenge. In my metaphor of the perfect moral storm, the three problems (or “storms”) are all obstacles to our ability to behave ethically." (s 6-7)

"prefer to put resources into adaptation (from which it expects benefits), rather than mitigation (which tends to benefit the future). Moreover, even within the category of adaptation, the current generation will have an incentive to prioritize projects and strategies that are more beneficial to it (e.g., temporary “quick fixes”) over those that seem best from an intergenerational point of view. In short, we should expect shadow solutions." (s 200)

"If a generation experiences a severe abrupt change, we might expect longterm concerns (such as with mitigation) to be crowded out in the finite pool of worry by more immediate concerns. We might also expect such a generation to be morally justified in ignoring those concerns, to at least some extent." (s 207)

"Under some circumstances actions that harm innocent others may be morally permissible on grounds of selfdefense, and such circumstances may arise in the climate change case." (s 40)

"it is likely to welcome any rationale that appears to justify its behavior." (s 45)

"The temptation to pass the buck on to the future, the poor, and nature is very strong. So, the incentive to disengage is high." (s 9)

Referens

Stephen M. Gardiner, A Perfect Moral Storm The Ethical Tragedy of Climate Change, New York: Oxford University Press, 2011.

Apofeni

Tendensen att se meningsfulla mönster, samband eller regler i slumpmässiga eller orelaterade händelser kallas apofeni.

Hjärnan letar ständigt efter ordning och drar slutsatser om orsaker som inte finns. Det utnyttjas i konspirationsteorier, pseudopsykologi, samt ibland av inspirerande föreläsare och management konsulter.

Ursprung: Begreppet skapades år 1958 av den tyske psykiatrikern Klaus Conrad. I dag används ordet inom psykologi och vetenskap.

Per Herngren

30 augusti 2026, version 0.1

Visionskris - oförmåga att föreställa sig och testa andra ordningar och samhällen

Det växer fram forskning som undersöker hur en del klimatgrupper producerar oförmåga att visionera och bygga alternativa samhällen. En ny bok undersöker om det har växt fram en visionskris i klimatrörelser. ”Visionskrisen formuleras ofta som en oförmåga att föreställa sig alternativa hållbara framtider”. (Alternative Futures in a Heating World Visions and Vision Work of the Swedish Climate Movement, 2026, s 7)

Visionskrisen producerar en oförmåga att finslipa och testa konstruktiva förslag. I så fall fastnar föreställningsvärlden i att man är emot och att man vill mindre (av det dåliga). 

Behovet i samhället är snarare att grupper experimenterar och testar olika visioner. ’Visionskrisen’ "bidrar till vår oförmåga att hantera klimatkrisen: medan samhället erkänner behovet av förändring, kämpar det med att föreställa sig hur saker och ting skulle kunna vara annorlunda”. (s 2)

Fantasin låser in sig i kris och katastrof

Grupper som fångas av krisföreställningar riskerar att låsa in sig en föreställningsvärld av kris. Krisföreställningar tränger undan fantasiförmågan. ”Klimatkrisen har tolkats som en fråga om en ’imaginär inlåsning’” (s 2)

En annan förklaring är att grupper fastnar i vad som kallas samtidsslaveri. Klimatgrupper som inte låter sig fångas av det dagsaktuella trängs undan och marginaliseras. ”Med andra ord kan övervägandet av perspektiv och aktörer som är inriktade på det nuvarande politiska och ekonomiska systemet vara den främsta orsaken till marginaliseringen av alternativa samhällsvisioner”. (s 8-9)

Det är risk att grupper paralyseras av kriser och katastrofer.

”Det är kanske mer lämpligt att karakterisera detta fenomen som ’krisdrabbad fantasi’ eller – i linje med terminologin i denna bok – ’krisdrabbad visionering’.” (s 170)

Per Herngren

26 augusti 2026, version 0.1

Referens

Joost de Moor, Mattias Wahlström, Lotte Schack, Katrin Uba, and Magnus Wennerhag, Alternative Futures in a Heating World Visions and Vision Work of the Swedish Climate Movement, Berlin: Walter de Gruyter GmbH, 2026.

Moral ersätts med känslor och upplevelser - Mark Fisher

Under senare år har personlig utveckling och självhjälp tenderat att stänga in individen i sig själv. Det har lett till att individuella känslor och upplevelser alltmer ersätter etik och moral. ”Morality has been replaced by feeling. In the ‘empire of the self’ everyone ‘feels the same’ without ever escaping a condition of solipsism.”¹

Det innebär i så fall att lagstiftandet i folkrörelser och civilsamhälle förskjuts från demokrati, skiljedom och ingripande till förhandling och medling. Lagen privatiseras.

Per Herngren
23 september 2025, version 0.1

Fotnot

1 Mark Fisher, Capitalist realism Is there no alternative?, Winchester UK: Zero Books, 2009, s 74.

Vem styr vem? Wilhelm Reichs förklaring av fascism

En populär förklaring till fascism är att auktoritärt regerande manipulerar massorna. Psykoanalytikern och forskaren Wilhelm Reich vände 1933 på förklaringen. Det är snarare massorna som producerar det fascistiska regerandet.

”It is not merely that the ruling ideology is the ideology of the ruling class. What is more important for the solution of practical problems is the fact that the contradictions in the economic structure of a society are also anchored in the mass-psychological structure of its members. Otherwise, the fact could not be understood that the economic laws of a society can have practical effects only through the activity of the masses who are subject to them.”

Referens

Wilhelm Reich, Citerat från kapitlet ”3. The problem of mass psychology”, The mass psychology of fascism, NY: Orgone Institute Press, 1946, (original 1933).

Fascism

Fascism är när nationen överordnas andra värden, som exempelvis etik, jämlikhet, rättighet och solidaritet. Genom att nationen därmed placeras ovanför konflikter och motsättningar skapas enhet.

Per Herngren

9 september 2025, version 0.1

Autokrati

Autokrati styr utan att motsättningar och konflikter ges formell plats i regerandet. Etymologiskt kommer det från att härska själv. 

Referens

Svenska Akademiens ordbok, Svenska Akademien, https://www.saob.se.

Protest blir motor för att producera enhet - Herbert Marcuse

Herbert Marcuse analyserar i One-Dimensional Man hur protest sätter igång en jäsningsprocess som leder till enhet och sammanhållning. Detta omvandlar nationalstaten till nationell enhet.

”The totalitarian tendencies of the one-dimensional society render the traditional ways and means of protest ineffective — perhaps even dangerous because they preserve the illusion of popular sovereignty. This illusion contains some truth: "the people," (...) have "moved up" to become the ferment of social cohesion.” 

Referens

Herbert Marcuse, One-Dimensional Man Studies in the ideology of advanced industrial society, London, New York: Routledge, 2002, s 260, (original 1964).

Nationalstaten kamouflerar andra typer av stater

Under 1600-talet uppfinns nationalstat och civilsamhälle.¹ Visionen är att folkets stat ska ersätta konungens rike. Civilsamhället ges uppgiften att representera nationen.

Nationalstaten producerar makt genom att få regering och civilsamhälle att bli motpoler. Civilsamhälle ges rollen av kritisk motmakt till regeringen. Kritik får funktionen att legitimera nationalstaten och producera lydnad.²

Nationalstaten lyckas dock inte tränga undan det myller av andra stater som växer fram. Städer, byar och släkten fortsätter att ta på sig statliga funktioner. Större företag fungerar mer som stater än många länder. Av de hundra ekonomiskt största staterna är ungefär sjuttio aktiebolag.³

I en kommande bok om civilsamhälle och makt undersöker jag det här vidare.

Per Herngren
19 augusti 2025, version 0.1

Fotnoter

1 Övergripande metod i den första delen av boken är genealogisk. Snarare än att söka ursprung, kontinuitet, linjär kausalitet och utveckling undersöker genealogi hur tidigare innovationer intervenerar i vår tid.
Michel Foucault, ”Nietzsche, Genealogy, History” (först publicerad 1971), Donald F Bouchard (red), Language, counter-memory, practice, Ithaca NY: Cornell University Press, 1977, s 139.

2 Michel Foucault, Vetandets arkeologi, Lund: Arkiv förlag, 2011, (original 1972).

3 World Economic Forum, ”How do the world’s biggest companies compare to the biggest economies?”, 2016, www.weforum.org/stories/2016/10/corporations-not-countries-dominate-the-list-of-the-world-s-biggest-economic-entities/
Global Justice Now, ”69 of the richest 100 entities on the planet are corporations, not governments, figures show”, 2018, https://www.globaljustice.org.uk/news/69-richest-100-entities-planet-are-corporations-not-governments-figures-show/
Oxfam, ”Of the World’s top 100 economies revenue collectors, 29 are states, 71 are corporates”, 2018, https://frompoverty.oxfam.org.uk/of-the-worlds-top-100-economic-entities-29-are-states-71-are-corporates/

Tekniker för att kamouflera folkmord

Här är några retoriska uttrycksätt som maskerar folkmord:

1. Benämna det krig. (De dödas för att de skjuter på varandra.)
2. Kriget har tyvärr eskalerat.
3. Kriget är inte längre proportionerligt.
4. De har rätt att försvara sig. (De syftar på nationalstater inte folket som mördas.)
5. De militära operationerna måste följa internationell rätt.
6. Etikettera folkmord som konflikten.
7. Båda sidor borde ... Båda parter behöver ... (Barn, gamla, folkrörelser buntas ihop till ena sidan och görs delansvariga för folkmordet på dem själva.)
8. De måste förhandla. Vi kan medla. (Vi uppfattar sig inte vara del av eller ansvariga för folkmordet. Dom borde lyssna på varandra och komma överens.)
9. Benämna folkmord situationen eller krisen.
10. Etnisk rensning beskrivs som evakuering.
11. Stater och soldater benämns inte som terrorister. (När nationalstater dödar civila så betecknas det inte som terrorism.)
12. Det är tyvärr nödvändigt för att få fred. (Nödvändigt har i mer än hundra år legitimerat dödande av civila.)
13. Ett sjukhus skadades under den militära insatsen.
14. En terrorist gömde sig ju i närheten. (Det egentliga målet var inte att döda civila. Civila reduceras till collateral damage.)
15. Det är komplicerat.

Per Herngren
10 augusti 2025, version 0.2

Folkmord

"För folkmord döms den som, i syfte att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk eller rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp (...) dödar en medlem av gruppen. Även andra gärningar som tortyr och våldtäkt kan utgöra folkmord."

Källa: Åklagarmyndigheten.

Terrorism

French terrorisme, noted in English by 1795 as a coinage of the Revolution, from Latin terror ”great fear, dread, alarm, panic; object of fear, cause of alarm; terrible news,” from PIE root *tres- ”to tremble” (see terrible).

Källa: Online Etymology Dictionary.

Brott mot mänskligheten

"För brott mot mänskligheten döms gärningar som t.ex. mord, våldtäkt, tortyr och tvångsarbete om de utgör eller ingår som ett led i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en grupp civila."

Källa: Åklagarmyndigheten.

Motvillig lydnad gav nazisterna makt - inte villig

Flera forskare beskriver nazisternas regeringstid som att tyska folket lydde villigt. Föreställningen har varit att antingen måste tyskarna ha tvingats att lyda eller så lydde de entusiastiskt. I en ny bok hävdar den tyske historiken Peter Longerich att nazisternas makt mer byggde på motvillig lydnad än villig lydnad. De flesta var vare sig tvingade eller villiga. De lydde motvilligt.

Detta gäller möjligen även för andra stater. Motvillig lydnad orsakar i så fall mer våld och förtryck än villig lydnad.

Nazisterna fick aldrig egen majoritet i de två fria valen 1932. Inte ens när nazisterna kom till makten och påbörjat förtrycket fick de 1933 mer än 43,9 procent. Longerich menar att "majoriteten var ointresserad av nazisternas utopier. De trodde inte på dem, de ville inte ingå i dem. Men de ville heller inte göra aktivt motstånd." "Arbetarna är missnöjda med sina låga löner, bönderna med de låga priserna de får för sina produkter. Medelklassen klagar på att staten inte avvecklar de judiska varuhusen, som utlovat. Katolska och delar av den protestantiska kyrkan är under tryck. – Och så finns det ett allmänt missnöje med de lokala nazistledarna. De väcker agg med sin korruption och sina nya, fina bilar." (DN.)

Detta strider ju mot fotografier man ser från massmöten under den här tiden. "Unga människor blev kraftfullt indoktrinerade, det var framför allt dem som regimen satsade på. Och visst fanns det också ett brett stöd inom den vanliga befolkningen. Men det finns även rapporter om att många som deltog i massmötena tröttnade ganska fort. Regimen utövade kraftig påtryckning när de här evenemangen ordnades, säger Longerich." (DN.)

Det här minskar inte tyskarnas skuld för folkmord och brott mot mänskligheten. "Ansvaret för nazistregimen och kriget är tyskarnas. Om folk gick med på allt på grund av tanklöshet, passivitet och bristande civilkurage, i stället för av övertygelse – på vilket sätt minskar det skulden?"

Longerich visar att det som främst gör auktoritära samhällen och diktaturer möjliga är motvillig lydnad. "De flesta människor försöker undvika konflikter. Så är det även i fria samhällen, man är ofta redo att anpassa sig för att komma lättare undan." (DN.)

Per Herngren 

30 juni 2025, version 0.1

Referens

Peter Longerich, Unwillige Volksgenossen. Wie die Deutschen zum NS-Regime standen. Eine Stimmungsgeschichte, München: Siedler Verlag, 2025.
Anna-Lena Laurén, "Tyske nazismforskaren varnar – människor anpassar sig snabbt till diktatur av ren bekvämlighet", DN, 20250628.

Konservativ bryter vänster-högerskalan

Motstridiga argument gjorde beslut mer rationella än subjektivt tyckande. Genom att argumentera med varandra övervann man dumhet och tröghet hos subjektiva åsikter och tyckanden.[1] Kritik förväntades stärka både effektivitet och kreativitet[2] vilket motverkade att nationalstaten stagnerade så som kungavälden.[3]

Till skillnad mot det liberala regerandet ersätter despoti konflikter med en enad vilja.[4] Envälde blir alltså en regeringsform för att trycka bort konflikter. Vilja till enhet och motvilja mot konflikter är möjligen en förklaring till att visst konservativt regerande närmat sig envälde.

Konservativt regerande där enhetlighet tränger undan konflikter bryter upp vänster-högerskalan. Det blir i så fall möjligt att analysera olika kommunistiska diktaturer som en blandning av konservativ nationalism och socialistiskt regerande. Socialistiskt förstatligande görs till nationalism istället för arbetarstyre. Nationell enhet ersätter gränslöst folkstyre.

Per Herngren
23 juni 2025, version 0.1

Fotnoter 

[1] Demokrati utvecklas i Grekland genom parresia, att jämlikt hävda sanningen. Det blir avgörande i det liberala regerandet även innan parlamentarisk demokrati börjar införas. Se Foucaults föreläsningar i januari och februari 1983. Michel Foucault, The Government of Self and Others Lectures at the College de France 1982-1983, NY: Palgrave Macmillan, 2010.

[2] ”Yet this peace is not, as with the aforementioned despotism (in the graveyard of freedom), brought about and secured by the weakening of all energies, but rather by means of the liveliest competition among the same.” Immanuel Kant, Toward perpetual peace and other writings on politics, peace, and history, Binghamton, NY: Yale University, s 92.

[3] JürgenHabermas, Borgerlig offentlighet: kategorierna “privat” och “offentligt” i det moderna samhället, Lund: Arkiv, 2003.

[4] ”Despotism is the principle by which the state executes, on its own authority, laws that it has itself made. Under despotism the public will is therefore treated by the monarch as his individual will.” Immanuel Kant, Toward perpetual peace and other writings on politics, peace, and history, Binghamton, NY: Yale University, s 76.

Solidaritet bryter sig ur lojalitet

Nationell lojalitet har i många fall trängt undan solidaritet. Etymologiskt är solidaritet besläktat med solidus, hel, och salvus, välbehållen och frisk. 

Till skillnad mot lojalitet är solidaritet en helhet som utgår från främlingen. Solidaritet sträcker sig ut från främlingen istället för att vara uttryck för en hjälpares ego. Istället för att intern lojalitet hörsammar därför solidaritet främlingen. Solidaritet drar med oss i främlingens helhet. På så sätt överskrider solidaritet nationalismens lojalitet.

Per Herngren

17 juni 2025, version 0.1

Förslag på etik för sociala medier och massmedia

Etiken är att inte offentligt ta upp någons privatliv. Eller offentligt kritisera en persons personlighet. 

Militant moralism är en form av liberal individualism. Baktaleri och personkritik blir en flykt från det politiska.

Istället för personangrepp kritiserar man offentliga handlingar och maktordningar. Och om man önskar befrielse så bidrar man med förslag kring hur vi bygger något bättre.

Per Herngren

30 maj 2025, version 0.1

Ta sig ur åsikter och tyckande - opinionsbildning

Aktivism och politiskt arbete som fokuserar på tyckande och opinionsbildning motverkar innovativt samhällsbygge. I den tidiga borgerliga revolutionen var opinionsbildning närmast motsatsen till opinion förstådd som åsikter. Det öppna argumenterandet skulle bryta sig ur tyckandet. Det politiska var en innovativ och rationell process som tog sig ur uppfattningar och åsikter.[1]

Per Herngren

7 maj 2025, version 0.1

Fotnot

^[1]Jürgen Habermas Borgerlig offentlighet: kategorierna “privat” och “offentligt” i det moderna samhället. Lund: Arkiv, 2003.

Världsregering enligt Hannah Arendt

Hannah Arendts kritik mot världsregering och centralstyre är kraftfull:

"For the real difficulty in speculating on these matters is that the final resort should not be super national but interrnational. A supernational authority would either be ineffective or be monopolized by the nation that happens to be the strongest, and so would lead to world government, which could easily become the most frightful tyranny conceivable, since from its global police force there would be no escape—until it finally fell apart."¹ 

I samma kapitel förespråkar hon att alla medborgare är med i råd på ca 10 personer. Dessa samordnas i federationer. Makten flödar på så sätt horisontellt snarare än uppifrån eller nedifrån.

Fotnot

1. Hannah Arendt, ”Thoughts on politics and revolution”, Crises of the republic, San Diego, NY, London: Harvest, 1972, s 230.

Podden HÖR samtalar om civil olydnad och samhällsomvandling

Podden HÖR med Karolina Gustavsson och Lotti Sharif höll ett fint samtal med mig om civil olydnad och samhällsomvandling. Det blev ovanligt djuplodande och spännande kontraintuitivt.

(Podden "Hör du som har öron" finns på de flesta poddstationer.)

Här är HÖRs egen poddsida om avsnittet:
https://sites.libsyn.com/462483/hr-om-civil-olydnad-med-per-herngren

Demokratiska länder som utövar terrorism

Terrorism uppstår ifall dödande av civila utvecklar rädsla och skräck även bortom den enskilda handlingen. Terror kommer från latinets darra eller skaka av rädsla. 

Demokratiska länders terrorism kamoufleras med föreställningar om att länder inte utövar terrorism ifall syftet är militära mål. Åklagaren för ett rån skulle dock knappast ignorera mord eller dråp även om rånarnas egentliga syfte enbart var att stjäla pengar. 

Solidaritetsgrupper och folkrörelser manas att undanta kontinuerligt dödande av civila som terrorism – ifall det utförs av demokratiska nationalstater.

Går man till mitten av nittonhundratalet¹ och bakåt i tiden finner man att diktaturer var effektiva på att mörda civila. Ifall man analyserar dödandet av civila² sedan Vietnamkriget³ har flera demokratiska nationalstater statistiskt sett blivit effektivare⁴ på att mörda civila än diktaturer och privata terroristorganisationer⁵. Mördandet av civila registreras som ”collateral damage”⁶ eller ”antalet döda i konflikten”. Fredsgrupper försätter demokratier i undantagstillstånd ifall de kräver att vapenhandel bara ska få ske till demokratier.

Per Herngren

2025 03 15, version 0.1

Fotnoter

1 The Uppsala Conflict Data Program, Uppsala University,
https://www.uu.se/en/department/peace-and-conflict-research/research/ucdp

2 Källkritik: Källorna som används i det här kapitlet räknar antalet civila som dödats i krig på olika sätt, och vid jämförelse behöver man givetvis ta med det i beräkningen.
Every Casualty Counts, ”Standards for Casualty Recording”, 2016,
https://everycasualty.org/standards-for-casualty-recording-2016/
International Committee of the Red Cross, ”International launch of Standards for Casualty Recording: Putting principles into practice”, 2016,
https://www.icrc.org/en/event/international-launch-standards-casualty-recording-putting-principles-practice.
Iraq Body Count, ”Documented civilian deaths from violence”,
https://www.iraqbodycount.org/database/

3 ”Fifty years of violent war deaths from Vietnam to Bosnia: analysis of data from the world health survey programme” National Library of Medicine, the U.S. government, 2008,
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2440905/

4 ISIS har i jämförelse med andra privata terroristorganisationer varit oerhört effektiva på döda civila. Men ifall statistiken stämmer kommer de inte ikapp de nationalstater som är effektivast på att döda civila.
ISIS i Syrien:
SCM, ”Death by the parties responsible”, 2022.
https://scm.bz/en/monthly-statistical-on-casualities-in-syria-june-2022/
United Nation, ”Behind the data: Recording civilian casualties in Syria, 2023,
https://www.ohchr.org/en/stories/2023/05/behind-data-recording-civilian-casualties-syria
ISIS i Irak:
Human rights office of the United Nations High Commissioner for Human Rights, UNAMI United Nations Assistance Mission for Iraq – Human Rights Office, Report on the Protection of Civilians in the Armed Conflict in Iraq: 1 May – 31 October 2015, 2015,
https://www.ohchr.org/sites/default/files/Documents/Countries/IQ/UNAMIReport1May31October2015.pdf

5 Statista Research Department, ”Al-Qaeda terrorist attacks by number of deaths from 1993 to 2010”, 2011,
https://www.statista.com/statistics/272757/al-qaeda-terrorist-attacks-by-death-toll/

6 Zygmunt Bauman, Collateral damage. Social ojämlikhet i en global tidsålder, Göteborg: Daidalos, 2012.

Nationalstatsapartheid kamoufleras

Ifall en folkgrupp stängs in i vissa områden eller begränsas tillträde till olika platser kritiseras det som apartheid. Det bryter mot normen för hur ett land ska fungera. Folk får inte vara instängda i vissa områden, de har rätt att resa och flytta. Etymologiskt kommer apartheid från afrikaans och engelska, med betydelsen åtskillnad, hållas isär. Det användes officiellt i Sydafrika 1948-1994 för att hålla olika folk åtskilda. Kritisk forskning och solidaritetsgrupper använder begreppet apartheid även om motsvarande ordningar på andra platser i världen än Sydafrika.[1] Men hur ska man förhålla sig till ifall landsgränser håller folk åtskilda? Nationella undantagstillstånd underkänner kritik mot att det skulle vara apartheid ifall nationella pass och landsgränser används för att hålla isär bruna och fattiga från vita och rika. Rätten att flytta och röra sig sätts på undantag för bruna och fattiga genom medborgarskap och gränskontroller. Nationalstatsapartheid kamoufleras.

Per Herngren

2025 03 13, version 0.1

Fotnot

---

[1] ”Myanmar: “Caged without a roof”: Apartheid in Myanmar’s Rakhine State”, Amnesty International, 2017, https://www.amnesty.org/en/documents/asa16/7484/2017/en/
”Israel's Apartheid against Palestinians: Cruel System of Domination and Crime against Humanity”, Amnesty International, 2022, https://www.amnesty.org/en/documents/mde15/5141/2022/en/

Enkäter om politiskt engagemang mäter istället passivisering

Enkäter kring aktioner och politiskt engagemang tenderar att mäta känsla eller tyckande kring en fråga. Det riskerar att producera vanföreställningar om samhällsförändring.

1. Krig, förtryck och katastrofer som omvandlas till information skapar stimulans. Både de som är för och de som är emot kan utvinna kraft genom att sprida information om ett politiskt missförhållande. Krig och klimatkatastrofer förvandlas i så fall till magisk fetischism. Det utvinns energi och kraft från orättvisor och nöd. Enkäter om vad som engagerar riskerar att mäta den kraft som kan utvinnas ur aktioner och informationsspridning. De mäter i så fall passiviseringstekniker.
2. Enkäter fångade i metodoligisk individualism riskerar att tolka tyckande och åsikter som politik eller engagemang. "Att tycka" eller att påverka tyckande blir alltmer en flykt från demokratiskt arbete i en organisation. Demokrati är att lyssna på argument, komma över sitt tyckande och ta beslut tillsammans om att genomföra samhällsförändring. Demokrati är att regera tillsammans.

Per Herngren

2025 03 08, version 0.1

"Jamen" som härskarteknik

När du berättar eller argumenterar kring nåt så slinker nån in ett "Ja, men...". 

Ja, men för att bygga vindkraftverk används fossil...

"Jamen" lägger fram ett kvasiradikalare argument än det du gav. Men funktionen blir att döda konversationen.

yabut: Literally pronounced as "yeah-but" this under-articulated gem is the quick / lazy equivalent to the phrases: "yeah but...", "yeah but no", and "yes but no".

https://www.psychologytoday.com/us/blog/how-help-friend/201801/how-yabut-can-kill-conversation

Globalisera demokratier

Kritik mot centraliserad makt frestas att idealisera decentraliserad makt. Det vore dock att fångas i motsättningen centraliserad och decentraliserad. Lokala städer, organisationer och kooperativ kan mycket väl förvandla sig till diktaturer medan globala folkrörelser och kooperativ istället organiserar jämlikhet och demokrati. Att det ena skulle vara bättre än det andra är inte ödesbestämt.

En global demokrati är War Resisters International som startade 1921 utifrån att krig är brott mot mänskligheten1. Den globala organisationen är en demokratisk samverkan mellan regionala institutioner och organisationer. International Assembly väljer ett världsparlament: The Council samt en världsregering: The Executive Committee. Det finns ingen förväntan att medlemsorganisationerna måste ha en nationell identitet.

Disabled Peoples' International är en annan global demokrati2. Medlemsorganisationerna väljer ett världsparlament, World council, och en världsregering, Executive council. Med bland annat rättsliga medel verkar Disabled Peoples' International för att mänskliga rättighet och jämlikhet ska gälla människor med funktionsvariationer. Till skillnad från War Resisters International är dock alla medlemmarna nationella organisationer3. World council underordnar sig på så sätt civilsamhällets nationalistiska ordning.

Per Herngren

2024 12 20, version 0.1

Fotnoter

1 War Resisters' International https://wri-irg.org/

2 Disabled Peoples' International http://dpi.org/

3 ”National Assemblies Members of DPI” http://dpi.org/dpi-members-disabled-peoples-internationaldpi-united.html (2024 07 06)

Auktoritär personlighet fångas i negation - Theodor Adorno

Theodor Adorno lanserar 1950 tillsammans med flera forskare begreppet auktoritär personlighet för att undersöka hur folk identifierar sig med auktoriteter¹. Auktoritär personlighet är att lyda och underordna sig dominerande maktordning.

Man föreställer sig gärna de som lyder auktoriteter som okritiska ja-sägare. Men auktoritär personlighet gör sig till kritisk motpart mot dem som undergräver auktoriteten. Auktoritär personlighet blir på så sätt upptagen både med att underordna sig auktoriteter och med att bekämpa det som avviker. Det fångas på så sätt i det negativa. Det ingår ett motpartsförhållande med det som vägrar underordna sig.

Per Herngren

2024 12 06, version 0.1

Fotnot

1 T. W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson, R. Nevitt Sanford, The Authoritarian
Personality, London, NY: Verso, 2019 (original 1950).

Lag är moral

Moral är hur vi ska agera mot varandra. Vi använder olika praktiker för moral så som krav, regler, juridisk lag och beslut. Nationalism försöker dock skapa ett undantagstillstånd för juridisk lag. Det knuffas ut utanför moralen som något åtskilt.

Rättsfilosofiska professorn Ronald Dworkin kritiserar ett sådant undantagstillstånd. Han menar att lag är en av alla former för moral. ”We have now scrapped the old picture that counts law and morality as two separate systems and then seeks or denies, fruitlessly, interconnections between them. We have replaced this with a one-system picture: we now treat law as a part of political morality.”[1]

Kritik som menar att lagen behöver ta mer hänsyn till moral återskapar undantagstillståndet, att lag står utanför moral.

Per Herngren

2024 11 01, version 0.1

Fotnot

[1] Ronald Dworkin, Justice for Hedgehogs, Cambridge, Massachusetts, London: Harvard University Press, 2011, s 405.

Per Herngren flyttade till Hammarkullen 1971

 Berättelse om när jag flyttade till Hammarkullen för en utställning 2024 i Hammarkullen

Per Herngren 1972
med lillbrorsan
som föddes i Hammarkullen.

I juni1971 flyttade vi från det platta Gränby i Uppsala till Hammarkullen. Hela sommaren klättrade jag i bergen och smög runt i skogarna. Jag tänkte att det här var paradiset. Där jag bott i Gränby fanns inga skogar och inga berg. I Lekparken hade de höns och getter som gick fritt. När jag vid Bredfjällsgatan klättrade uppför branta klippor hoppade plötsligt en get ut ovanför mig. Jag tappade taget men lyckades få grepp innan jag ramlade ner.

Innan jag flyttade hit hade jag förknippat gårdar mellan husen med fyrkantiga grusplaner. Men i Hammarkullen hade nästan alla gårdar en parkliknande skogsdunge och oftast en bergsknalle.

Det var inte bara jag som var nyinflyttad, i stort sett alla hade flyttat in de senaste två åren. Billy, en av mina nya vänner på Bredfjällsgatan berättade att han flyttat från Haga till Hammarkullen. I Haga hade de utedass. Det här med att duscha var lite ovant tyckte Billy. I sin gamla trappuppgång i Haga hade han inte fått gå upp till tredje våningen. ”Trappan kan rasa, varnade hans pappa.”

Per spelar bongo
i Hammarkullen 2024.

Själv bodde jag i radhus i Västerslänt, ett demokratiskt samhälle där min far en period satt i regeringen (styrelsen för samfälligheten). 1989 flyttade jag 400 meter till Sandeslätt och där bor jag fortfarande kvar.

Nu när det är så lugnt i Hammarkullen och barn leker på kvällarna i parken vid torget är det svårt att föreställa sig att vi hade fyra-fem tuffa år i början på 70-talet när först sniffare ockuperade torget. De blev sedan bortjagade av det tuffare mellanölsgänget. Kalle Kristern var känd för att vara den enda pensionären som vågade gå över torget. Han gick flitigt till fritidsgården och spelade schack med ungdomarna.

 

Hälsningar från en av Hammarkullens gamla byfånar!

Per Herngren
Oktober 2024

Rättigheter som inordning

Olika former av rättigheter är ett viktigt skydd mot majoriteter och dominerande kollektiv. Rättigheter för ”minoriteter” kan dock i vissa fall exploateras för att inordna folk i en ordning. Begrepp som minoritet och utanförskap förutsätter en helhet. Utanförskap har alltså redan integrerat målgruppen i nationalstaten. Rättigheter utnyttjas i så fall för att inordna. Maktordningen legitimeras som den etablerade ordning alla ska ha rätt att delta i. På lika villkor! Det är i vissa fall möjligt att utnyttja rättighetspolitik för att legitimera den dominerande ordningen. Rättigheter används då för att producera över- och underordning.

Per Herngren

11 september 2024, version 0.2

"Anta en utmaning" - individualisering som maktteknik

Ett nästan vackert uttryck för att skylla på individen är: Anta en utmaning. Det finns många andra tekniker för att belasta individen och kamouflera strukturer och maktordningar.

"Anta en utmaning" får flera funktioner

1. "Utmaningen" påstår att individen själv inte gjort tillräckligt.
2. Individen tilldelas en uppgift som den förväntas anta. Fixa detta!
3. Utmaningen är riktad till en individ eller till underordnad arbetsgrupp. Utmaningen är inte riktad mot organisationen, facket eller staten.
4. Den kamouflerar makt, underordning, orättvisa och förtryck.
5. De som uttalar utmaningen får identiten av optimist och hejarklack.

Per Herngren

2024 08 25, version 0.1

Intränad oförmåga

Att vi på arbetsplatser och utbildningar tränas i oförmåga lanserar 1914 av den klassiska sociologen och ekonomen Thorstein Veblen.

Träningen i oförmåga till etiskt och politiskt handlande växer fram genom starkt fokus på:

1. Målinriktat handlande
2. Organisationens syfte
3. Verksamheten

Veblen är inte kritisk till syfte eller att träna in skicklighet i att utföra arbetsuppgifter. Men ett alltför målinriktat handlande blir träning i att inte agera för välrdens bästa eller ingripa när någon trycks. Det blir intränad oförmåga till etiskt och politiskt handlande.

Veblen analyserar speciellt hur organisationens ledning och anställda längre ner i hiearkin inriktar sig på att det ekonomiskt ska gå bra. Anställda och ledning kan bli riktigt kompetenta på det. Men det blir samtidigt en träning i att inte ingripa i mobbning, rasism eller annan diskriminering. Ett målinriktat fokus blir träning i tafatthet kring det som är bra för värld och samhälle. Det blir träning i att bli tafatta när någon trycks ner.

Intränad oförmåga uppstår när en organisation inte regelbundet tränar på att inkludera bredare perspektiv samt inte tränar på att etiskt ingripa för sina medmänniskor.

Per Herngren
2 juni 2024, version 0.1

Referens

Thorstein Veblen, The instinct of workmanship and the state of the industrial arts, NY: Macmillan, 1914; New edition: New York, N.Y.: B. W. Huebsch, July 1918.

Stimulering tränger bort det politiska – Berit Larsson om Byung-Chul Han i samtal med Per Herngren

Per Herngren pratar med Berit Larsson i poddavsnittet om hur fixering vid stimulans och positiv uppmuntran avpolitiserar och skapar trötthet. Samtalet utgår från den tyske professorn Byung-Chul Hans samhällskritik i kapitlet ”Seendets pedagogik” i boken Trötthetssamhället.

I poddavsnittet jämför Berit Larsson Byung-Chul Hans kritik av positiv stimulans med Hannah Arendt och Emmanuel Levinas.

(37 minuter, publicerat 27 april 2024. Länk till avsnittet på Spotify)

REFERENS: Byung-Chul Han, ”Seendets pedagogik”, Trötthetssamhället, Ersatz, 2016. 

Hegemoni som samverkan snarare än samtycke - Gramsci

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024.

Den liberala revolutionen bygger ordningar som gör statsapparat och civilsamhälle till motparter. Motsägelsefullt växer det parallellt fram en fridfull utopi om att stat och civilsamhälle skulle kunna övervinna konflikter.

Antonio Gramsci utgår från att stat och civilsamhälle bygger på konflikter,¹ men på några ställen förutsätter han att ett väl utvecklat civilsamhälle faktiskt skulle ha möjlighet att dra nationalstaten ut ur motsättningar och konflikter. ”A complex and well-articulated civil society, in which the individual can govern himself without his self-government thereby entering into conflict with political society—but rather becoming its normal continuation, its organic complement.”²

Gramscis begrepp hegemoni tolkas ganska ofta som harmoniskt samförstånd. Jag försöker istället använda begreppet för att undersöka hur konflikter kan skapa samförstånd. Genom hegemoni producerar civilsamhälle det som Gramsci på italienska betecknar ”consenso”. Det italienska begreppet drar åt två olika håll. Det kan betyda att godkänna, tillåta, bemyndiga. Den andra betydelsen är istället att komma överens, instämma och samtycka.

Betydelsen bemyndiga och godkänna öppnar upp för att konflikt och hörsamhet kan vävas ihop. Den borgerliga revolutionen utvecklar verktyg för att offentligt lyfta fram konflikter. Det blir en väg till beslut.³ Beslutet görs till en plikt att underordna sig beslutet. Lydnad till beslut innebar dock inte att konflikten är över. Beslut kan omprövas efter ny kritik. Den liberala ordningen utvecklas av kritik och konflikt. När demokrati senare bakas in i nationalstaten görs konflikter till förutsättning för demokrati. Utan konflikter blir demokrati irrelevant. Diktatur, mobbning och krig blir medel att trycka ned konflikter.

Betydelsen komma överens och instämma betecknar istället konflikter som hinder för enhet och lydnad. Målet blir att vara ense. Exempelvis Rousseau argumenterar för att statens auktoritet försvagas av konflikter och stärks genom överenskommelse.⁴ Alternativ konfliktlösning som växte fram i början av sjuttiotalet är en variant av denna negativa syn att konflikter ska upplösas. Liberalism är i konflikt kring synen på konflikter.

Annars är det främst konservativa ordningar som trycker ned konflikter.

Civilsamhället får till uppgift att använda konflikt och kritik för att producera enhet, lydnad och utveckling. Det stämmer överens med första betydelsen av ”consenso”.⁵

På flera ställen i sina fängelseanteckningar betonar Gramsci civilsamhällets uppgift att producera samarbete och lydnad snarare än enighet: ”exercise hegemony, which presupposes a certain collaboration, i.e. an active and voluntary (free) consent, i.e. a liberal, democratic régime.”⁶ Hegemoni producerar i så fall enhet snarare än enighet. Samförstånd utan samtycke. Hegemoni blir därmed användbart för att undersöka när oenighet producerar frivillig underordning.

Per Herngren
2024 04 09, version 0.1

Fotnötter

1 ”The philosophy of praxis, on the other hand, does not tend towards the peaceful resolution of the contradictions existing within history.” Antonio Gramsci, David Forgacs (red), The Gramsci reader, New York University Press, 2000, s 196.

2 Antonio Gramsci, Quentin Hoare (red), Geoffrey Nowell Smith (red), Selection from the prison notebooks of Antionio Gramsci, London: ElecBook, 1999, (pappersutgåva Lawrence & Wishart, 1971), s 543.

3 Jürgen Habermas, Borgerlig offentlighet : kategorierna ”privat” och ”offentligt” i det moderna samhället, Lund: Arkiv, 2003, original 1962.

4 ”The more concord reigns in assemblies, that is to say the closer opinions come to unanimity, the more the general will also predominates; whereas long debates, dissensions, disturbances, signal the ascendancy o f particular interests and the decline of the State.” Rousseau, ”Book IV, chapter 2”, Rousseau The Social Contract and other later political writings, Cambridge University, s 123.

5 Metoden för att läsa liberala klassiker och maktkritisk forskning som refereras i den här boken är att följa med i deras interventioner. Vilka verktyg ger de oss för att bearbeta civilsamhället? Hur kan vi samarbeta och brottas med dessa tänkare och forskare? Avsikten är alltså inte främst att försöka förstå någon bakomliggande mening: vad de egentligen ville säga eller vad som historiskt styrde deras tänkande. Läsning är att bli tilltalad. Texter riktar sig alltså mot läsaren. Texter riktar sig inte så ofta mot författaren, förutom möjligen vid bekännelser, kärleksbrev eller jobbansökningar vilket faller utanför bokens ämne.

6 Antonio Gramsci, Quentin Hoare (red), Geoffrey Nowell Smith (red), Selection from the prison notebooks of Antionio Gramsci, London: ElecBook, 1999, (pappersutgåva Lawrence & Wishart, 1971), s 549.