400 år av fred och mångfald i Palestina

Från ungefär 1500 till första världskriget levde muslimer, judar, kristna, palestinier, beduiner och andra grupper fredligt med varandra som grannar i samma byar. 

Byar i Mellanöstern hade troligen den mest blandade mångfalden i världen. När jag jobbade i Mellanöstern hade många småbyar jag besökte tempel från fyra, fem olika religioner. 

Kolonialismens införande av centralstyrda nationalstater var med och krossade denna samverkande mångfald. Grupper som tidigare kompletterat varandra (kristna ansvarade ofta för sophämtning och rengöring) skulle plötsligt konkurrera om en central härskarmakt.

Per Herngren

1 november 2026

Mäktigaste krigsmakten gör sig beroende av våld och självskadebeteende

Tabellen visar väpnade militära konfrontationer där USA avfyrat skott, bomber eller missiler mot en stat eller väpnad grupp under de senaste 30 åren (1996–2026). 

Listan fokuserar bara på direkta amerikanska strider och utesluter vapenhandel, krigsutbildning och underrättelseverksamhet utan egen eldgivning. Källa Perplexity 2026 11 01.

Direkta väpnade konfrontationer med USA

Period	Motpart	Land/område	Typ av våld och karaktär
Sep 1996	Irak	Irak	Amerikanska kryssningsmissiler mot irakiska luftvärns- och radaranläggningar, efter irakiska angrepp i kurdiska områden. [worldpopulationreview]
Aug 1998	al-Qaida	Afghanistan och Sudan	USA avfyrade tomahawkmissiler mot träningsläger i Afghanistan och en anläggning i Sudan efter attacker mot USA:s ambassader i Afrika. [en.wikipedia]
Dec 1998	Irak	Irak	Operation Desert Fox: fyra dagar av omfattande amerikansk-brittiska flyg- och robotattacker. [worldpopulationreview]
Mar–Jun 1999	Förbundsrepubliken Jugoslavien / Serbien	Kosovo och Serbien	NATO:s flygkampanj, med omfattande amerikanskt deltagande: flyganfall och kryssningsmissiler under cirka 78 dagar. [en.wikipedia]
2001–2021	Talibanrörelsen och al-Qaida	Afghanistan	Invasion och långvarigt krig; flyganfall, markstrider, artilleri och drönarattacker under cirka 20 år. [en.wikipedia][tv4]
2002–2024	al-Qaida på Arabiska halvön (AQAP)	Jemen	Ensamma drönar- och flygattacker mot misstänkta AQAP-mål, med återkommande insatser under mer än två decennier. [en.wikipedia][tv4]
2003–2011	Iraks regim, därefter insurgenter	Irak	Invasion och efterföljande ockupation/counterinsurgency; omfattande strider, flyganfall och beskjutning i cirka åtta år. [en.wikipedia][tv4]
2004–2018	al-Qaida och talibannära grupper	Pakistan	Amerikanska drönarattacker i stamområdena; återkommande insatser under ungefär 14 år. [tv4]
2007–2025	al-Shabaab	Somalia	Ensamma flyg- och drönarattacker samt i vissa fall markinsatser tillsammans med somaliska styrkor; återkommande under nästan två decennier. [tv4]
2011	Libyens regim under Muammar Gaddafi	Libyen	USA deltog i flyg- och robotattacker inom den FN-mandaterade NATO-insatsen under flera månader. [tv4]
2014–idag	Islamiska staten (IS)	Irak och Syrien	Flyg- och drönarattacker, artilleri samt markstrider med partnerstyrkor; kampanjen pågår fortfarande i minskad omfattning. [en.wikipedia][tv4]
2016	Islamiska staten (IS)	Libyen	Amerikanska flyganfall mot IS-ställningar, särskilt kring Sirte. [tv4]
Apr 2017	Syriska regeringen	Syrien	Amerikanska tomahawkmissiler mot Shayrat-flygbasen efter kemiska vapenattacken i Khan Shaykhun. [tv4]
Apr 2018	Syriska regeringen och iranska styrkor	Syrien	USA, Storbritannien och Frankrike genomförde koordinerade flyg- och robotattacker mot kemiska vapenanläggningar. [tv4]
Jan 2024–maj 2025	Huthirörelsen	Jemen och Röda havet	USA:s och Storbritanniens flyg- och robotattacker mot huthimål; först Operation Poseidon Archer från 12 januari 2024, därefter Operation Rough Rider 15 mars–5/6 maj 2025. [congress][cambridge][en.wikipedia]
2024–2025	Huthirörelsen	Röda havet, Adenviken	Amerikanska örlogsfartyg och flygplan sköt ner drönare och missiler samt besköt huthibåtar och kustmål. [congress][crisisgroup]
Jun 2025	Iran	Iran	Operation Midnight Hammer: amerikanska B-2-bombare och en ubåt angrep kärnanläggningarna Fordow, Natanz och Isfahan med bomber och missiler. [aljazeera][legalclarity]
Sep 2025–	Misstänkta narkotikasmugglingsnätverk	Karibien och östra Stilla havet	Lethala attacker mot fartyg som USA hävdar används för drogspruggling; skott/robotar har avfyrats mot fartyg. [legalclarity]
Jan 2026	Venezuelas regim	Venezuela	Operation Absolute Resolve: amerikanska specialförband angrep luftvärn, följt av eldväxling vid presidentpalatset i Caracas. [legalclarity]
Feb 2026	Iran	Iran	Operation Epic Fury: USA och Israel genomförde en större koordinerad attack mot iranska mål. [legalclarity]
Dec 2025	IS-anknutna extremister	Nigeria	Amerikanska robotattacker mot IS-anknutna mål i nordvästra Nigeria. [tv4]

Källkritik av Perplexity

• Tabellen inkluderar både krig, enskilda flyg- eller robotattacker och kortare eldstrider, eftersom frågan gäller tillfällen då skott, bomber eller missiler faktiskt avlossats.

Fascism som bryter med rasismen

Från 60-talet utvecklade fascister i Europa en fascism som bröt med rasismen. För att kunna bli accepterad av andra partier och av europeiska väljare behövde fascismen bli rent nationalistisk, inte biologisk. Ett tidigt steg i denna riktning blev etnopluralism. Varje folk har rätt till sin egen stat. De bör därför inte blandas. Pluralism innebär här alltså att särskilja.

Fascism är att sätta nationen över andra värden, som empati, solidaritet, jämlikhet, omsorg, fristad och befrielse. Att föra in ras i nationalismen hade dock varit ett misstag, ansåg flera fascister. Efter Andra världskriget hindrade biologin traditionella partier från att ta till sig fascismens huvudpoäng: att först och främst främja nationen.

Nu sätter Sverigedemokraternas partiledning ner foten mot dem som återigen vill föra in biologin. Rasismen är en återvändsgränd.

Per Herngren

31 oktober 2026, version 0.1

Referens

Jimmie Åkesson, "DEBATT: SD-ledaren uttalar sig i bråket om svenskhet", Expressen, 2026 10 31.

Medlet tränger undan målet - Hannah Arendt

Med instrumentellt handlande där ett medel ska uppnå ett framtida mål blir risken stor att medlet tränger undan målet.

”the means-end category, whose chief characteristic, if applied to human affairs, has always been that the end is in danger of being overwhelmed by the means which it justifies and which are needed to reach it Since the end of human action, as distinct from the end products of fabrication, can never be reliably predicted, the means used to achieve political goals are more often than not of greater relevance to the future world than the intended goals.”1

Per Herngren

7 oktober 2026, version 0.1

Fotnot

1. Hannah Arendt, On violence, San Diego, NY, London: Harvest/HBJ Book, 1970, s 4.

Makthavare existerar inte - Hannah Arendt

Hannah Arendt visar att det inte går att ha makt. Istället är det förmågan som kommer med lydnad eller samverkan som är makt. 

”Power corresponds to the human ability not just to act but to act in concert. Power is never the property of an individual; it belongs to a group and remains in existence only so long as the group keeps together. When we say of somebody that he is ’in power’ we actually refer to his being empowered by a certain number of people to act in their name. The moment the group, from which the power originated to begin with (potestas in populo, without a people or group there is no power), disappears, ’his power' also vanishes."1

Som Mohandas Gandhi är Hannah Arendt vad jag kallar en makthavare-ateist. Det går inte att äga makt. "Power is never the property of an individual".

Per Herngren
7 oktober 2026

Fotnot

1. Hannah Arendt,On violence, San Diego, NY, London: Harvest/HBJ Book, 1970, s 44.

Vem styr vem? Wilhelm Reichs förklaring av fascism

En populär förklaring till fascism är att auktoritärt regerande manipulerar massorna. Psykoanalytikern och forskaren Wilhelm Reich vände 1933 på förklaringen. Det är snarare massorna som producerar det fascistiska regerandet.

”It is not merely that the ruling ideology is the ideology of the ruling class. What is more important for the solution of practical problems is the fact that the contradictions in the economic structure of a society are also anchored in the mass-psychological structure of its members. Otherwise, the fact could not be understood that the economic laws of a society can have practical effects only through the activity of the masses who are subject to them.”

Referens

Wilhelm Reich, Citerat från kapitlet ”3. The problem of mass psychology”, The mass psychology of fascism, NY: Orgone Institute Press, 1946, (original 1933).

Fascism

Fascism är när nationen överordnas andra värden, som exempelvis etik, jämlikhet, rättighet och solidaritet. Genom att nationen därmed placeras ovanför konflikter och motsättningar skapas enhet.

Per Herngren

9 september 2025, version 0.1

Autokrati

Autokrati styr utan att motsättningar och konflikter ges formell plats i regerandet. Etymologiskt kommer det från att härska själv. 

Referens

Svenska Akademiens ordbok, Svenska Akademien, https://www.saob.se.

Protest blir motor för att producera enhet - Herbert Marcuse

Herbert Marcuse analyserar i One-Dimensional Man hur protest sätter igång en jäsningsprocess som leder till enhet och sammanhållning. Detta omvandlar nationalstaten till nationell enhet.

”The totalitarian tendencies of the one-dimensional society render the traditional ways and means of protest ineffective — perhaps even dangerous because they preserve the illusion of popular sovereignty. This illusion contains some truth: "the people," (...) have "moved up" to become the ferment of social cohesion.” 

Referens

Herbert Marcuse, One-Dimensional Man Studies in the ideology of advanced industrial society, London, New York: Routledge, 2002, s 260, (original 1964).

Tekniker för att kamouflera folkmord

Här är några retoriska uttrycksätt som maskerar folkmord:

1. Benämna det krig. (De dödas för att de skjuter på varandra.)
2. Kriget har tyvärr eskalerat.
3. Kriget är inte längre proportionerligt.
4. De har rätt att försvara sig. (De syftar på nationalstater inte folket som mördas.)
5. De militära operationerna måste följa internationell rätt.
6. Etikettera folkmord som konflikten.
7. Båda sidor borde ... Båda parter behöver ... (Barn, gamla, folkrörelser buntas ihop till ena sidan och görs delansvariga för folkmordet på dem själva.)
8. De måste förhandla. Vi kan medla. (Vi uppfattar sig inte vara del av eller ansvariga för folkmordet. Dom borde lyssna på varandra och komma överens.)
9. Benämna folkmord situationen eller krisen.
10. Etnisk rensning beskrivs som evakuering.
11. Stater och soldater benämns inte som terrorister. (När nationalstater dödar civila så betecknas det inte som terrorism.)
12. Det är tyvärr nödvändigt för att få fred. (Nödvändigt har i mer än hundra år legitimerat dödande av civila.)
13. Ett sjukhus skadades under den militära insatsen.
14. En terrorist gömde sig ju i närheten. (Det egentliga målet var inte att döda civila. Civila reduceras till collateral damage.)
15. Det är komplicerat.

Per Herngren
10 augusti 2025, version 0.2

Folkmord

"För folkmord döms den som, i syfte att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk eller rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp (...) dödar en medlem av gruppen. Även andra gärningar som tortyr och våldtäkt kan utgöra folkmord."

Källa: Åklagarmyndigheten.

Terrorism

French terrorisme, noted in English by 1795 as a coinage of the Revolution, from Latin terror ”great fear, dread, alarm, panic; object of fear, cause of alarm; terrible news,” from PIE root *tres- ”to tremble” (see terrible).

Källa: Online Etymology Dictionary.

Brott mot mänskligheten

"För brott mot mänskligheten döms gärningar som t.ex. mord, våldtäkt, tortyr och tvångsarbete om de utgör eller ingår som ett led i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en grupp civila."

Källa: Åklagarmyndigheten.

Motvillig lydnad gav nazisterna makt - inte villig

Flera forskare beskriver nazisternas regeringstid som att tyska folket lydde villigt. Föreställningen har varit att antingen måste tyskarna ha tvingats att lyda eller så lydde de entusiastiskt. I en ny bok hävdar den tyske historiken Peter Longerich att nazisternas makt mer byggde på motvillig lydnad än villig lydnad. De flesta var vare sig tvingade eller villiga. De lydde motvilligt.

Detta gäller möjligen även för andra stater. Motvillig lydnad orsakar i så fall mer våld och förtryck än villig lydnad.

Nazisterna fick aldrig egen majoritet i de två fria valen 1932. Inte ens när nazisterna kom till makten och påbörjat förtrycket fick de 1933 mer än 43,9 procent. Longerich menar att "majoriteten var ointresserad av nazisternas utopier. De trodde inte på dem, de ville inte ingå i dem. Men de ville heller inte göra aktivt motstånd." "Arbetarna är missnöjda med sina låga löner, bönderna med de låga priserna de får för sina produkter. Medelklassen klagar på att staten inte avvecklar de judiska varuhusen, som utlovat. Katolska och delar av den protestantiska kyrkan är under tryck. – Och så finns det ett allmänt missnöje med de lokala nazistledarna. De väcker agg med sin korruption och sina nya, fina bilar." (DN.)

Detta strider ju mot fotografier man ser från massmöten under den här tiden. "Unga människor blev kraftfullt indoktrinerade, det var framför allt dem som regimen satsade på. Och visst fanns det också ett brett stöd inom den vanliga befolkningen. Men det finns även rapporter om att många som deltog i massmötena tröttnade ganska fort. Regimen utövade kraftig påtryckning när de här evenemangen ordnades, säger Longerich." (DN.)

Det här minskar inte tyskarnas skuld för folkmord och brott mot mänskligheten. "Ansvaret för nazistregimen och kriget är tyskarnas. Om folk gick med på allt på grund av tanklöshet, passivitet och bristande civilkurage, i stället för av övertygelse – på vilket sätt minskar det skulden?"

Longerich visar att det som främst gör auktoritära samhällen och diktaturer möjliga är motvillig lydnad. "De flesta människor försöker undvika konflikter. Så är det även i fria samhällen, man är ofta redo att anpassa sig för att komma lättare undan." (DN.)

Per Herngren 

30 juni 2025, version 0.1

Referens

Peter Longerich, Unwillige Volksgenossen. Wie die Deutschen zum NS-Regime standen. Eine Stimmungsgeschichte, München: Siedler Verlag, 2025.
Anna-Lena Laurén, "Tyske nazismforskaren varnar – människor anpassar sig snabbt till diktatur av ren bekvämlighet", DN, 20250628.

Konservativ bryter vänster-högerskalan

Motstridiga argument gjorde beslut mer rationella än subjektivt tyckande. Genom att argumentera med varandra övervann man dumhet och tröghet hos subjektiva åsikter och tyckanden.[1] Kritik förväntades stärka både effektivitet och kreativitet[2] vilket motverkade att nationalstaten stagnerade så som kungavälden.[3]

Till skillnad mot det liberala regerandet ersätter despoti konflikter med en enad vilja.[4] Envälde blir alltså en regeringsform för att trycka bort konflikter. Vilja till enhet och motvilja mot konflikter är möjligen en förklaring till att visst konservativt regerande närmat sig envälde.

Konservativt regerande där enhetlighet tränger undan konflikter bryter upp vänster-högerskalan. Det blir i så fall möjligt att analysera olika kommunistiska diktaturer som en blandning av konservativ nationalism och socialistiskt regerande. Socialistiskt förstatligande görs till nationalism istället för arbetarstyre. Nationell enhet ersätter gränslöst folkstyre.

Per Herngren
23 juni 2025, version 0.1

Fotnoter 

[1] Demokrati utvecklas i Grekland genom parresia, att jämlikt hävda sanningen. Det blir avgörande i det liberala regerandet även innan parlamentarisk demokrati börjar införas. Se Foucaults föreläsningar i januari och februari 1983. Michel Foucault, The Government of Self and Others Lectures at the College de France 1982-1983, NY: Palgrave Macmillan, 2010.

[2] ”Yet this peace is not, as with the aforementioned despotism (in the graveyard of freedom), brought about and secured by the weakening of all energies, but rather by means of the liveliest competition among the same.” Immanuel Kant, Toward perpetual peace and other writings on politics, peace, and history, Binghamton, NY: Yale University, s 92.

[3] JürgenHabermas, Borgerlig offentlighet: kategorierna “privat” och “offentligt” i det moderna samhället, Lund: Arkiv, 2003.

[4] ”Despotism is the principle by which the state executes, on its own authority, laws that it has itself made. Under despotism the public will is therefore treated by the monarch as his individual will.” Immanuel Kant, Toward perpetual peace and other writings on politics, peace, and history, Binghamton, NY: Yale University, s 76.

Förslag på etik för sociala medier och massmedia

Etiken är att inte offentligt ta upp någons privatliv. Eller offentligt kritisera en persons personlighet. 

Militant moralism är en form av liberal individualism. Baktaleri och personkritik blir en flykt från det politiska.

Istället för personangrepp kritiserar man offentliga handlingar och maktordningar. Och om man önskar befrielse så bidrar man med förslag kring hur vi bygger något bättre.

Per Herngren

30 maj 2025, version 0.1

Demokratiska länder som utövar terrorism

Terrorism uppstår ifall dödande av civila utvecklar rädsla och skräck även bortom den enskilda handlingen. Terror kommer från latinets darra eller skaka av rädsla. 

Demokratiska länders terrorism kamoufleras med föreställningar om att länder inte utövar terrorism ifall syftet är militära mål. Åklagaren för ett rån skulle dock knappast ignorera mord eller dråp även om rånarnas egentliga syfte enbart var att stjäla pengar. 

Solidaritetsgrupper och folkrörelser manas att undanta kontinuerligt dödande av civila som terrorism – ifall det utförs av demokratiska nationalstater.

Går man till mitten av nittonhundratalet¹ och bakåt i tiden finner man att diktaturer var effektiva på att mörda civila. Ifall man analyserar dödandet av civila² sedan Vietnamkriget³ har flera demokratiska nationalstater statistiskt sett blivit effektivare⁴ på att mörda civila än diktaturer och privata terroristorganisationer⁵. Mördandet av civila registreras som ”collateral damage”⁶ eller ”antalet döda i konflikten”. Fredsgrupper försätter demokratier i undantagstillstånd ifall de kräver att vapenhandel bara ska få ske till demokratier.

Per Herngren

2025 03 15, version 0.1

Fotnoter

1 The Uppsala Conflict Data Program, Uppsala University,
https://www.uu.se/en/department/peace-and-conflict-research/research/ucdp

2 Källkritik: Källorna som används i det här kapitlet räknar antalet civila som dödats i krig på olika sätt, och vid jämförelse behöver man givetvis ta med det i beräkningen.
Every Casualty Counts, ”Standards for Casualty Recording”, 2016,
https://everycasualty.org/standards-for-casualty-recording-2016/
International Committee of the Red Cross, ”International launch of Standards for Casualty Recording: Putting principles into practice”, 2016,
https://www.icrc.org/en/event/international-launch-standards-casualty-recording-putting-principles-practice.
Iraq Body Count, ”Documented civilian deaths from violence”,
https://www.iraqbodycount.org/database/

3 ”Fifty years of violent war deaths from Vietnam to Bosnia: analysis of data from the world health survey programme” National Library of Medicine, the U.S. government, 2008,
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2440905/

4 ISIS har i jämförelse med andra privata terroristorganisationer varit oerhört effektiva på döda civila. Men ifall statistiken stämmer kommer de inte ikapp de nationalstater som är effektivast på att döda civila.
ISIS i Syrien:
SCM, ”Death by the parties responsible”, 2022.
https://scm.bz/en/monthly-statistical-on-casualities-in-syria-june-2022/
United Nation, ”Behind the data: Recording civilian casualties in Syria, 2023,
https://www.ohchr.org/en/stories/2023/05/behind-data-recording-civilian-casualties-syria
ISIS i Irak:
Human rights office of the United Nations High Commissioner for Human Rights, UNAMI United Nations Assistance Mission for Iraq – Human Rights Office, Report on the Protection of Civilians in the Armed Conflict in Iraq: 1 May – 31 October 2015, 2015,
https://www.ohchr.org/sites/default/files/Documents/Countries/IQ/UNAMIReport1May31October2015.pdf

5 Statista Research Department, ”Al-Qaeda terrorist attacks by number of deaths from 1993 to 2010”, 2011,
https://www.statista.com/statistics/272757/al-qaeda-terrorist-attacks-by-death-toll/

6 Zygmunt Bauman, Collateral damage. Social ojämlikhet i en global tidsålder, Göteborg: Daidalos, 2012.

Enkäter om politiskt engagemang mäter istället passivisering

Enkäter kring aktioner och politiskt engagemang tenderar att mäta känsla eller tyckande kring en fråga. Det riskerar att producera vanföreställningar om samhällsförändring.

1. Krig, förtryck och katastrofer som omvandlas till information skapar stimulans. Både de som är för och de som är emot kan utvinna kraft genom att sprida information om ett politiskt missförhållande. Krig och klimatkatastrofer förvandlas i så fall till magisk fetischism. Det utvinns energi och kraft från orättvisor och nöd. Enkäter om vad som engagerar riskerar att mäta den kraft som kan utvinnas ur aktioner och informationsspridning. De mäter i så fall passiviseringstekniker.
2. Enkäter fångade i metodoligisk individualism riskerar att tolka tyckande och åsikter som politik eller engagemang. "Att tycka" eller att påverka tyckande blir alltmer en flykt från demokratiskt arbete i en organisation. Demokrati är att lyssna på argument, komma över sitt tyckande och ta beslut tillsammans om att genomföra samhällsförändring. Demokrati är att regera tillsammans.

Per Herngren

2025 03 08, version 0.1

Auktoritär personlighet fångas i negation - Theodor Adorno

Theodor Adorno lanserar 1950 tillsammans med flera forskare begreppet auktoritär personlighet för att undersöka hur folk identifierar sig med auktoriteter¹. Auktoritär personlighet är att lyda och underordna sig dominerande maktordning.

Man föreställer sig gärna de som lyder auktoriteter som okritiska ja-sägare. Men auktoritär personlighet gör sig till kritisk motpart mot dem som undergräver auktoriteten. Auktoritär personlighet blir på så sätt upptagen både med att underordna sig auktoriteter och med att bekämpa det som avviker. Det fångas på så sätt i det negativa. Det ingår ett motpartsförhållande med det som vägrar underordna sig.

Per Herngren

2024 12 06, version 0.1

Fotnot

1 T. W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson, R. Nevitt Sanford, The Authoritarian
Personality, London, NY: Verso, 2019 (original 1950).

Lag är moral

Moral är hur vi ska agera mot varandra. Vi använder olika praktiker för moral så som krav, regler, juridisk lag och beslut. Nationalism försöker dock skapa ett undantagstillstånd för juridisk lag. Det knuffas ut utanför moralen som något åtskilt.

Rättsfilosofiska professorn Ronald Dworkin kritiserar ett sådant undantagstillstånd. Han menar att lag är en av alla former för moral. ”We have now scrapped the old picture that counts law and morality as two separate systems and then seeks or denies, fruitlessly, interconnections between them. We have replaced this with a one-system picture: we now treat law as a part of political morality.”[1]

Kritik som menar att lagen behöver ta mer hänsyn till moral återskapar undantagstillståndet, att lag står utanför moral.

Per Herngren

2024 11 01, version 0.1

Fotnot

[1] Ronald Dworkin, Justice for Hedgehogs, Cambridge, Massachusetts, London: Harvard University Press, 2011, s 405.

Rättigheter som inordning

Olika former av rättigheter är ett viktigt skydd mot majoriteter och dominerande kollektiv. Rättigheter för ”minoriteter” kan dock i vissa fall exploateras för att inordna folk i en ordning. Begrepp som minoritet och utanförskap förutsätter en helhet. Utanförskap har alltså redan integrerat målgruppen i nationalstaten. Rättigheter utnyttjas i så fall för att inordna. Maktordningen legitimeras som den etablerade ordning alla ska ha rätt att delta i. På lika villkor! Det är i vissa fall möjligt att utnyttja rättighetspolitik för att legitimera den dominerande ordningen. Rättigheter används då för att producera över- och underordning.

Per Herngren

11 september 2024, version 0.2

"Anta en utmaning" - individualisering som maktteknik

Ett nästan vackert uttryck för att skylla på individen är: Anta en utmaning. Det finns många andra tekniker för att belasta individen och kamouflera strukturer och maktordningar.

"Anta en utmaning" får flera funktioner

1. "Utmaningen" påstår att individen själv inte gjort tillräckligt.
2. Individen tilldelas en uppgift som den förväntas anta. Fixa detta!
3. Utmaningen är riktad till en individ eller till underordnad arbetsgrupp. Utmaningen är inte riktad mot organisationen, facket eller staten.
4. Den kamouflerar makt, underordning, orättvisa och förtryck.
5. De som uttalar utmaningen får identiten av optimist och hejarklack.

Per Herngren

2024 08 25, version 0.1

Intränad oförmåga

Att vi på arbetsplatser och utbildningar tränas i oförmåga lanserar 1914 av den klassiska sociologen och ekonomen Thorstein Veblen.

Träningen i oförmåga till etiskt och politiskt handlande växer fram genom starkt fokus på:

1. Målinriktat handlande
2. Organisationens syfte
3. Verksamheten

Veblen är inte kritisk till syfte eller att träna in skicklighet i att utföra arbetsuppgifter. Men ett alltför målinriktat handlande blir träning i att inte agera för välrdens bästa eller ingripa när någon trycks. Det blir intränad oförmåga till etiskt och politiskt handlande.

Veblen analyserar speciellt hur organisationens ledning och anställda längre ner i hiearkin inriktar sig på att det ekonomiskt ska gå bra. Anställda och ledning kan bli riktigt kompetenta på det. Men det blir samtidigt en träning i att inte ingripa i mobbning, rasism eller annan diskriminering. Ett målinriktat fokus blir träning i tafatthet kring det som är bra för värld och samhälle. Det blir träning i att bli tafatta när någon trycks ner.

Intränad oförmåga uppstår när en organisation inte regelbundet tränar på att inkludera bredare perspektiv samt inte tränar på att etiskt ingripa för sina medmänniskor.

Per Herngren
2 juni 2024, version 0.1

Referens

Thorstein Veblen, The instinct of workmanship and the state of the industrial arts, NY: Macmillan, 1914; New edition: New York, N.Y.: B. W. Huebsch, July 1918.