GP har gjort ett personporträtt med mig vilket tar upp arbetet med postprotest och ickevåldsmotstånd. Lite väl smickrande, annars inte så pjåkigt skrivet kanske…
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=281352
Hilsen fra Hammarkullen
PH
Jag försöker undersöka hur postkolonial kritik kan användas på ickevåld. Här är några ofärdiga funderingar på
1. Fredstjänst har en uppsättning metoder och tekniker när de åker till Chiapas och Guatemala. Om dessa tekniker inte tränas med intresserade grupper på plats får vi en monopoliserande situation där metoderna att hjälpa genom den skapade klyftan blir onåbar för
2. Klyftan eller dualismen skulle kunna reproducera illusionen av två kulturer (vår, deras) och på så sätt stärka kulturrasismen (ett folk är en kultur, ett annat folk är en annan kultur).
3. Man skulle också kunna använda Foucaults analys av seende som maktteknik. Han analyserade bl a panoptikon där de observerade kontrollerade sig själva just för att de kunde vara observerade. Fredsobserverandet som seende skapar hiearki och makten att anpassa sig till den seende, man börjar se på sig själv som sedd av en observerande observatör eller som man börjar se genom observatörens ögon. De sedda producerar dessutom observatören i sitt sätt att se på varandra och kan börja börja se på varandra som offer, objekt, exotiserande etc.
Tja, detta var inte en analys av Fredstjänst utan ett möjligt uppslag som skulle kunna användas för en analys. Fredstjänst tränar säkert en rad tekniker för att motverka sådan här makt. När fungerar dessa? Hur kan de utvecklas? Är de tillräckliga eller behövs det fler? Hur reproducerar motverkande-teknikerna det de försöker motverka?
Plogbillsgrupp frikänd efter att avrustat USAs krigsflygplan
25 juli frikändes de fem plogbillarna i The Pitstop Ploughshares. Med hjälp av hammare avrustade plogbillsgruppen ett krigsflyg från USA 3 februari 2003 som mellanlandade på Shannon Airport i Irland på väg till Irak. Irakkriget bröt ut veckan efter.
Inspirationen till plogbillsaktioner kommer från ickevåld, civil olydnad och Mika 4:4 ”De ska smida sina svärd till plogbillar”
De fem är från tre olika världsdelar:
Deirdre Clancy, feminist och redaktör från Irland.
Nuin Dunlop, socialarbetare i Catholic Worker, från USA.
Karen Fallon, forskare från Irland.
Damien Moran, katolik från Catholic Worker från Irland.
Ciaron O’Reilly, utfört två plogbillsaktioner tidigare, från Australien.
Foton
http://www.indymedia.ie/article/77477
http://www.indymedia.ie/article/77472
Not Guilty. The Pitstop Ploughshares All Acquitted on All Charges
Tuesday July 25, 2006
The verdict was given at aproximately
Beskrivning av plogbillsaktionen
http://www.indymedia.ie/newswire.php?story_id=26615
"POST ACQUITTAL STATEMENT", DRAWN UP, CONSENTED ON & RELEASED TO MEDIA - BEFORE PIT STOP PLOUGHSHARES
The jury is the conscience of the community chosen randomly from Irish society. The conscience of the community has spoken. The government has no popular mandate in providing the civilian Shannon airport to service the US war machine in it's illegal invasion and occupation of Iraq.
In
The decision of this jury should be a message to London, Washington DC and the Dail that Ireland wants no part in waging war on the people of Iraq. Refuelling of US warplanes at Shannon Airport should cease immediately.
Deirdre Clancy, Nuin Dunlop, Ciaron Fallon, Damien Moran, Ciaron O'Reilly
6) KATHY KELLY REFLECTS ON CLOSING SPEECHES
http://www.indymedia.ie/article/77455
Här är några utdrag ur en längre artikel för tidningen Trots Allt (januari 2006).
Nationalstaten och lönearbetet skulle kunna vara ett par av de ”makter” som hindrar ickevåldsmotsånd från att etablera sig i europa så som det har etablerats i ex USA och under perioder i Indien.
Min kontroversiella tes är att nationalstaten och lönearbetet inte är så absolut i USA som i Europa. Det verkar vara mer självklart att avstå lönearbete i USA för att ägna sig åt engagemang. Och den federala nationen har inte lika självklar ställning där som här i europa. Fler usa-are flyttar nära varandra för att bygga upp alternativa samhällen, vilket gör det lättare att också skapa motståndskommuniteter.
Några förslag på hur man skulle kunna bygga upp motståndsrörelser i Sverige och Europa?
Per
1762 lanserar Rousseau begreppet civil religion för att beskriva hur staten skapade ordning och sammanhållning med hjälp av riter och trosföreställningar. Nationen blir en egen religion.
Religionsociologins klassiker Émile Durkheim definierar religion som ett system av ”uppfattningar och praktiker som förenar till en sammanhängande moralisk gemenskap” (Religious Life, 1917). Med Rousseau och Durkheim får vi möjlighet att förstå hur nationalism övergår till religion.
...
De senaste åren har vi sett hur tillväxt alltmer blir ett trossystem. Och hur krig framkallar religiös karisma. Gud definieras, enligt Luther, som den eller det man sätter sin tillit till.
Under feodalismen var pengasamlandet en central motor i ekonomin. Pengar benäms därför redan inom judendom och tidig kristendom som en gud (Mammon).
Under kapitalismens framväxt blir motorn istället vinst, återinvesteringar och tillväxt. De reformerta och lutherska kyrkornas betonande av arbetsplikten får en viktig funktion i denna omsvängning.
Vi ser då två nya religioner växa fram: en folklig och en för eliten. I den folkliga religionen blir tilliten till lönearbete, plikt och lydnad centrala dogmer. Hos eliten är religionen snarare tillväxt och framgång.
...
Ibland får jag rysningar när jag hör mig själv säga: ”Nej, då kan jag inte. Jag jobbar”. Vadå kan? Förmodligen är lögnen främst riktad till mig själv. Jag gör ett val, jag prioriterar. Jag är ingen slav som andra äger. Men jag vill slippa känna ansvar för mina handlingar och förvandlar lönearbetet till en absolut gud, och därmed uppfattar jag det inte längre som mitt val. När lönearbetet blir ett absolut väsen uppstår stress. Denna stress kan ses som ett kroppsligt-andligt motstånd.
Lönearbetet förvandlas till ett absolut väsen som lyckas uppnå högre lojalitet än våra systrar och bröder vilka kräver befrielse och solidaritet, inte välgörenhet och fritidsengagemang.
...
Hos både nationalstaten och lönearbetet blir lydnaden helig. Lydnaden får ett högre värde än rättvisa och solidaritet vilka förvisas till det privata, till fritiden, när vi får tid över. Det har blivit tydligt i flertalet vänster- och folkrörelser. Lydnaden till lagen uppfattas som självklart. Civil olydnad förvisas till individer eller "nya sociala rörelser". Det är som om facket skulle hänvisa strejker till enskilda anställda och smågrupper.
....
Så fort maktens gudar korrumperar oss skapas alltid utrymme att bryta vår lydnad och göra motstånd. Makt blir aldrig total.
...
Tja, ett utdrag ur en längre artikel, några tankar?
Per Herngren
Fyra veckors fängelse för de två svenskar som planterade vin- och fikonträd på brittisk kärnvapenanläggning
De åtalade dömdes av domstolen i Newbury, England till fyra veckors fängelse. Fängelsestraffet är villkorligt i sex månader.
Mer info på hemsidan:
I sin avhandling, Drömmen om det egna huset, problematiserar Annika Almqvist egnahemsrörelsen utifrån feminismen. Hon visar hur en bostad förvandlas till ett livsprojekt. Hennes analys kan också användas för att förstå egnahemsrörelsen som ett av de stora hindren för motstånd.
Annika Almqvist frågar i avhandlingen varför drömmen om det egna huset är så levande trots att ”kvinnorörelsen bedrivit kamp för att frigöra kvinnorna ur hemmen?” Denna kamp är inte ny. Under mellantiden lanserade bland annat Alva Myrdal en befrielse för kvinnan genom frigörelse från hemmet. Hon ”var en ivrig förespråkare för kollektivhusidén”.
Egnahemsrörelsen har i Sverige haft sina storhetstider i början av 1900 fram till trettiotalet, för att återigen sätta fart på 1970- och 1980-talet. ”Drömmen om det egna huset framträder till en början i ord som frihet, självbestämmande …, närhet till natur, ostört läge, barnvänlig miljö, frisk och sund miljö, möjlighet till viss självförsörjning, odling …, egen tomt …, någonstans för männen att ’hålla till’.”
Annika Almqvist visar hur bostaden får utgöra en kompensation för ett alienerat lönearbete. Huset ses som en plats för självständigt skapande. För de som har svårt att påverka i samhället kan drömmen om det egna huset ”förstås som en önskan att skapa ett kärleksprojekt och en frizon” (Almqvist). Sökande efter mening sker alltmer i det privata. Man får tolka det som att samhällsvisionen, utopin, blir privat.
Almqvist ser egnahemsdrömmen som en del av ökad intimisering och individualiseringen. Skapandet av det egna hemmet blir ett livsprojekt i parrelationen. Här visar hon hur kvinnornas förhållningssätt till boendet fylls av paradoxer. Enligt hennes undersökning är det de kvinnor som har sämst möjlighet till autonomi och skapande på arbetet som är mest hem- och familjeorienterade.
Själv vill jag lägga till några tankar utifrån ickevåld. Eftersom motstånd är olagligt och snart leder till skadestånd skulle ett eget hem beslagtas av kronofogden. Motstånd och eget hem kommer därför med nödvändighet i konflikt med varandra. Utifrån ickevåld får då det egna hemmet korrumperande kraft. Inte bara för att man behöver undvika motstånd för att behålla det egna hemmet. Det egna hemmet slukar, enligt Almqvist, dessutom engagemang och tid. Det slukar ett helt livsprojekt.
Visioner och drömmar om ett bättre liv och ett bättre samhälle projiceras på det egna privata livet istället för gemensamt ägande och kollektiva livsprojekt (community). Kamp och solidaritet med förtryckta måste ersättas med välgörenhet för att inte hota det egna hemmet.
Per Herngren
2006, version 0.1
Läs mer:
Annika Almqvist, Drömmen om det egna huset Från bostadsförsörjning till livsprojekt, Uppsala Universitet, 2004.
Citaten är från: Recension av Lena Jarlöv, Sociologisk Forskning nr 3, 2005.
Påskplantering av vin- och fikonträd
Bilder från planteringen
På långfredagen greps sex Vin & Fikonträdsplanterare av polis efter att ha anlagt en trädgård på vapenfabriken Ericsson Microwaves område i Mölndal. De planterade en vinplanta vid stängslet, tog sig sedan över detta och fortsatte planteringen av fikonträd och vinstockar på ett grönområde vid ett av Microwaves byggnader. Samtidigt som ett samtal mellan vakt och planterare inleddes, fortsatte vin- och fikonträdsplanteringen.
"Allt gick mycket lugnt till", säger Ulla från Danmark, som tidigare med hammare avrustat engelska stridsflygplan. "Planteringen var början på en dialog mellan oss, vakterna och poliserna" tillägger Annika Spalde.
Polis kom till platsen efter tio minuter, sex planterare greps och en av dem hölls kvar av polisen över natten. Under förhören var polisen intresserad av planterarnas argument för att Ericsson Microwaves vapenexport var olaglig och att planteringen därför blev en plikt, berättar Per Herngren.
"Vi har läst profeten Mikas vision om att var och en ska sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, och ingen ska hota honom. Som kristna tror vi att profeternas visioner är något som vi ska börja leva här och nu, och inte passivt invänta" säger Klaus Engell-Nielsen.
"Vinstockar och fikonträd är i Bibeln starka symboler för fred, trygghet, frihet från förtryck. Genom vår plantering vill vi påbörja den omvandling av detta område som vi tror måste ske, från vapenproduktion till ett företag som tillverkar något som ger människor trygghet" säger Annika Spalde.
"Detta är proaktivt motstånd - inte en protestaktion", säger Les Gibbons från England. "Vi säger inte "Nej" eller ber våra ledare att göra jobbet för oss. Vi vill påbörja den förändring som vi vill se och bjuda in andra att vara med."
Deltagit i påskvandring till Bofors
Vin & Fikonträdsplanterarna består av nio personer och arbetar med ickevåld och civil olydnad. Under påskveckan har de deltagit i en ickevåldsträning samt en påskvandring från Örebro till Bofors i Karlskoga som arrangerades av rättvisenätverket Speak, Kristna Freds i Örebro och Göteborg, samt Motståndskommuniteten Fikonträdet. I onsdags bjöd BAE Bofors och SAAB Bofors in hela påskvandringen att plantera vin och fikonträd på deras område i Karlskoga. Tre av deras säkerhetschefer samt informationschefen deltog i planteringen. Efteråt bjöd båda Boforsföretagen på kaffe och bullar.
Kontaktpersoner: Annika Spalde, tel 076-246 1994, (reserv: Per Herngren, tel 070-88 77 211).
Vin & Fikonträdsplanterarna
Ulla Röder, 51, från Danmark, Annika Spalde, 36, från Göteborg, Pelle Strindlund, 34, från Göteborg, Les Gibbons, 47, från England, Per Herngren, 44, från Göteborg,
Riksdagsutskott förutsätter civil olydnad på schemat
Utbildningsutskottet förutsätter adekvat undervisning i civil olydnad på
alla nivåer från grundskola, folkhögskola till högskola. Rapportera till
högre instans om någon skola bryter mot Utbildningsutskottet.
Se hela texten:
http://www.riksdagen.se/Webbnav/?nid=3322&dok_id=GT01UbU14
Motion till riksdagen
2005/06:Ub511 av Tasso Stafilidis (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att träning i civil olydnad och icke-våld borde vara en
självklarhet i den demokratiska processen och även vara en del av
utbildningen i ämnen såsom samhällskunskap, rättskunskap och historia på
högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och högskolan.
Svar från Utbildningsutskott
Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU14
Som utskottet tidigare har konstaterat gäller att det i den mål- och
resultatstyrda skolan finns en stor frihet att utforma undervisningen så
länge målen i läroplanen och kursplanerna för respektive ämne uppnås.
Kursplanerna i de samhällsorienterande ämnena omfattar bl.a. de frågor som
uppmärksammas i ovan nämnda motionsyrkanden. Utskottet förutsätter att
adekvat undervisning ges.
Upsala
http://www.utne.com/pub/2006_136/promo/12156-1.html
July / August 2006 Issue
| |
Enskild olydnad leder till kaos
I senaste numret av Fredsnytt finns många spännande tankar av
Han menar: ”beslutet att låta nöd bryta lag så är det alltid mitt eget beslut” alltså den enskildes beslut. ”Jag varit väldigt noga med att det är något som jag gjort som enskild.” Som organisation ”kan man inte uppmana folk att bryta lagen”.
Jag tror olydnad eller strejk som enskild är ett undantagsfall som man ska vara mycket försiktig med. Olydnad är ett stort beslut och måste stötas och blötas i organisationer där man kan ta gemensamma beslut.
Precis som att fackföreningar organiserar strejker – vilda strejker är problematiska, måste det vara organisationer och grupper som organiserar, står bakom och tar ansvar för civil olydnad. Rättsfilosofen Rawls har visat att civil olydnad måste bygga på en gemensam moral inte enskilda samveten.
Vild olydnad
Vild olydnad, vilket jag kallar det som
En annan farlig följd av Joakims förslag är att han indirekt förespråkar total lydnad hos organisationer (”som rörelse kan man inte …”). En totalisering av lydnaden mot överheten inom folkrörelse-organisationer är lika farligt för samhället som en kapitalism där fackföreningar avskaffat möjligheten att strejka.
Tja, några tankar som start på en dialog
Per Herngren
Startar här en blogg om att leva det samhälle vi vill ha - snarare än att "påverka" ett annat samhälle - nationen, regeringen, marknaden.
Du kan läsa mer om mig på http://ickevald.net/perherngren/
Inlägg
Alla kommentarer
