Rebell - Erich Fromm

Rebell fångas av det man gör uppror mot, enligt psykologen Erich Fromm. Han undersöker hur rebellen producerar attraktion till makt.¹ Denna attraktion förvandlas till rebellisk läggning. Rebelliska markörer upphöjs och införlivas i ordningen. Dessutom omvandlas rebelliska symboler till varor. De kan exploateras som det senaste modet. Eller så transformeras rebell till finkultur, till den konst och musik som lanseras som verkligen autentisk och äkta. Rebell används på så vis för att producera lydnad.

Per Herngren

14 september 2026

Fotnot

1. "There is one feature of the authoritarian character which has misled many observers: a tendency to defy authority and to resent any kind of influence from ”above”. Sometimes this defiance overshadows the whole picture and the submissive tendencies are in the background. This type of person will constantly rebel against any kind of authority, even one that actually furthers his interests and has no elements of suppression. … In persons of the first type in whom the rebellious attitude is in the centre of the picture, one is easily led to believe that their character structure is just the opposite to that of the submissive masochistic type. It appears as if they are persons who oppose every authority on the basis of an extreme degree of independence. They look like persons who, on the basis of their inner strength and integrity, fight those forces that block their freedom and independence. However, the authoritarian character’s fight against authority is essentially defiance. It is an attempt to assert himself and to overcome his own feeling of powerlessness by fighting authority, although the longing for submission remains present, whether consciously or unconsciously. The authoritarian character is never a ”revolutionary”; I should like to call him a 'rebel'." Erich Fromm, Escape From Freedom, New York: Henry Holt and Company, 1994, först publicerad 1941, s 145.

Satyagraha - Gandhi citat

"Satyagraha means general civil disobedience but we must develop the capacity of disobey laws." (4 december 1925)

"satyagraha is a kind of education in the real sense of the term" (10 mars 1908)

"Satyagraha, then, is literally holding on to Truth and it means, therefore, Truth-force."(23 mars 1921)

"Satyagraha means disobedience to every law of the Government. Disobedience of the salt law is one item of such satyagraha. Such disobedience is our duty; it is our right." (16 mars 1930)

"Satyagraha means truth evenagainst cunning, non-violence against violence, forbearance against anger and love against hatred." (26 juli 1931)

"He to whom satyagraha means nothing more than civil disobedience has never understood satyagraha. No doubt the rigid interpretation of satyagraha does include within its meaning civil disobedience. But only he who has mastered the art of obedience to law knows the art of disobedience to law. Only he who thoroughly

knows how to construct may destroy." (11 maj 1919)

"Satyagraha is not a game in which one might either win or lose." (2 april 1914)

"Satyagraha is based on non-violence." (14 mars 1915)

"Like air, satyagraha is all-pervading. It is infectious, which means that all people—big and small, men and women—can become satyagrahis." (2 september 1917)

"Every volunteer taking signatures has to remember that a single intelligent recruit to satyagraha is worth a hundred signatories (...). Volunteers must therefore never aim at merely increasing the number of signatories." (26 april 1918)

Referens

Mahatma Gandhi, The Collected Works of Mahatma Gandhi,

https://www.gandhiserve.net/about-mahatma-gandhi/collected-works-of-mahatma-gandhi/

Informationsöverflöd om klimatet frestar till etisk korruption - Stephen Gardiner

Stephen Gardiner professor i filosofi och miljö undersöker hur vi överöses av etiska krav från klimatkatastrofer. Det blir "information overload". Istället för att börja lösa problemen kan det leda till att vi blir etiskt korrupta. Grupper fokuserar på att manifestera åsikter eller åtminstone göra något istället för att förverkliga lösningar.

Gardiner urskiljer tre etiska stormar som tillsammans blir en orkan. De tre består av krav från fattiga och andra klimatoffer runt om i världen, samt krav från framtida generationer, vilket kombineras med alla vetenskapliga varningar. Tillsammans skapar de en orkan av information och krav. Det frestar till att man söker anpassning och skydd istället för att förverkliga en bättre värld. 

Per Herngren

6 september 2026, version 0.1

Citat av Stephen Gardiner

"I take a perfect storm to involve the unusual intersection of a number of serious, and mutually reinforcing, problems, which creates an unusual and perhaps unprecedented challenge. In my metaphor of the perfect moral storm, the three problems (or “storms”) are all obstacles to our ability to behave ethically." (s 6-7)

"prefer to put resources into adaptation (from which it expects benefits), rather than mitigation (which tends to benefit the future). Moreover, even within the category of adaptation, the current generation will have an incentive to prioritize projects and strategies that are more beneficial to it (e.g., temporary “quick fixes”) over those that seem best from an intergenerational point of view. In short, we should expect shadow solutions." (s 200)

"If a generation experiences a severe abrupt change, we might expect longterm concerns (such as with mitigation) to be crowded out in the finite pool of worry by more immediate concerns. We might also expect such a generation to be morally justified in ignoring those concerns, to at least some extent." (s 207)

"Under some circumstances actions that harm innocent others may be morally permissible on grounds of selfdefense, and such circumstances may arise in the climate change case." (s 40)

"it is likely to welcome any rationale that appears to justify its behavior." (s 45)

"The temptation to pass the buck on to the future, the poor, and nature is very strong. So, the incentive to disengage is high." (s 9)

Referens

Stephen M. Gardiner, A Perfect Moral Storm The Ethical Tragedy of Climate Change, New York: Oxford University Press, 2011.

Apofeni

Tendensen att se meningsfulla mönster, samband eller regler i slumpmässiga eller orelaterade händelser kallas apofeni.

Hjärnan letar ständigt efter ordning och drar slutsatser om orsaker som inte finns. Det utnyttjas i konspirationsteorier, pseudopsykologi, samt ibland av inspirerande föreläsare och management konsulter.

Ursprung: Begreppet skapades år 1958 av den tyske psykiatrikern Klaus Conrad. I dag används ordet inom psykologi och vetenskap.

Per Herngren

30 augusti 2026, version 0.1

Visionskris - oförmåga att föreställa sig och testa andra ordningar och samhällen

Det växer fram forskning som undersöker hur en del klimatgrupper producerar oförmåga att visionera och bygga alternativa samhällen. En ny bok undersöker om det har växt fram en visionskris i klimatrörelser. ”Visionskrisen formuleras ofta som en oförmåga att föreställa sig alternativa hållbara framtider”. (Alternative Futures in a Heating World Visions and Vision Work of the Swedish Climate Movement, 2026, s 7)

Visionskrisen producerar en oförmåga att finslipa och testa konstruktiva förslag. I så fall fastnar föreställningsvärlden i att man är emot och att man vill mindre (av det dåliga). 

Behovet i samhället är snarare att grupper experimenterar och testar olika visioner. ’Visionskrisen’ "bidrar till vår oförmåga att hantera klimatkrisen: medan samhället erkänner behovet av förändring, kämpar det med att föreställa sig hur saker och ting skulle kunna vara annorlunda”. (s 2)

Fantasin låser in sig i kris och katastrof

Grupper som fångas av krisföreställningar riskerar att låsa in sig en föreställningsvärld av kris. Krisföreställningar tränger undan fantasiförmågan. ”Klimatkrisen har tolkats som en fråga om en ’imaginär inlåsning’” (s 2)

En annan förklaring är att grupper fastnar i vad som kallas samtidsslaveri. Klimatgrupper som inte låter sig fångas av det dagsaktuella trängs undan och marginaliseras. ”Med andra ord kan övervägandet av perspektiv och aktörer som är inriktade på det nuvarande politiska och ekonomiska systemet vara den främsta orsaken till marginaliseringen av alternativa samhällsvisioner”. (s 8-9)

Det är risk att grupper paralyseras av kriser och katastrofer.

”Det är kanske mer lämpligt att karakterisera detta fenomen som ’krisdrabbad fantasi’ eller – i linje med terminologin i denna bok – ’krisdrabbad visionering’.” (s 170)

Per Herngren

26 augusti 2026, version 0.1

Referens

Joost de Moor, Mattias Wahlström, Lotte Schack, Katrin Uba, and Magnus Wennerhag, Alternative Futures in a Heating World Visions and Vision Work of the Swedish Climate Movement, Berlin: Walter de Gruyter GmbH, 2026.