07 maj 2025

Ta sig ur åsikter och tyckande - opinionsbildning

Aktivism och politiskt arbete som fokuserar på tyckande och opinionsbildning motverkar innovativt samhällsbygge. I den tidiga borgerliga revolutionen var opinionsbildning närmast motsatsen till opinion förstådd som åsikter. Det öppna argumenterandet skulle bryta sig ur tyckandet. Det politiska var en innovativ och rationell process som tog sig ur uppfattningar och åsikter.[1]

Per Herngren

7 maj 2025, version 0.1


Fotnot

[1]Jürgen Habermas Borgerlig offentlighet: kategorierna “privat” och “offentligt” i det moderna samhället. Lund: Arkiv, 2003.

28 mars 2025

Världsregering enligt Hannah Arendt

Hannah Arendts kritik mot världsregering och centralstyre är kraftfull:

"For the real difficulty in speculating on these matters is that the final resort should not be super national but interrnational. A supernational authority would either be ineffective or be monopolized by the nation that happens to be the strongest, and so would lead to world government, which could easily become the most frightful tyranny conceivable, since from its global police force there would be no escape—until it finally fell apart."1 

I samma kapitel förespråkar hon att alla medborgare är med i råd på ca 10 personer. Dessa samordnas i federationer. Makten flödar på så sätt horisontellt snarare än uppifrån eller nedifrån.

Fotnot

1. Hannah Arendt, ”Thoughts on politics and revolution”, Crises of the republic, San Diego, NY, London: Harvest, 1972, s 230.



19 mars 2025

Podden HÖR samtalar om civil olydnad och samhällsomvandling

Podden HÖR med Karolina Gustavsson och Lotti Sharif höll ett fint samtal med mig om civil olydnad och samhällsomvandling. Det blev ovanligt djuplodande och spännande kontraintuitivt.

(Podden "Hör du som har öron" finns på de flesta poddstationer.)

Här är HÖRs egen poddsida om avsnittet:
https://sites.libsyn.com/462483/hr-om-civil-olydnad-med-per-herngren




15 mars 2025

Demokratiska länder som utövar terrorism

Terrorism uppstår ifall dödande av civila utvecklar rädsla och skräck även bortom den enskilda handlingen. Terror kommer från latinets darra eller skaka av rädsla. 

Demokratiska länders terrorism kamoufleras med föreställningar om att länder inte utövar terrorism ifall syftet är militära mål. Åklagaren för ett rån skulle dock knappast ignorera mord eller dråp även om rånarnas egentliga syfte enbart var att stjäla pengar. 

Solidaritetsgrupper och folkrörelser manas att undanta kontinuerligt dödande av civila som terrorism – ifall det utförs av demokratiska nationalstater.

Går man till mitten av nittonhundratalet1 och bakåt i tiden finner man att diktaturer var effektiva på att mörda civila. Ifall man analyserar dödandet av civila2 sedan Vietnamkriget3 har flera demokratiska nationalstater statistiskt sett blivit effektivare4 på att mörda civila än diktaturer och privata terroristorganisationer5. Mördandet av civila registreras som ”collateral damage”6 eller ”antalet döda i konflikten”. Fredsgrupper försätter demokratier i undantagstillstånd ifall de kräver att vapenhandel bara ska få ske till demokratier.


Per Herngren
2025 03 15, version 0.1

Fotnoter

1 The Uppsala Conflict Data Program, Uppsala University,
https://www.uu.se/en/department/peace-and-conflict-research/research/ucdp

2 Källkritik: Källorna som används i det här kapitlet räknar antalet civila som dödats i krig på olika sätt, och vid jämförelse behöver man givetvis ta med det i beräkningen.
Every Casualty Counts, ”Standards for Casualty Recording”, 2016,
https://everycasualty.org/standards-for-casualty-recording-2016/
International Committee of the Red Cross, ”International launch of Standards for Casualty Recording: Putting principles into practice”, 2016,
https://www.icrc.org/en/event/international-launch-standards-casualty-recording-putting-principles-practice.
Iraq Body Count, ”Documented civilian deaths from violence”,
https://www.iraqbodycount.org/database/

3 ”Fifty years of violent war deaths from Vietnam to Bosnia: analysis of data from the world health survey programme” National Library of Medicine, the U.S. government, 2008,
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2440905/

4 ISIS har i jämförelse med andra privata terroristorganisationer varit oerhört effektiva på döda civila. Men ifall statistiken stämmer kommer de inte ikapp de nationalstater som är effektivast på att döda civila.
ISIS i Syrien:
SCM, ”Death by the parties responsible”, 2022.
https://scm.bz/en/monthly-statistical-on-casualities-in-syria-june-2022/
United Nation, ”Behind the data: Recording civilian casualties in Syria, 2023,
https://www.ohchr.org/en/stories/2023/05/behind-data-recording-civilian-casualties-syria
ISIS i Irak:
Human rights office of the United Nations High Commissioner for Human Rights, UNAMI United Nations Assistance Mission for Iraq – Human Rights Office, Report on the Protection of Civilians in the Armed Conflict in Iraq: 1 May – 31 October 2015, 2015,
https://www.ohchr.org/sites/default/files/Documents/Countries/IQ/UNAMIReport1May31October2015.pdf

5 Statista Research Department, ”Al-Qaeda terrorist attacks by number of deaths from 1993 to 2010”, 2011,
https://www.statista.com/statistics/272757/al-qaeda-terrorist-attacks-by-death-toll/

6 Zygmunt Bauman, Collateral damage. Social ojämlikhet i en global tidsålder, Göteborg: Daidalos, 2012.

13 mars 2025

Nationalstatsapartheid kamoufleras

Ifall en folkgrupp stängs in i vissa områden eller begränsas tillträde till olika platser kritiseras det som apartheid. Det bryter mot normen för hur ett land ska fungera. Folk får inte vara instängda i vissa områden, de har rätt att resa och flytta. Etymologiskt kommer apartheid från afrikaans och engelska, med betydelsen åtskillnad, hållas isär. Det användes officiellt i Sydafrika 1948-1994 för att hålla olika folk åtskilda. Kritisk forskning och solidaritetsgrupper använder begreppet apartheid även om motsvarande ordningar på andra platser i världen än Sydafrika.[1] Men hur ska man förhålla sig till ifall landsgränser håller folk åtskilda? Nationella undantagstillstånd underkänner kritik mot att det skulle vara apartheid ifall nationella pass och landsgränser används för att hålla isär bruna och fattiga från vita och rika. Rätten att flytta och röra sig sätts på undantag för bruna och fattiga genom medborgarskap och gränskontroller. Nationalstatsapartheid kamoufleras.


Per Herngren
2025 03 13, version 0.1

Fotnot


[1] ”Myanmar: “Caged without a roof”: Apartheid in Myanmar’s Rakhine State”, Amnesty International, 2017, https://www.amnesty.org/en/documents/asa16/7484/2017/en/
”Israel's Apartheid against Palestinians: Cruel System of Domination and Crime against Humanity”, Amnesty International, 2022, https://www.amnesty.org/en/documents/mde15/5141/2022/en/

08 mars 2025

Enkäter om politiskt engagemang mäter istället passivisering

Enkäter kring aktioner och politiskt engagemang tenderar att mäta känsla eller tyckande kring en fråga. Det riskerar att producera vanföreställningar om samhällsförändring.
  1. Krig, förtryck och katastrofer som omvandlas till information skapar stimulans. Både de som är för och de som är emot kan utvinna kraft genom att sprida information om ett politiskt missförhållande. Krig och klimatkatastrofer förvandlas i så fall till magisk fetischism. Det utvinns energi och kraft från orättvisor och nöd. Enkäter om vad som engagerar riskerar att mäta den kraft som kan utvinnas ur aktioner och informationsspridning. De mäter i så fall passiviseringstekniker.
  2. Enkäter fångade i metodoligisk individualism riskerar att tolka tyckande och åsikter som politik eller engagemang. "Att tycka" eller att påverka tyckande blir alltmer en flykt från demokratiskt arbete i en organisation. Demokrati är att lyssna på argument, komma över sitt tyckande och ta beslut tillsammans om att genomföra samhällsförändring. Demokrati är att regera tillsammans.

Per Herngren
2025 03 08, version 0.1

23 december 2024

"Jamen" som härskarteknik

När du berättar eller argumenterar kring nåt så slinker nån in ett "Ja, men...". 

Ja, men för att bygga vindkraftverk används fossil...

"Jamen" lägger fram ett kvasiradikalare argument än det du gav. Men funktionen blir att döda konversationen.

yabut: Literally pronounced as "yeah-but" this under-articulated gem is the quick / lazy equivalent to the phrases: "yeah but...", "yeah but no", and "yes but no".

https://www.psychologytoday.com/us/blog/how-help-friend/201801/how-yabut-can-kill-conversation

20 december 2024

Globalisera demokratier

Kritik mot centraliserad makt frestas att idealisera decentraliserad makt. Det vore dock att fångas i motsättningen centraliserad och decentraliserad. Lokala städer, organisationer och kooperativ kan mycket väl förvandla sig till diktaturer medan globala folkrörelser och kooperativ istället organiserar jämlikhet och demokrati. Att det ena skulle vara bättre än det andra är inte ödesbestämt.

En global demokrati är War Resisters International som startade 1921 utifrån att krig är brott mot mänskligheten1. Den globala organisationen är en demokratisk samverkan mellan regionala institutioner och organisationer. International Assembly väljer ett världsparlament: The Council samt en världsregering: The Executive Committee. Det finns ingen förväntan att medlemsorganisationerna måste ha en nationell identitet.

Disabled Peoples' International är en annan global demokrati2. Medlemsorganisationerna väljer ett världsparlament, World council, och en världsregering, Executive council. Med bland annat rättsliga medel verkar Disabled Peoples' International för att mänskliga rättighet och jämlikhet ska gälla människor med funktionsvariationer. Till skillnad från War Resisters International är dock alla medlemmarna nationella organisationer3. World council underordnar sig på så sätt civilsamhällets nationalistiska ordning.

Per Herngren
2024 12 20, version 0.1

Fotnoter

1 War Resisters' International https://wri-irg.org/

2 Disabled Peoples' International http://dpi.org/

3National Assemblies Members of DPI http://dpi.org/dpi-members-disabled-peoples-internationaldpi-united.html (2024 07 06)

06 december 2024

Auktoritär personlighet fångas i negation - Theodor Adorno

Theodor Adorno lanserar 1950 tillsammans med flera forskare begreppet auktoritär personlighet för att undersöka hur folk identifierar sig med auktoriteter1. Auktoritär personlighet är att lyda och underordna sig dominerande maktordning.

Man föreställer sig gärna de som lyder auktoriteter som okritiska ja-sägare. Men auktoritär personlighet gör sig till kritisk motpart mot dem som undergräver auktoriteten. Auktoritär personlighet blir på så sätt upptagen både med att underordna sig auktoriteter och med att bekämpa det som avviker. Det fångas på så sätt i det negativa. Det ingår ett motpartsförhållande med det som vägrar underordna sig.

Per Herngren

2024 12 06, version 0.1


Fotnot

1 T. W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson, R. Nevitt Sanford, The Authoritarian
Personality,
London, NY: Verso, 2019 (original 1950).

01 november 2024

Lag är moral

Moral är hur vi ska agera mot varandra. Vi använder olika praktiker för moral så som krav, regler, juridisk lag och beslut. Nationalism försöker dock skapa ett undantagstillstånd för juridisk lag. Det knuffas ut utanför moralen som något åtskilt.

Rättsfilosofiska professorn Ronald Dworkin kritiserar ett sådant undantagstillstånd. Han menar att lag är en av alla former för moral. ”We have now scrapped the old picture that counts law and morality as two separate systems and then seeks or denies, fruitlessly, interconnections between them. We have replaced this with a one-system picture: we now treat law as a part of political morality.”[1]

Kritik som menar att lagen behöver ta mer hänsyn till moral återskapar undantagstillståndet, att lag står utanför moral.

Per Herngren
2024 11 01, version 0.1

Fotnot

[1] Ronald Dworkin, Justice for Hedgehogs, Cambridge, Massachusetts, London: Harvard University Press, 2011, s 405.


11 oktober 2024

Per Herngren flyttade till Hammarkullen 1971


 Berättelse om när jag flyttade till Hammarkullen för en utställning 2024 i Hammarkullen

Per Herngren 1972
med lillbrorsan
som föddes i Hammarkullen.

I juni1971 flyttade vi från det platta Gränby i Uppsala till Hammarkullen. Hela sommaren klättrade jag i bergen och smög runt i skogarna. Jag tänkte att det här var paradiset. Där jag bott i Gränby fanns inga skogar och inga berg. I Lekparken hade de höns och getter som gick fritt. När jag vid Bredfjällsgatan klättrade uppför branta klippor hoppade plötsligt en get ut ovanför mig. Jag tappade taget men lyckades få grepp innan jag ramlade ner.

Innan jag flyttade hit hade jag förknippat gårdar mellan husen med fyrkantiga grusplaner. Men i Hammarkullen hade nästan alla gårdar en parkliknande skogsdunge och oftast en bergsknalle.

Det var inte bara jag som var nyinflyttad, i stort sett alla hade flyttat in de senaste två åren. Billy, en av mina nya vänner på Bredfjällsgatan berättade att han flyttat från Haga till Hammarkullen. I Haga hade de utedass. Det här med att duscha var lite ovant tyckte Billy. I sin gamla trappuppgång i Haga hade han inte fått gå upp till tredje våningen. ”Trappan kan rasa, varnade hans pappa.”

Per spelar bongo
i Hammarkullen 2024.

Själv bodde jag i radhus i Västerslänt, ett demokratiskt samhälle där min far en period satt i regeringen (styrelsen för samfälligheten). 1989 flyttade jag 400 meter till Sandeslätt och där bor jag fortfarande kvar.

Nu när det är så lugnt i Hammarkullen och barn leker på kvällarna i parken vid torget är det svårt att föreställa sig att vi hade fyra-fem tuffa år i början på 70-talet när först sniffare ockuperade torget. De blev sedan bortjagade av det tuffare mellanölsgänget. Kalle Kristern var känd för att vara den enda pensionären som vågade gå över torget. Han gick flitigt till fritidsgården och spelade schack med ungdomarna.

 

Hälsningar från en av Hammarkullens gamla byfånar!

Per Herngren
Oktober 2024

11 september 2024

Rättigheter som inordning

Olika former av rättigheter är ett viktigt skydd mot majoriteter och dominerande kollektiv. Rättigheter för ”minoriteter” kan dock i vissa fall exploateras för att inordna folk i en ordning. Begrepp som minoritet och utanförskap förutsätter en helhet. Utanförskap har alltså redan integrerat målgruppen i nationalstaten. Rättigheter utnyttjas i så fall för att inordna. Maktordningen legitimeras som den etablerade ordning alla ska ha rätt att delta i. På lika villkor! Det är i vissa fall möjligt att utnyttja rättighetspolitik för att legitimera den dominerande ordningen. Rättigheter används då för att producera över- och underordning.

Per Herngren

11 september 2024, version 0.2

26 augusti 2024

"Anta en utmaning" - individualisering som maktteknik

Ett nästan vackert uttryck för att skylla på individen är: Anta en utmaning. Det finns många andra tekniker för att belasta individen och kamouflera strukturer och maktordningar.

"Anta en utmaning" får flera funktioner

  1. "Utmaningen" påstår att individen själv inte gjort tillräckligt.
  2. Individen tilldelas en uppgift som den förväntas anta. Fixa detta!
  3. Utmaningen är riktad till en individ eller till underordnad arbetsgrupp. Utmaningen är inte riktad mot organisationen, facket eller staten.
  4. Den kamouflerar makt, underordning, orättvisa och förtryck.
  5. De som uttalar utmaningen får identiten av optimist och hejarklack.

Per Herngren

2024 08 25, version 0.1

02 juni 2024

Intränad oförmåga

Att vi på arbetsplatser och utbildningar tränas i oförmåga lanserar 1914 av den klassiska sociologen och ekonomen Thorstein Veblen.

Träningen i oförmåga till etiskt och politiskt handlande växer fram genom starkt fokus på:

  1. Målinriktat handlande
  2. Organisationens syfte
  3. Verksamheten

Veblen är inte kritisk till syfte eller att träna in skicklighet i att utföra arbetsuppgifter. Men ett alltför målinriktat handlande blir träning i att inte agera för välrdens bästa eller ingripa när någon trycks. Det blir intränad oförmåga till etiskt och politiskt handlande.

Veblen analyserar speciellt hur organisationens ledning och anställda längre ner i hiearkin inriktar sig på att det ekonomiskt ska gå bra. Anställda och ledning kan bli riktigt kompetenta på det. Men det blir samtidigt en träning i att inte ingripa i mobbning, rasism eller annan diskriminering. Ett målinriktat fokus blir träning i tafatthet kring det som är bra för värld och samhälle. Det blir träning i att bli tafatta när någon trycks ner.

Intränad oförmåga uppstår när en organisation inte regelbundet tränar på att inkludera bredare perspektiv samt inte tränar på att etiskt ingripa för sina medmänniskor.

Per Herngren
2 juni 2024, version 0.1

Referens

Thorstein Veblen, The instinct of workmanship and the state of the industrial arts, NY: Macmillan, 1914; New edition: New York, N.Y.: B. W. Huebsch, July 1918.

28 april 2024

Stimulering tränger bort det politiska – Berit Larsson om Byung-Chul Han i samtal med Per Herngren

Per Herngren pratar med Berit Larsson i poddavsnittet om hur fixering vid stimulans och positiv uppmuntran avpolitiserar och skapar trötthet. Samtalet utgår från den tyske professorn Byung-Chul Hans samhällskritik i kapitlet ”Seendets pedagogik” i boken Trötthetssamhället.

I poddavsnittet jämför Berit Larsson Byung-Chul Hans kritik av positiv stimulans med Hannah Arendt och Emmanuel Levinas.

(37 minuter, publicerat 27 april 2024. Länk till avsnittet på Spotify)

REFERENS: Byung-Chul Han, ”Seendets pedagogik”, Trötthetssamhället, Ersatz, 2016. 

09 april 2024

Hegemoni som samverkan snarare än samtycke - Gramsci

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024.

Den liberala revolutionen bygger ordningar som gör statsapparat och civilsamhälle till motparter. Motsägelsefullt växer det parallellt fram en fridfull utopi om att stat och civilsamhälle skulle kunna övervinna konflikter.

Antonio Gramsci utgår från att stat och civilsamhälle bygger på konflikter,1 men på några ställen förutsätter han att ett väl utvecklat civilsamhälle faktiskt skulle ha möjlighet att dra nationalstaten ut ur motsättningar och konflikter. ”A complex and well-articulated civil society, in which the individual can govern himself without his self-government thereby entering into conflict with political society—but rather becoming its normal continuation, its organic complement.”2

Gramscis begrepp hegemoni tolkas ganska ofta som harmoniskt samförstånd. Jag försöker istället använda begreppet för att undersöka hur konflikter kan skapa samförstånd. Genom hegemoni producerar civilsamhälle det som Gramsci på italienska betecknar ”consenso”. Det italienska begreppet drar åt två olika håll. Det kan betyda att godkänna, tillåta, bemyndiga. Den andra betydelsen är istället att komma överens, instämma och samtycka.

Betydelsen bemyndiga och godkänna öppnar upp för att konflikt och hörsamhet kan vävas ihop. Den borgerliga revolutionen utvecklar verktyg för att offentligt lyfta fram konflikter. Det blir en väg till beslut.3 Beslutet görs till en plikt att underordna sig beslutet. Lydnad till beslut innebar dock inte att konflikten är över. Beslut kan omprövas efter ny kritik. Den liberala ordningen utvecklas av kritik och konflikt. När demokrati senare bakas in i nationalstaten görs konflikter till förutsättning för demokrati. Utan konflikter blir demokrati irrelevant. Diktatur, mobbning och krig blir medel att trycka ned konflikter.

Betydelsen komma överens och instämma betecknar istället konflikter som hinder för enhet och lydnad. Målet blir att vara ense. Exempelvis Rousseau argumenterar för att statens auktoritet försvagas av konflikter och stärks genom överenskommelse.4 Alternativ konfliktlösning som växte fram i början av sjuttiotalet är en variant av denna negativa syn att konflikter ska upplösas. Liberalism är i konflikt kring synen på konflikter.

Annars är det främst konservativa ordningar som trycker ned konflikter.

Civilsamhället får till uppgift att använda konflikt och kritik för att producera enhet, lydnad och utveckling. Det stämmer överens med första betydelsen av ”consenso”.5

På flera ställen i sina fängelseanteckningar betonar Gramsci civilsamhällets uppgift att producera samarbete och lydnad snarare än enighet: ”exercise hegemony, which presupposes a certain collaboration, i.e. an active and voluntary (free) consent, i.e. a liberal, democratic régime.”6 Hegemoni producerar i så fall enhet snarare än enighet. Samförstånd utan samtycke. Hegemoni blir därmed användbart för att undersöka när oenighet producerar frivillig underordning.

Per Herngren
2024 04 09, version 0.1


Fotnötter

1 ”The philosophy of praxis, on the other hand, does not tend towards the peaceful resolution of the contradictions existing within history.” Antonio Gramsci, David Forgacs (red), The Gramsci reader, New York University Press, 2000, s 196.

2 Antonio Gramsci, Quentin Hoare (red), Geoffrey Nowell Smith (red), Selection from the prison notebooks of Antionio Gramsci, London: ElecBook, 1999, (pappersutgåva Lawrence & Wishart, 1971), s 543.

3 Jürgen Habermas, Borgerlig offentlighet : kategorierna ”privat” och ”offentligt” i det moderna samhället, Lund: Arkiv, 2003, original 1962.

4 ”The more concord reigns in assemblies, that is to say the closer opinions come to unanimity, the more the general will also predominates; whereas long debates, dissensions, disturbances, signal the ascendancy o f particular interests and the decline of the State.” Rousseau, ”Book IV, chapter 2”, Rousseau The Social Contract and other later political writings, Cambridge University, s 123.

5 Metoden för att läsa liberala klassiker och maktkritisk forskning som refereras i den här boken är att följa med i deras interventioner. Vilka verktyg ger de oss för att bearbeta civilsamhället? Hur kan vi samarbeta och brottas med dessa tänkare och forskare? Avsikten är alltså inte främst att försöka förstå någon bakomliggande mening: vad de egentligen ville säga eller vad som historiskt styrde deras tänkande. Läsning är att bli tilltalad. Texter riktar sig alltså mot läsaren. Texter riktar sig inte så ofta mot författaren, förutom möjligen vid bekännelser, kärleksbrev eller jobbansökningar vilket faller utanför bokens ämne.

6 Antonio Gramsci, Quentin Hoare (red), Geoffrey Nowell Smith (red), Selection from the prison notebooks of Antionio Gramsci, London: ElecBook, 1999, (pappersutgåva Lawrence & Wishart, 1971), s 549.