Höger och vänster skapar vidskepelse

Föreställningen om höger och vänster skapar en form av vidskepelse? Det kamouflerar verkligheten. KD är ju statssocialister när det gäller kärnkraft. Och SD när det gäller kultur. Socialdemokraterna växlar mellan socialkonservatism och nationalkonservatism. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är socialliberala. Den nuvarande regering i USA är den mest statssocialistiska i USAs historia. Den tar kontroll över företag, marknad och massmedia.

Partierna är i praktiken komplexa. Det finns mer eller mindre drag av socialism, konservatism, nationalism, fascism, liberalism i alla partier. Detta suddas ut av en höger-vänsterskala.

Så fort man skapar en skala så kamoufleras faktiska uppfinningar, maktordningar, regeringsformer, samhällsomvandlingar. Man producerar istället märkliga föreställningar om ytterligheter och det normala i mitten. 

Det är alltså sorteringen på en skala som tränger undan begrepp och möjligheten att begripa det politiska. Istället stängs man in i den dominerande världsbilden. Om begreppen för andra ordningar skyms av en skala blir det svårt att prata om andra ordningar. Gramsci kallade den självklara, dominerande världsbilden för hegemoni.

Per Herngren

18 september 2026, version 0.1

Skalor kan ha egenvärde

Musikaliska skalor som dur och moll skalorna har värde i sig. Just för att de rör sig bortom språket. Matematiska skalor kan mäta skador, risker och smitta.

Mitokondrier - främlingarna är jag

Mitokondrier verkar i våra celler. De är med och producerar energi och värme. Och de reglerar ämnesomsättning. I hjärtmuskeln kan det finnas många hundra i varje cell.

Fast forskarna undrade varför de hade annat DNA än i andra delar av vår kropp. Tills de kom på att mitokondrierna en gång i tiden hade varit gästande bakterier. Våra kroppar började samverka med främlingarna, och de slog sig ihop och mitokondrierna blev livsviktiga delar av oss.

Per Herngren

17 september 2026, version 0.1

Rebell - Erich Fromm

Rebell fångas av det man gör uppror mot, enligt psykologen Erich Fromm. Han undersöker hur rebellen producerar attraktion till makt.¹ Denna attraktion förvandlas till rebellisk läggning. Rebelliska markörer upphöjs och införlivas i ordningen. Dessutom omvandlas rebelliska symboler till varor. De kan exploateras som det senaste modet. Eller så transformeras rebell till finkultur, till den konst och musik som lanseras som verkligen autentisk och äkta. Rebell används på så vis för att producera lydnad.

Per Herngren

14 september 2026

Fotnot

1. "There is one feature of the authoritarian character which has misled many observers: a tendency to defy authority and to resent any kind of influence from ”above”. Sometimes this defiance overshadows the whole picture and the submissive tendencies are in the background. This type of person will constantly rebel against any kind of authority, even one that actually furthers his interests and has no elements of suppression. … In persons of the first type in whom the rebellious attitude is in the centre of the picture, one is easily led to believe that their character structure is just the opposite to that of the submissive masochistic type. It appears as if they are persons who oppose every authority on the basis of an extreme degree of independence. They look like persons who, on the basis of their inner strength and integrity, fight those forces that block their freedom and independence. However, the authoritarian character’s fight against authority is essentially defiance. It is an attempt to assert himself and to overcome his own feeling of powerlessness by fighting authority, although the longing for submission remains present, whether consciously or unconsciously. The authoritarian character is never a ”revolutionary”; I should like to call him a 'rebel'." Erich Fromm, Escape From Freedom, New York: Henry Holt and Company, 1994, först publicerad 1941, s 145.

Satyagraha - Gandhi citat

"Satyagraha means general civil disobedience but we must develop the capacity of disobey laws." (4 december 1925)

"satyagraha is a kind of education in the real sense of the term" (10 mars 1908)

"Satyagraha, then, is literally holding on to Truth and it means, therefore, Truth-force."(23 mars 1921)

"Satyagraha means disobedience to every law of the Government. Disobedience of the salt law is one item of such satyagraha. Such disobedience is our duty; it is our right." (16 mars 1930)

"Satyagraha means truth evenagainst cunning, non-violence against violence, forbearance against anger and love against hatred." (26 juli 1931)

"He to whom satyagraha means nothing more than civil disobedience has never understood satyagraha. No doubt the rigid interpretation of satyagraha does include within its meaning civil disobedience. But only he who has mastered the art of obedience to law knows the art of disobedience to law. Only he who thoroughly

knows how to construct may destroy." (11 maj 1919)

"Satyagraha is not a game in which one might either win or lose." (2 april 1914)

"Satyagraha is based on non-violence." (14 mars 1915)

"Like air, satyagraha is all-pervading. It is infectious, which means that all people—big and small, men and women—can become satyagrahis." (2 september 1917)

"Every volunteer taking signatures has to remember that a single intelligent recruit to satyagraha is worth a hundred signatories (...). Volunteers must therefore never aim at merely increasing the number of signatories." (26 april 1918)

Referens

Mahatma Gandhi, The Collected Works of Mahatma Gandhi,

https://www.gandhiserve.net/about-mahatma-gandhi/collected-works-of-mahatma-gandhi/

Informationsöverflöd om klimatet frestar till etisk korruption - Stephen Gardiner

Stephen Gardiner professor i filosofi och miljö undersöker hur vi överöses av etiska krav från klimatkatastrofer. Det blir "information overload". Istället för att börja lösa problemen kan det leda till att vi blir etiskt korrupta. Grupper fokuserar på att manifestera åsikter eller åtminstone göra något istället för att förverkliga lösningar.

Gardiner urskiljer tre etiska stormar som tillsammans blir en orkan. De tre består av krav från fattiga och andra klimatoffer runt om i världen, samt krav från framtida generationer, vilket kombineras med alla vetenskapliga varningar. Tillsammans skapar de en orkan av information och krav. Det frestar till att man söker anpassning och skydd istället för att förverkliga en bättre värld. 

Per Herngren

6 september 2026, version 0.1

Citat av Stephen Gardiner

"I take a perfect storm to involve the unusual intersection of a number of serious, and mutually reinforcing, problems, which creates an unusual and perhaps unprecedented challenge. In my metaphor of the perfect moral storm, the three problems (or “storms”) are all obstacles to our ability to behave ethically." (s 6-7)

"prefer to put resources into adaptation (from which it expects benefits), rather than mitigation (which tends to benefit the future). Moreover, even within the category of adaptation, the current generation will have an incentive to prioritize projects and strategies that are more beneficial to it (e.g., temporary “quick fixes”) over those that seem best from an intergenerational point of view. In short, we should expect shadow solutions." (s 200)

"If a generation experiences a severe abrupt change, we might expect longterm concerns (such as with mitigation) to be crowded out in the finite pool of worry by more immediate concerns. We might also expect such a generation to be morally justified in ignoring those concerns, to at least some extent." (s 207)

"Under some circumstances actions that harm innocent others may be morally permissible on grounds of selfdefense, and such circumstances may arise in the climate change case." (s 40)

"it is likely to welcome any rationale that appears to justify its behavior." (s 45)

"The temptation to pass the buck on to the future, the poor, and nature is very strong. So, the incentive to disengage is high." (s 9)

Referens

Stephen M. Gardiner, A Perfect Moral Storm The Ethical Tragedy of Climate Change, New York: Oxford University Press, 2011.

Apofeni

Tendensen att se meningsfulla mönster, samband eller regler i slumpmässiga eller orelaterade händelser kallas apofeni.

Hjärnan letar ständigt efter ordning och drar slutsatser om orsaker som inte finns. Det utnyttjas i konspirationsteorier, pseudopsykologi, samt ibland av inspirerande föreläsare och management konsulter.

Ursprung: Begreppet skapades år 1958 av den tyske psykiatrikern Klaus Conrad. I dag används ordet inom psykologi och vetenskap.

Per Herngren

30 augusti 2026, version 0.1

Visionskris - oförmåga att föreställa sig och testa andra ordningar och samhällen

Det växer fram forskning som undersöker hur en del klimatgrupper producerar oförmåga att visionera och bygga alternativa samhällen. En ny bok undersöker om det har växt fram en visionskris i klimatrörelser. ”Visionskrisen formuleras ofta som en oförmåga att föreställa sig alternativa hållbara framtider”. (Alternative Futures in a Heating World Visions and Vision Work of the Swedish Climate Movement, 2026, s 7)

Visionskrisen producerar en oförmåga att finslipa och testa konstruktiva förslag. I så fall fastnar föreställningsvärlden i att man är emot och att man vill mindre (av det dåliga). 

Behovet i samhället är snarare att grupper experimenterar och testar olika visioner. ’Visionskrisen’ "bidrar till vår oförmåga att hantera klimatkrisen: medan samhället erkänner behovet av förändring, kämpar det med att föreställa sig hur saker och ting skulle kunna vara annorlunda”. (s 2)

Fantasin låser in sig i kris och katastrof

Grupper som fångas av krisföreställningar riskerar att låsa in sig en föreställningsvärld av kris. Krisföreställningar tränger undan fantasiförmågan. ”Klimatkrisen har tolkats som en fråga om en ’imaginär inlåsning’” (s 2)

En annan förklaring är att grupper fastnar i vad som kallas samtidsslaveri. Klimatgrupper som inte låter sig fångas av det dagsaktuella trängs undan och marginaliseras. ”Med andra ord kan övervägandet av perspektiv och aktörer som är inriktade på det nuvarande politiska och ekonomiska systemet vara den främsta orsaken till marginaliseringen av alternativa samhällsvisioner”. (s 8-9)

Det är risk att grupper paralyseras av kriser och katastrofer.

”Det är kanske mer lämpligt att karakterisera detta fenomen som ’krisdrabbad fantasi’ eller – i linje med terminologin i denna bok – ’krisdrabbad visionering’.” (s 170)

Per Herngren

26 augusti 2026, version 0.1

Referens

Joost de Moor, Mattias Wahlström, Lotte Schack, Katrin Uba, and Magnus Wennerhag, Alternative Futures in a Heating World Visions and Vision Work of the Swedish Climate Movement, Berlin: Walter de Gruyter GmbH, 2026.

Moral ersätts med känslor och upplevelser - Mark Fisher

Under senare år har personlig utveckling och självhjälp tenderat att stänga in individen i sig själv. Det har lett till att individuella känslor och upplevelser alltmer ersätter etik och moral. ”Morality has been replaced by feeling. In the ‘empire of the self’ everyone ‘feels the same’ without ever escaping a condition of solipsism.”¹

Det innebär i så fall att lagstiftandet i folkrörelser och civilsamhälle förskjuts från demokrati, skiljedom och ingripande till förhandling och medling. Lagen privatiseras.

Per Herngren
23 september 2025, version 0.1

Fotnot

1 Mark Fisher, Capitalist realism Is there no alternative?, Winchester UK: Zero Books, 2009, s 74.

Vem styr vem? Wilhelm Reichs förklaring av fascism

En populär förklaring till fascism är att auktoritärt regerande manipulerar massorna. Psykoanalytikern och forskaren Wilhelm Reich vände 1933 på förklaringen. Det är snarare massorna som producerar det fascistiska regerandet.

”It is not merely that the ruling ideology is the ideology of the ruling class. What is more important for the solution of practical problems is the fact that the contradictions in the economic structure of a society are also anchored in the mass-psychological structure of its members. Otherwise, the fact could not be understood that the economic laws of a society can have practical effects only through the activity of the masses who are subject to them.”

Referens

Wilhelm Reich, Citerat från kapitlet ”3. The problem of mass psychology”, The mass psychology of fascism, NY: Orgone Institute Press, 1946, (original 1933).

Fascism

Fascism är när nationen överordnas andra värden, som exempelvis etik, jämlikhet, rättighet och solidaritet. Genom att nationen därmed placeras ovanför konflikter och motsättningar skapas enhet.

Per Herngren

9 september 2025, version 0.1

Autokrati

Autokrati styr utan att motsättningar och konflikter ges formell plats i regerandet. Etymologiskt kommer det från att härska själv. 

Referens

Svenska Akademiens ordbok, Svenska Akademien, https://www.saob.se.

Protest blir motor för att producera enhet - Herbert Marcuse

Herbert Marcuse analyserar i One-Dimensional Man hur protest sätter igång en jäsningsprocess som leder till enhet och sammanhållning. Detta omvandlar nationalstaten till nationell enhet.

”The totalitarian tendencies of the one-dimensional society render the traditional ways and means of protest ineffective — perhaps even dangerous because they preserve the illusion of popular sovereignty. This illusion contains some truth: "the people," (...) have "moved up" to become the ferment of social cohesion.” 

Referens

Herbert Marcuse, One-Dimensional Man Studies in the ideology of advanced industrial society, London, New York: Routledge, 2002, s 260, (original 1964).

Nationalstaten kamouflerar andra typer av stater

Under 1600-talet uppfinns nationalstat och civilsamhälle.¹ Visionen är att folkets stat ska ersätta konungens rike. Civilsamhället ges uppgiften att representera nationen.

Nationalstaten producerar makt genom att få regering och civilsamhälle att bli motpoler. Civilsamhälle ges rollen av kritisk motmakt till regeringen. Kritik får funktionen att legitimera nationalstaten och producera lydnad.²

Nationalstaten lyckas dock inte tränga undan det myller av andra stater som växer fram. Städer, byar och släkten fortsätter att ta på sig statliga funktioner. Större företag fungerar mer som stater än många länder. Av de hundra ekonomiskt största staterna är ungefär sjuttio aktiebolag.³

I en kommande bok om civilsamhälle och makt undersöker jag det här vidare.

Per Herngren
19 augusti 2025, version 0.1

Fotnoter

1 Övergripande metod i den första delen av boken är genealogisk. Snarare än att söka ursprung, kontinuitet, linjär kausalitet och utveckling undersöker genealogi hur tidigare innovationer intervenerar i vår tid.
Michel Foucault, ”Nietzsche, Genealogy, History” (först publicerad 1971), Donald F Bouchard (red), Language, counter-memory, practice, Ithaca NY: Cornell University Press, 1977, s 139.

2 Michel Foucault, Vetandets arkeologi, Lund: Arkiv förlag, 2011, (original 1972).

3 World Economic Forum, ”How do the world’s biggest companies compare to the biggest economies?”, 2016, www.weforum.org/stories/2016/10/corporations-not-countries-dominate-the-list-of-the-world-s-biggest-economic-entities/
Global Justice Now, ”69 of the richest 100 entities on the planet are corporations, not governments, figures show”, 2018, https://www.globaljustice.org.uk/news/69-richest-100-entities-planet-are-corporations-not-governments-figures-show/
Oxfam, ”Of the World’s top 100 economies revenue collectors, 29 are states, 71 are corporates”, 2018, https://frompoverty.oxfam.org.uk/of-the-worlds-top-100-economic-entities-29-are-states-71-are-corporates/

Tekniker för att kamouflera folkmord

Här är några retoriska uttrycksätt som maskerar folkmord:

1. Benämna det krig. (De dödas för att de skjuter på varandra.)
2. Kriget har tyvärr eskalerat.
3. Kriget är inte längre proportionerligt.
4. De har rätt att försvara sig. (De syftar på nationalstater inte folket som mördas.)
5. De militära operationerna måste följa internationell rätt.
6. Etikettera folkmord som konflikten.
7. Båda sidor borde ... Båda parter behöver ... (Barn, gamla, folkrörelser buntas ihop till ena sidan och görs delansvariga för folkmordet på dem själva.)
8. De måste förhandla. Vi kan medla. (Vi uppfattar sig inte vara del av eller ansvariga för folkmordet. Dom borde lyssna på varandra och komma överens.)
9. Benämna folkmord situationen eller krisen.
10. Etnisk rensning beskrivs som evakuering.
11. Stater och soldater benämns inte som terrorister. (När nationalstater dödar civila så betecknas det inte som terrorism.)
12. Det är tyvärr nödvändigt för att få fred. (Nödvändigt har i mer än hundra år legitimerat dödande av civila.)
13. Ett sjukhus skadades under den militära insatsen.
14. En terrorist gömde sig ju i närheten. (Det egentliga målet var inte att döda civila. Civila reduceras till collateral damage.)
15. Det är komplicerat.

Per Herngren
10 augusti 2025, version 0.2

Folkmord

"För folkmord döms den som, i syfte att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk eller rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp (...) dödar en medlem av gruppen. Även andra gärningar som tortyr och våldtäkt kan utgöra folkmord."

Källa: Åklagarmyndigheten.

Terrorism

French terrorisme, noted in English by 1795 as a coinage of the Revolution, from Latin terror ”great fear, dread, alarm, panic; object of fear, cause of alarm; terrible news,” from PIE root *tres- ”to tremble” (see terrible).

Källa: Online Etymology Dictionary.

Brott mot mänskligheten

"För brott mot mänskligheten döms gärningar som t.ex. mord, våldtäkt, tortyr och tvångsarbete om de utgör eller ingår som ett led i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en grupp civila."

Källa: Åklagarmyndigheten.

Motvillig lydnad gav nazisterna makt - inte villig

Flera forskare beskriver nazisternas regeringstid som att tyska folket lydde villigt. Föreställningen har varit att antingen måste tyskarna ha tvingats att lyda eller så lydde de entusiastiskt. I en ny bok hävdar den tyske historiken Peter Longerich att nazisternas makt mer byggde på motvillig lydnad än villig lydnad. De flesta var vare sig tvingade eller villiga. De lydde motvilligt.

Detta gäller möjligen även för andra stater. Motvillig lydnad orsakar i så fall mer våld och förtryck än villig lydnad.

Nazisterna fick aldrig egen majoritet i de två fria valen 1932. Inte ens när nazisterna kom till makten och påbörjat förtrycket fick de 1933 mer än 43,9 procent. Longerich menar att "majoriteten var ointresserad av nazisternas utopier. De trodde inte på dem, de ville inte ingå i dem. Men de ville heller inte göra aktivt motstånd." "Arbetarna är missnöjda med sina låga löner, bönderna med de låga priserna de får för sina produkter. Medelklassen klagar på att staten inte avvecklar de judiska varuhusen, som utlovat. Katolska och delar av den protestantiska kyrkan är under tryck. – Och så finns det ett allmänt missnöje med de lokala nazistledarna. De väcker agg med sin korruption och sina nya, fina bilar." (DN.)

Detta strider ju mot fotografier man ser från massmöten under den här tiden. "Unga människor blev kraftfullt indoktrinerade, det var framför allt dem som regimen satsade på. Och visst fanns det också ett brett stöd inom den vanliga befolkningen. Men det finns även rapporter om att många som deltog i massmötena tröttnade ganska fort. Regimen utövade kraftig påtryckning när de här evenemangen ordnades, säger Longerich." (DN.)

Det här minskar inte tyskarnas skuld för folkmord och brott mot mänskligheten. "Ansvaret för nazistregimen och kriget är tyskarnas. Om folk gick med på allt på grund av tanklöshet, passivitet och bristande civilkurage, i stället för av övertygelse – på vilket sätt minskar det skulden?"

Longerich visar att det som främst gör auktoritära samhällen och diktaturer möjliga är motvillig lydnad. "De flesta människor försöker undvika konflikter. Så är det även i fria samhällen, man är ofta redo att anpassa sig för att komma lättare undan." (DN.)

Per Herngren 

30 juni 2025, version 0.1

Referens

Peter Longerich, Unwillige Volksgenossen. Wie die Deutschen zum NS-Regime standen. Eine Stimmungsgeschichte, München: Siedler Verlag, 2025.
Anna-Lena Laurén, "Tyske nazismforskaren varnar – människor anpassar sig snabbt till diktatur av ren bekvämlighet", DN, 20250628.

Konservativ bryter vänster-högerskalan

Motstridiga argument gjorde beslut mer rationella än subjektivt tyckande. Genom att argumentera med varandra övervann man dumhet och tröghet hos subjektiva åsikter och tyckanden.[1] Kritik förväntades stärka både effektivitet och kreativitet[2] vilket motverkade att nationalstaten stagnerade så som kungavälden.[3]

Till skillnad mot det liberala regerandet ersätter despoti konflikter med en enad vilja.[4] Envälde blir alltså en regeringsform för att trycka bort konflikter. Vilja till enhet och motvilja mot konflikter är möjligen en förklaring till att visst konservativt regerande närmat sig envälde.

Konservativt regerande där enhetlighet tränger undan konflikter bryter upp vänster-högerskalan. Det blir i så fall möjligt att analysera olika kommunistiska diktaturer som en blandning av konservativ nationalism och socialistiskt regerande. Socialistiskt förstatligande görs till nationalism istället för arbetarstyre. Nationell enhet ersätter gränslöst folkstyre.

Per Herngren
23 juni 2025, version 0.1

Fotnoter 

[1] Demokrati utvecklas i Grekland genom parresia, att jämlikt hävda sanningen. Det blir avgörande i det liberala regerandet även innan parlamentarisk demokrati börjar införas. Se Foucaults föreläsningar i januari och februari 1983. Michel Foucault, The Government of Self and Others Lectures at the College de France 1982-1983, NY: Palgrave Macmillan, 2010.

[2] ”Yet this peace is not, as with the aforementioned despotism (in the graveyard of freedom), brought about and secured by the weakening of all energies, but rather by means of the liveliest competition among the same.” Immanuel Kant, Toward perpetual peace and other writings on politics, peace, and history, Binghamton, NY: Yale University, s 92.

[3] JürgenHabermas, Borgerlig offentlighet: kategorierna “privat” och “offentligt” i det moderna samhället, Lund: Arkiv, 2003.

[4] ”Despotism is the principle by which the state executes, on its own authority, laws that it has itself made. Under despotism the public will is therefore treated by the monarch as his individual will.” Immanuel Kant, Toward perpetual peace and other writings on politics, peace, and history, Binghamton, NY: Yale University, s 76.

Solidaritet bryter sig ur lojalitet

Nationell lojalitet har i många fall trängt undan solidaritet. Etymologiskt är solidaritet besläktat med solidus, hel, och salvus, välbehållen och frisk. 

Till skillnad mot lojalitet är solidaritet en helhet som utgår från främlingen. Solidaritet sträcker sig ut från främlingen istället för att vara uttryck för en hjälpares ego. Istället för att intern lojalitet hörsammar därför solidaritet främlingen. Solidaritet drar med oss i främlingens helhet. På så sätt överskrider solidaritet nationalismens lojalitet.

Per Herngren

17 juni 2025, version 0.1

Förslag på etik för sociala medier och massmedia

Etiken är att inte offentligt ta upp någons privatliv. Eller offentligt kritisera en persons personlighet. 

Militant moralism är en form av liberal individualism. Baktaleri och personkritik blir en flykt från det politiska.

Istället för personangrepp kritiserar man offentliga handlingar och maktordningar. Och om man önskar befrielse så bidrar man med förslag kring hur vi bygger något bättre.

Per Herngren

30 maj 2025, version 0.1

Ta sig ur åsikter och tyckande - opinionsbildning

Aktivism och politiskt arbete som fokuserar på tyckande och opinionsbildning motverkar innovativt samhällsbygge. I den tidiga borgerliga revolutionen var opinionsbildning närmast motsatsen till opinion förstådd som åsikter. Det öppna argumenterandet skulle bryta sig ur tyckandet. Det politiska var en innovativ och rationell process som tog sig ur uppfattningar och åsikter.[1]

Per Herngren

7 maj 2025, version 0.1

Fotnot

^[1]Jürgen Habermas Borgerlig offentlighet: kategorierna “privat” och “offentligt” i det moderna samhället. Lund: Arkiv, 2003.

Världsregering enligt Hannah Arendt

Hannah Arendts kritik mot världsregering och centralstyre är kraftfull:

"For the real difficulty in speculating on these matters is that the final resort should not be super national but interrnational. A supernational authority would either be ineffective or be monopolized by the nation that happens to be the strongest, and so would lead to world government, which could easily become the most frightful tyranny conceivable, since from its global police force there would be no escape—until it finally fell apart."¹ 

I samma kapitel förespråkar hon att alla medborgare är med i råd på ca 10 personer. Dessa samordnas i federationer. Makten flödar på så sätt horisontellt snarare än uppifrån eller nedifrån.

Fotnot

1. Hannah Arendt, ”Thoughts on politics and revolution”, Crises of the republic, San Diego, NY, London: Harvest, 1972, s 230.