02 maj 2012

Vad är civil olydnad?

Jag behöver idéer och hjälp med att skriva en ny version av de båda böckerna Handbok i civil olydnad samt Civil olydnad en dialog. Här har jag ändrat ett avsnitt tidigt i boken där jag försöker att koncentrerat beskriva civil olydnad. Skriv gärna kommentar!


Vad är civil olydnad?

Civil olydnad är i traditionen från Thoreau och Gandhi[1]:
1. Öppen, offentlig handling,
2. som använder ickevåld.
3. Den är olaglig, eller bryter mot regel, order eller beslut.
4. Den har dessutom samhälleliga, politiska, sociala och etiska syften.
5. Den använder straffet för att bryta lydnaden.

Civil betyder medborgerlig. I ickevåldsrörelsen[2] står civil dessutom i mot­satsställning till våld och militär. De som utför handlingen uppträder med vänlighet[3] och respekt för motparten som person.
Med motpart menas samtalspart. Dessa kan vara åklagare, polis, regering, ägare till ett företag, arbetarna på en vapenfabrik, lydiga medborgare men även andra akti­vis­ter.
Civil olydnad utförs offentligt. Civil olydnad är inte att i nattens mörker måla ett anonymt budskap. Deltagarna smiter inte undan polis, rättegång, straff och andra konsekvenser.
Mahatma Gandhi, och på senare år Judith Butler[4], visar hur sårbarhet är avgörande för att kunna leva tillsammans, och för politisk förändring. Deltagare i civil olydnad river genom sin sårbarhet lydnadens fängelse. De smiter därför inte undan från straff eller hot.
  Fängelsemurar är alltid vrängda ut och in. Fängelser är till för att producera lydnad snarare än att straffa de olydiga. Fångarna är därför de medborgare som genom lydnad aldrig placeras ”i” fängelse. Det finns olika murar som fångar oss i lydnad: rädsla för straff och våld, samt rädsla för uppsägning och andra påföljder.

Per Herngren
2012 05 02, version 2.1



[1] Detta är inte en definition utan en beskrivning av Thoreaus och Gandhis syn på civil olydnad.
[2] Ickevåldsrörelsen kallar jag den rörelse som i tradition från Thoreau och Gandhi arbetar med, eller reflekterar över, frågor om civil olydnad och ickevåld. Gandhi skilde på pacifism, som handlade om att själv inte aktivt delta i våld, och ickevåld, som snarare var att aktivt ingripa vid förtryck och våld.
[3] Annika Spalde, Pelle Strindlund, I vänliga rebellers sällskap Kristet ickevåld som konfrontation och ömhet, Arcus förlag, 2004.
[4] Judith Butler, Krigets ramar - När är livet sörjbart?, Hägersten: Tankekraft förlag, 2009, s 32-33.

2 kommentarer:

  1. Hej Per!
    Det slår mig i din diskussion om medier och civil olydnad/ickevåld och i uppdateringen av din bok att du skulle ta med sociala medier. Här finns en potential för demokrati och kontaktskapande, i och för sig för ont och gott. Men det ger nya möjligheter för att sprida engagemang och även kunskap om vad som händer utan att det går genom medier som vill sälja nyheter.
    Vad gäller uttrycket "civil olydnad" så tycker jag mig se att det ibland används som paraplybegrepp för all slags aktivism, även våldsam sådan. With this in mind, tycker jag du ska trycka mer på just ickevåld i din bok. Det kan ju vara en undertitel på något sätt.
    Bara ett tips!
    /Karolina

    SvaraRadera
  2. Karolina, du har helt rätt.
    Civil olydnad blir ganska obegripligt utan Gandhis ickevåld.

    Och jag tycker ickevåld också blir ganska obegripligt om man inte ser hur Gandhi kopplade det till civil olydnad.

    Ja, jag måste hitta ett sätt att skriva om hur internet skapar nya möjligheter till "demokrati och kontaktskapande" som du skriver.

    Svårigheten är att hitta något som är specifikt för kopplingen internet, ickevåld och civil olydnad, så jag inte upprepar vad många andra säger mycket bättre.

    Det finns spännande diskussioner om hacktivism som skapande verksamhet som ligger ganska nära Gandhis tanke att civil olydnad behöver bli konstruktiva program.

    Skype och mailinglistor har vi använt flera gånger för beslut. Vi har därför kunnat utveckla en del nya beslutsstrukturer som gör att vi kan reflektera tillsammans, istället för att ha tråkiga beslutsmöten, när vi möts ansikte mot ansikte(afk). Det borde tas upp.

    Facebook och Linkedn har både fällor och möjligheter. Har du specifika förslag eller tankar jag kunde använda?

    SvaraRadera