15 november 2014
08 november 2014
Civil olydnad behöver gå i fängelse
Queerade och hackade fängelser
Ny familj
Hackade fängelser materialiserar befrielse
Referens
Mohandas Gandhi, ”Interview to the press”, januari 27 1931, The Collected works of Mahatma Gandhi, volume 51, 1999, p 73-74Per Herngren, Fängelser är aktör i motståndet - civil olydnad queerar straff, 2012.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: civil olydnad, makt, postprotest
01 november 2014
När erkännandepolitik skapar hetero och vithet - Sara Ahmed
(c) Per Herngren 6 Kommentera!
30 oktober 2014
När rättigheter legitimerar maktordningen
Gandhis civil olydnad var istället revolutionär. Den skapade andra ordningar än kolonialism. Parallellt med det engelska herraväldet så byggde ickevåld demokratiska samhällen och kollektiv som lokalt trängde undan kolonialism. Ickevåldet ersatte kast, klass och kolonialism med ashrams, satyagraha, civil olydnad, jämlikhet, respekt för djur, decentraliserat beslutsfattande, samt med ickevåldsbrigader som kunde sättas in vid krig och ockupationer.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: civil olydnad, makt
22 oktober 2014
Trygghet dras mot vithet och medelklass
Trygghet som det väsentliga värdet för en grupp sätter igång flera maktdynamiker vilka knappast är avsiktliga:
- Gemenskapen avlägsnar sig från det osäkra och otrygga istället för att leva sårbarhet.
- Gemenskapen drar sig undan från de kritiska, jobbiga, avvikande och störande.
- Gemenskapen gör sig alltmer vit, medelklass, normal och åldersseparatistisk. Tryggheten dras mot likhet.
- Gemenskapen drar sig undan från ickevåld, från ickevåld som faktiskt berör våld, från ickevåld som går in i förtryck för att sårbart ingripa.
- Trygghet tränger alltmer undan andra värden som jämlikhet och demokrati, kamp och motstånd, befrielse och civil olydnad.
- Trygghet upplever maktingripande som hot mot tryggheten. Upprättelsen upplevs som konfliktskapande. Att konfrontera makt uppfattas som konflikten.
- Bevarande av ordning och bevarande av det normala (igenkännande) blir alltmer det som skapar trygghet i gemenskap.
Per Herngren
Referens
Judith Butler, Krigets ramar - När är livet sörjbart?, Hägersten: Tankekraft förlag, 2009.Per Herngren, Sårbar förutsättning för politik: Judith Butler, 2011
Per Herngren, Prekaritet gör ingripande nödvändigt: Butler, 2011.
Per Herngren, Lycka som maktteknik: Sara Ahmed, 2013.
Sara Ahmed, The Promise of Happiness, London: Duke University Press, 2010.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: makt
15 oktober 2014
Motstånd är att komponera - bortom fixeringen vid aktionen
Välkomna motståndare
Otto. För mig finns det något affirmativt i att tänka kompositioner och hacking; att alla som befinner sig i ett systen kan vara delaktiga i att förändra ordningen eller ordnandet, men också att vi faktiskt kan förändra kompositionens tonart med, från en tonart präglad av rädsla och förtvivlan till en tonart av omsorg och hopp. Den som spelar “falskt” i kompositionen, kan vara den som leder över de andra till att testa denna nya skala.
Texten är utdrag ur den kommande boken Mode och motstånd av Otto von Busch och Per Herngren. Fungerar den?
Fotnot
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: civil olydnad
04 oktober 2014
Sverige flockar sig - containerföreställningar
Drömmen om Nationalstaten
Sverige flockar sig
(c) Per Herngren 5 Kommentera!
Kategorier: container-världsbild, makt
18 september 2014
Medvetandegörande producerar medelklass: upplysning som motor
(c) Per Herngren 4 Kommentera!
04 september 2014
Proaktivt motstånd istället för protest
Proaktiv eller reaktiv
Proaktivt motstånd blir svamprötter
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: civil olydnad, postprotest
12 augusti 2014
Fakta som flykt från befrielse - politik som träning
Per: Hmm, vetande görs gärna till flykt från kunskap. Kunskap ersätts med att veta. Känna till. Vara informerad. Vara medveten och upplyst. Vetandet blir träning i att vara åskådare istället för deltagare.
Politik som överföring av fakta
Även politisk aktivism tenderar att ramla in i överföring. Överföring av fakta och information ersätter testande och experimenterande med nya system. Fakta ska föras över till så många som möjligt. Helst till sådana som för vidare informationen till andra. Sådant fokus på vetande genererar informationsöverflöd och informationsstress. Vetandet blir hinder för politisk förändring.Politik som träning
För Mohandas Gandhi var ickevåldsträning en nödvändig del av samhällsförändring. Samhällsförändring består av träning och experimenterande. Vi tränar politisk förändring. Träning är inte ett instrument för politisk förändring, träning leder inte till politisk förändring. Träning är politisk förändring. Politisk förändring är att lära av varandra: härma och uppfinna, pröva och öva.(c) Per Herngren 2 Kommentera!
31 juli 2014
Jag-budskap i produktion av medelklass: Nonviolent Communication
Själva ansvariga för det lidande vi upplever
Marshall Rosenberg skriver i sin bok Nonviolent Communication att “Life-alienating communication clouds our awareness that we are each responsible for our own thoughts, feelings, and actions.”(1)Jag-budskap
Nonviolent Communication gör oss drastiskt avskilda från varandra. Som följd av denna radikalt subjektiva världsbild används jag-budskap konsekvent: Jag upplever … Jag tycker … Jag önskar ...Det går dock inte att säga: “Jag upplever att du …” Till skillnad från annat jag-språk som utvecklas inom delar av coaching och självhjälpsrörelser upplever Nonviolent Communication inte något om andras handlingar. Den tycker inget om andras handlingar.(3) Den kan inte säga: “Jag upplever att du gör mig illa.” Det går alltså vare sig att hävda att andra faktiskt gör en illa eller att uppleva att andra gör en illa.
Däremot kan Nonviolent Communication berätta om sina känslor kring sin egen upplevelse av en handling. Känslorna kommer av att jag upplever. Jag är alltså själv orsaken till mina känslor inför den andres handling.
Nonviolent Communication gör inte omdömen om förtryck, våld eller mobbing. Den delar istället med sig av sina egna önskemål. Den som vill uppfylla dessa önskemål är välkommen att uppfylla dem.
Nonviolent Communication är ett intressant exempel på hur ickevåld bryter sig ur sin relationistiska och kollektiva tradition och förvandlas till ultraradikal individualism. Ickevåld blir del i medelklassens produktion av sig själv som själva.
Fotnot
1 Marshall Rosenberg, Nonviolent Communication A Language of Life, Puddledancer Press, 2003, page 19.2 Marshall Rosenberg, Nonviolent Communication A Language of Life, Puddledancer Press, 2003, page 15.
3 Marshall Rosenberg, Nonviolent Communication A Language of Life, Puddledancer Press, 2003, page 15.
(c) Per Herngren 10 Kommentera!
Kategorier: container-världsbild, makt
09 juli 2014
Befrielse genom sårbarhet och beroende: ickevåld & queer
Fotnot
Referens
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: civil olydnad, feminism, makt