Cattis och Pelle häktade för avrustning av Haubitz-kanon

Pressmeddelande från Ofog den 18 oktober 2008

Frisläppta desarmerare gjorde ny civil olydnad
De två som natten till torsdag 16 oktober 2008 avrustade tjugofem granatgevär av typen Carl Gustaf är åter omhändertagna av polisen. Ytterligare en i gruppen greps tidigare under natten mot lördag inne på Bofors industriområde i Karlskoga.

Just nu:
De aktivister från nätverket Ofog som greps natten till torsdag efter aktionen mot Saab Bofors Dynamics i Eskilstuna sattes under fredagen på fri fot. De fria fötterna utnyttjade de idag till att göra en ny aktion mot företaget.
- Vi påbörjade avrustningen av svenska vapen för export under natten till torsdagen. Men alla vapen på Saab Bofors Dynamics är inte avrustade. Vi inbjuder fler att vara med och avrusta för ett fredligt Sverige, säger Martin Smedjeback, 35 år från Malmö.
- Efter att ha oskadliggjort Carl Gustaf-gevär är vi misstänkta för grov skadegörelse. Jag ser fram emot att etiskt och juridiskt argumentera för vår aktion i en rättegång och hoppas att vapenföretagen en dag kommer åtalas för den "grova skadegörelse" som svenska vapen orsakar i krig och konflikter runt om i världen, säger Anna Andersson, 26 år från göteborg.
Vid lunchtid på lördagen omhändertogs de av polisen när de stod i begrepp att avrusta fler vapen.

Tidigare i natt:
Ytterligare en aktivist från nätverket Ofog, Annika Spalde, tog sig natten mot lördag in på BAE Systems område i Karlskoga för att göra ytterligare en avrustningsaktion. Hon klippte sig genom stängslet, satte upp en skylt som uppmanade till avrustningsaktioner och tog sig obemärkt in på området där hon senare greps utanför en av BAE Systems byggnader.
- Så länge Sverige skickar vapen till krig och bidrar till att upprusta världen militärt behöver vi ingripa mot denna verksamhet. Jag hoppas att våra aktioner ska inspirera fler att göra motstånd, sa hon strax före aktionen.
Spalde släpptes vid sextiden på lördagsmorgonen men är fortsatt misstänkt för skadegörelse och olaga intrång alternativt brott mot lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar.

Läget för tillfället:
* Hittills har krigsmateriel för omkring 450 000 kronor oskadliggjorts den här veckan.
* Annika Spalde är på fri fot
* Martin Smedjeback och Anna Andersson är omhändertagna i Eskilstuna
* Cattis Laska och Pelle Strindlund sitter sedan i fredags häktade i Örebro.

Aktionerna ingår i kampanjen Avrusta som drivs av nätverket Ofog.

Mer information ges av: Petter Joelson, Ofog: 0733-81 53 61. Annika Spalde: 076-246 19 94
Om de omhändertagna släpps kan de nås på:
Anna Andersson: 073-777 28 18, Martin Smedjeback: 070-257 90 97
Cattis Laska och Pelle Strindlund sitter häktade i Örebro. Möjligen kan journalister nå dem med hänvisning till meddelarfriheten.
 
På hemsidan www.avrusta.se finns videoklipp, bilder och mer information om aktionerna.

14 bazookas samt en Haubits 77B avrustade i Eskilstuna och Karlskoga!

Tredje och fjärde avrustningen av vapen i Sverige under 2008!

Vapen till USAs armé desarmerade inatt

Natten till idag 16 oktober 2008 utförde en grupp en aktion mot två vapenfabriker i mellansverige och desarmerade vapen av typen som exporteras till USAs armé. Två av dem oskadliggjorde 20 granatgevär av typen Carl Gustaf som används av USA i Irak. De greps på vapenfabriken Saab Bofors Dynamics i Eskilstuna. De andra två greps inne i BAE Systems Bofors tillverkningshall i Karlskoga i färd med att avrusta vapen destinerade till USA och Indien. Aktionsgruppens femte medlem, Annika Spalde håller en presskonferens vid Bofors industriområde i Karlskoga (Dammbrokontoret) klockan 12 idag torsdag 16 oktober, för att därefter fortsätta avrustningsaktionen. Annika Spalde nås på telefon 0762461994.


– Vi arbetar för fred på många olika sätt; med att påverka politiker, föra dialog med vapenföretag och konkret försöka stoppa vapentillverkningen genom ickevåldslig direkt aktion. Att oskadliggöra vapen som annars riskerar att döda människor och förvärra konflikter borde vara en självklarhet, säger en av deltagarna i aktionen Anna Andersson, 26 år webbutvecklare från Göteborg som oskadliggjorde granatgevären.

Grupperna tog sig in genom att klippa upp en ingång i stängslet som omgärdar vapenfabrikerna. Ovanför den nygjorda porten satte de upp en skylt med texten ”Välkommen in och avrusta”.

Trots riksdagens riktlinjer om att Sverige inte bör exportera vapen till krigförande länder säljs flera olika sorters vapen till USA, som använder dem i Irak och Afghanistan. År 2003, då Irakkriget inleddes, ökade den svenska vapenexporten med 88 procent, och därefter har den ökat med ytterligare nästan 50 procent. Saab Bofors Dynamics är en del av Sveriges största vapentillverkare Saab. BAE Systems Bofors är en del av företaget BAE Systems, världens tredje största vapenproducent.

- Jag kan inte stå och se på när vapen som säljs till krigförande länder tillverkas mitt framför ögonen på mig. Det är vårt ansvar och vår rätt att agera när orättvisor sker, säger Cattis Laska, 24 fritidsledare.

— Jag vill att mitt land ska bidra till en fredlig utveckling i världen, inte till upprustning. När Sverige stödjer USA:s folkrättsvidriga krig och skickar vapen till diktaturer är det dags för oss vanliga medborgare att konkret gripa in mot denna verksamhet, säger Annika Spalde, 39, diakon och författare.
Gripandet av fredsaktivisterna gick lugnt till. Avrustningsgrupperna tog emot väktarna på ett fredligt sätt och inväntade därefter polisen. Det är tredje och fjärde gången under 2000-talet som en sådan här avrustningsaktion genomförs i Sverige.

Avrustningsaktionen är en del av kampanjen Avrusta, som drivs av nätverket Ofog. Nätverket jobbar med informations- och opinionsarbete samt fredliga direkt aktioner mot militarism.
Avrustakampanjens talesperson är Maja Backlund, telefon 0733815361 mail avrusta@ofog.org
Avrustningsgruppen består av: Anna Andersson, 26 år, webbutvecklare från Göteborg Annika Spalde, 39 år, diakon och författare från Göteborg Cattis Laska, 24 år, fritidsledare från Göteborg Martin Smedjeback, 35 år, ickevåldsutbildare från Malmö Pelle Strindlund, 37 år, författare från Sundsvall

Pressbilder, videomaterial www.avrusta.se

Kampanjen Avrusta drivs av det antimilitaristiska nätverket Ofog, www.ofog.org.

En filosof lyder inte - Nietzsche-Deleuze VI

Nietzsche är viljans filosof. Vilja ska inte förstås som opinion eller åsikt. Vilja är för honom skapande, vilja är glädje[1]. Viljan befriar.

En filosof är ingen vis kvinna eller man. Hon har ingen speciell insikt i det som är fördolt för oss andra. Hon underordnar sig inte något hemligt, undangömt, bakomliggande värde. Inte heller underordnar hon sig en princip, en logik eller ett framtida mål.

Tänkande är att ”uppfinna nya möjligheter för livet”[2]. Tänkandet ska inte söka det autentiska livet, det sant mänskliga. Istället ska tänkandet överskrida det mänskliga, överskrida livets gränser.

En filosof upphör att lyda[3]. Lydnaden och åskådandet är inget för en filosof. Att lyda för lydnadens skull är ”groteskt, dumt och inskränkt”[4]. “Who still wants to rule? Who obey? Both require too much exertion.”[5]

Per Herngren
2008-10-07, version 0.1
 
- Sjätte texten om Nietzsche och Deleuze

Fotnoter
[1] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 141.
[2] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 163.
[3] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 152.
[4] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 206-207.
[5] Friedrich Nietzsche, Thus Spoke Zarathustra, The Portable Nietzsche, Penguin Books, 1982, s 130

Repetition och återanvändning av motstånd - Nietzsche-Deleuze V

Nietzsches eviga återkomst kan jämföras med reproduktion, repetition, kopiering och imitation. Fast jämförelsen är vansklig. Hos Nietzsche finns inget ursprung eller original som kopieras. Dessutom fastnar de olika upprepnings-begreppen alltför ofta i likhet[1], identitet och representation[2].

Upprepnings-begreppen förutsätter vanligen en transport av något gömt vilket förs över genom upprepningen. Denna hemlighet kallas ofta det generella[3] eller det som är likt eller det som är identiskt. Upprepandet blir därmed en representation av det som är lika och generellt; vilket alltså skulle föras vidare genom upprepandet. För Nietzsche är den eviga återkomsten inte en transport utan skapande av värde.

I Difference and repetition från 1968 lanserar Deleuze begreppet simulacra för att visa hur repetition spelar på repetition. Likheten är inte överförd, istället används den kreativt för att skapa skillnad[4]. Simulacra blir för Deleuze omstörtande, det stjälper omkull och förstör likheten. Repetition och simulacra är singularitet vilket motsätter sig det generella och partikulära[5]. Repetitionen är inte instängt i föreställda totaliteter som folk, kulturer eller civilisationer. Repetitionen låses inte fast i totalitetens delar som partikulära intressen eller perspektiv. Simulacra kan inte reduceras till en utsiktspunkt. Simulacra bryter sig ut och tar sig åt olika håll.

Återanvändning av motstånd

Själv laborerar jag med begreppet återanvändning för att inte hamna i identitet och överföring. Återanvändning är att skapa skillnad, skapa något nytt. Återanvändning representerar inte något identiskt som transporteras vidare. Man kan återanvända en pryl, en teknik eller en färdighet på nya sätt. Man kan hamra plogbillar av en missiler.

Även repetitionsbegreppet blir användbart för att bryta med identitetstänkandet. Musiker och dansare repeterar för att klara olika situationer och skapa nytt. Repeteringen breddar alltså repertoaren, den ökar möjligheten att skapa nya saker. Då får vi också införa träning och övning. Även dessa hjälper oss att se hur upprepnings-begreppen mångfaldigar och skapar egna värden snarare än transporterar identitet eller generella värden.

Deleuze tar upp den årliga festivalen och karnevalen för att visa på något som repeteras utan att egentligen återupprepa[6]. Karnevalen vänder inte åter, den firar inte minnet av någon ursprunglig högtid. Karnevalen bär fram den gamla högtiden för att låta den producera ny kraft. På så sätt kan kraften mångfaldigas jämfört med det enskilda evenemanget och den ensamma händelsen.

Vissa former av motstånd fungerar som karnevalen. De återkommer varje hiroshimadag, eller de använder speciella namn och symboler. På så sätt kan kraften i motståndet mångfaldigas jämfört med den enskilda aktionen. Kraft från tidigare aktioner återuppväcks och återanvänds genom repetitionen.

Per Herngren
2008-10-01, version 0.1
— Detta är femte delen av en serie texter om Nietzsche och Deleuze.

Referens

Friedrich Nietzsche, Om moralens härstamning, Prisma Magnum, 1994, först publicerad 1887.

Friedrich Nietzsche, Thus Spoke Zarathustra, The Portable Nietzsche, Penguin Books, 1982.

Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, först publicerad 1962.

Gilles Deleuze, Felix Guattari, A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia, Trans. and Foreword by Brian Massumi. Minneapolis: U. of Minnesota Press, 1987.

Gilles Deleuze, Difference and repetition, The Athlone Press, London: 1994, first published 1968.

Petra Perry, “Deleuze’s Nietzsche”, Duke University Press, 1993, 174-191.

---

[1] Gilles Deleuze, Difference and repetition, The Athlone Press, London: 1994, first published 1968, s XV.

[2] Gilles Deleuze, Difference and repetition, The Athlone Press, London: 1994, first published 1968, s XIX.

[3] Gilles Deleuze, Difference and repetition, The Athlone Press, London: 1994, first published 1968, s 1-2.

[4] Gilles Deleuze, Difference and repetition, The Athlone Press, London: 1994, first published 1968, s XIX- XX.

[5] Gilles Deleuze, Difference and repetition, The Athlone Press, London: 1994, first published 1968, s 2.

[6] Gilles Deleuze, Difference and repetition, The Athlone Press, London: 1994, first published 1968, s 1.

Paranoid världsbild - Nietzsche-Deleuze IV

Nietzsche avfärdar sökandet efter ett vara eller ett värde bortom. Av samma skäl avfärdar han värden före eller bakom[1]. Vår verklighet är inte en representation av något annat, en högre sanning, en mening bakom, ett värde senare, eller ett vara bortom. ”Begreppet representation förgiftar filosofin”[2]. Varat och sanningen blir snarare än är. Nietzsche vänder sig inte emot värde, vara och sanning, men de ska sökas i blivandet, inte någon annanstans, inte i representerandet av något annat mer egentligt.

Både politik och vetenskapen söker som hundar efter spår av annanstans-världar: Tolka en mening bakom. Söka en bakomliggande förklaring. Eller söka efter ett framförliggande mål. Leta efter en nytta bortom aktionen. Söka representation av en objektiv verklighet någon annanstans.

Istället för att bejaka begäret efter att skapa tar spårandet över; spårandet efter vara, efter mening, efter värde, efter objektiv kunskap, efter sanning. Föreställningen att saker och ting representerar något annat förvandlar politiken, filosofin och vetenskapen till en flock spårhundar.

Allt detta annanstans mystifierar. I svensk psykologijargong förstås hänsyftningsparanoia som att ständigt läsa in undermeningar hos det som sägs[3]. Hundra år efter Nietzsche betecknar Deleuze och Guattari en representativ världsbild för paranoid[4].

Per Herngren

2008-09-24, version 0.1

— Detta är fjärde delen av en serie texter om Nietzsche och Deleuze.

Referens

Friedrich Nietzsche, Om moralens härstamning, Prisma Magnum, 1994, original 1887.

Friedrich Nietzsche, Thus Spoke Zarathustra, The Portable Nietzsche, Penguin Books, 1982.

Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962.

Gilles Deleuze, Felix Guattari, A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia, Trans. and Foreword by Brian Massumi. Minneapolis: U. of Minnesota Press, 1987.

Petra Perry, “Deleuze’s Nietzsche”, Duke University Press, 1993, 174-191.

---

[1] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 61.

[2] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 137.

[3] Paranoia, Nationalencyclopedin, 2000.

[4] Gilles Deleuze, Felix Guattari, A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia, Trans. and Foreword by Brian Massumi. Minneapolis: U. of Minnesota Press, 1987.

Protest blir nihilism - Nietzsche-Deleuze III

Viljan att vara emot och förneka är en vilja till intet. Att bara protestera är att förneka livet, det blir en ovilja gentemot det levande och skapande. Den negerande protesten kallar Nietzsche nihilism[1].

Nihil förstås ibland som icke-vara, men det betecknar snarare värdet av intet, skapandet av intet som värde – att inte skapa värde, att inte vilja.[2] Intet blir därför inte ett vara eller negationen av detta vara. Intet är ej en beskrivning utan snarare ett blivande och en vilja.

Nihilism är aktivitet och handling.

Man kan därmed inte bara vara negativ, bara vara emot eller bara vara passiv. De är alltid aktiviteter.[3] De är aktiviteter som underordnar sig det de vänder sig emot. Protesten får sin kraft från motståndaren istället för att frambringa kraft ur sitt skapande. Nietzsche säger att den negativa anden är ”demonen som drar bort människan från alla hennes krafter, som lämnar henne helt utan kraft och helt utan vilja”[4].

Det reaktiva är passiviserande, fast alltså inte i betydelsen icke-handling. Passivisering och passivitet är alltid handling[5]. Det är handling som inte agerar. Icke-agerar. Det är handlingen att inte gripa in. Passivitet är det reaktivas triumf.

Nietzsches begrepp nihilism är fruktbart för att upptäcka om motståndet producerar negativitet och ickeingripande. Eller om den producerar värde och skapande.

Per Herngren

2008-09-18, version 0.1

— Detta är tredje delen av en serie texter om Nietzsche och Deleuze.

Referens

Friedrich Nietzsche, Om moralens härstamning, Prisma Magnum, 1994, original 1887.

Friedrich Nietzsche, Thus Spoke Zarathustra, The Portable Nietzsche, Penguin Books, 1982.

Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962.

Gilles Deleuze, Felix Guattari, A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia, Trans. and Foreword by Brian Massumi. Minneapolis: U. of Minnesota Press, 1987.

Petra Perry, “Deleuze’s Nietzsche”, Duke University Press, 1993, 174-191.

---

[1] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 102-103.

[2] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 225.

[3] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 256.

[4] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 283.

[5] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 186.

Protest som livsförnekelse - Nietzsche-Deleuze II

Det reaktiva ”vill underkasta sig makten, … vill ersätta de egna krafterna med makten som dominerar henne”[1]. Här är det Deleuze som destillerar Nietzsches filosofi till en teori om både makt och motstånd.

Den motståndsgrupp som blir reaktiv underordnar sig. Då behöver den protesten och det negativa för att skapa ett sken av positivitet[2], ett sken av att vilja något positivt. Men för att skapa detta skenbara bejakande krävs en dubbel negation: Genom att peka ut motståndaren som den onde blir protesten det goda.

Det som är emot det som är emot livet måste väl vara gott?

Det som protesterar mot det onda måste väl vara det goda?

Den gode blir därmed den som avhåller sig från att producera och skapa. Den som tror att det räcker med att vara emot det onda. Härmed förstår vi hur Nietzsche kan hävda att det negativa är asketiskt[3]: Det är avhållsamhet, det avhåller sig från det den förmår, det avstår från att producera positiva värden. Det förnekar sin vilja att skapa. Därmed underordnar protesten sig sin motståndare. Protesten tillsätter i sitt protesterande makthavare som sedan pekas ut som de aktiva, som de som borde vara aktiva, som de som borde lösa problemen.

Protesten blir det som avstår, det som avhåller sig.

 

Asketism och enkel livsstil

Asketism predikar fattigdom, ödmjukhet, andlighet eller kyskhet[4]. Istället för att ägna sig åt att leva och bejaka det liv och de samhällen man vill ha vänder sig asketismen mot det den inte vill ha. Därmed blir asketismen inte revolutionärt skapande. Den blir en förminskning av det samhälle den inte önskar. 

Vi vill ha mindre av detta. Och det där vill vi också ha mindre av.

Här anar vi hur antikomsumism, enkel livsstil, andliga rörelser, förvandlar sig själva till nihilism istället för att skapa nya värden, leva nya liv, bygga nya samhällen.

”Asketen behandlar livet som en villoväg”, menar Nietzsche, ”som man till slut måste vandra tillbaka ända dit där den började. Eller som ett misstag som måste vederläggas i handling”[5].

Trots sitt ihärdiga bedyrande om motsatsen faller asketismen in i självcentrerad egofixering. ”Av sin medicinman, den asketiske prästen, får hon en första vink om ’orsaken’ till sitt lidande. Hon skall söka den inom sig själv, i en skuld, i något i sitt förflutna”[6]. Asketen kan inte producera nya värden och nya samhällen eftersom hon måste ägna sig åt sig själv. ”Man måste leva som man lär!” ”Man måste börja med sig själv!”

Per Herngren

2008-09-15, version 0.1

— Detta är andra delen av en serie texter om Nietzsche och Deleuze.

Sjunga, dansa och bejaka — Nietzsche-Deleuze I

Referens

Friedrich Nietzsche, Om moralens härstamning, Prisma Magnum, 1994, original 1887.

Friedrich Nietzsche, Thus Spoke Zarathustra, The Portable Nietzsche, Penguin Books, 1982.

Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962.

Gilles Deleuze, Felix Guattari, A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia, Trans. and Foreword by Brian Massumi. Minneapolis: U. of Minnesota Press, 1987.

Petra Perry, “Deleuze’s Nietzsche”, Duke University Press, 1993, 174-191.

Fotnoter

[1] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 282.

[2] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 190.

[3] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 222.

[4] Friedrich Nietzsche, Om moralens härstamning, Prisma Magnum, 1994, original 1887, s 127.

[5] Friedrich Nietzsche, Om moralens härstamning, Prisma Magnum, 1994, original 1887, s 137.

[6] Friedrich Nietzsche, Om moralens härstamning, Prisma Magnum, 1994, original 1887, s 166.

Offentliga samtal bara genom små grupper

Ett av mina inlägg på Christopher Kullenbergs blogg.
 
I Habermas kanske radikalaste bok: Borgerlig Offentlighet, från 1962, visar han hur offentliga samtal i tidig liberalism sågs som samtal, där folk pratade med varandra. Tanken att offentliga samtal skulle kunna vara envägskommunikation i massmedia fanns inte.

Publikationer lästes högt på salonger och i kaffehus, SEDAN satte det offentliga samtalet i gång. Opinion sågs då som problemlösning inte som en representation av vad folk tycker och tänker innan problemlösningsprocessen sätts igång.

Efter nästa sekel ersattes offentliga samtal med publicering och publicitet. Det skapades en illusion om att samtal kan vara massmedial envägsmonolog. Inte heller ett referat av elitens samtal med varandra (panelen) kan ses som samtal utan som envägs-referat, alltså en form av monolog.

Jag har försökt använda Habermas Borgerlig Offentlighet för att visa att även föredrag och paneldebatter i föreläsningssalar hindrar offentligt samtal och producerar publik som ska vara tyst och lyssna.

De öppna frågestunderna efteråt skapar istället en självvald panel som återigen kommunicerar ensidigt. Flertalet tystas av själva mötesformen.

Den här formeln: n(n-1)/2; visar antalet individuella relationer i en grupp. n=individ eller snarare nod. Det är ju en väldig förenkling men om vi tänker oss att varje individuell relation behöver reda ut åtminstone ett missförstånd i ett samtal: i en grupp med 5 behövs 10 missförstånd redas ut. I en grupp på 7 behövs 21 missförstånd redas ut. I en grupp på 9 är det 36. Med 11 deltagare 55. Stormöte med 250 blir det över trettio tusen “Va, vad menade du?”Vi kan också leka med tanken att det istället för missförstånd är antalet konflikter eller oenigheter som behöver redas ut.


Man anar att i grupper på över sju personer så tystas några för att samtalet ska fungerar. Det bildas alltså självvalda paneler. Om man undersöker stora kongresser så skulle jag kunna tänka mig att man finner att det aldrig är fler än sju som samtalar med varandra, de andra som sätter upp sig på talarlistan för antingen själva monologer eller blir inte tilltalade tillbaka.

Offentliga samtal behöver publikationen och föredraget men bara som inledning till samtal i små grupper.

Tja, offentliga samtal förs vid runda bord, i bikuppor, ev på bloggar - inte i massmedia.

Per Herngren
2008 09 14, version 0.1

Sjunga, dansa och bejaka - Nietzsche-Deleuze I

Vi behöver skratta, dansa och spela – bejaka och bekräfta livet. Under det negativas herravälde är det alltid livet som nedvärderas[i]. Det gäller, enligt Nietzsche, ”att bekämpa en viss, nästan till epidemi stegrad trötthet och tyngd”[ii]. Det negativa vänder sig mot sin egen förmåga mer än mot det den protesterar emot. Detta kan brytas genom uppskattning istället för nedvärderande, genom viljan att skapa istället för protestens ovilja att skapa.

I Sålunda talade Zarathustra visar Nietzsche hur viljan att skapa är beroende av viljan att bejaka och uppskatta[iii]. Dansen, leken och skrattet ”omvandlar tungt till lätt, … lidandet till lycka”. Dansen kan dock inte leva sida vid sida med den reaktiva protesten. Skapandet och bejakandet måste förstöra och förinta det negativa[iv]. Annars besegras livet av protestens ovilja att skapa[v].

Lever motståndsgruppen det liv den bejakar? Eller vänder sig motståndsgruppen mot det liv den förnekar. Livsbejakande ska inte förstås som att vara allmänt positiv utan som att leva det bejakande livet. Det är inte en attityd eller åsikt utan en vilja, en kraft som förändrar och skapar.

Bejakandet ska inte heller förstås som en orsak till något annat. Det är ingen effektiv taktik för ett framtida mål. Den taktiska handlingen förnekar sig själv. Precis som representationen vill den taktiska handlingen något annat än sig själv. Det är inte detta vi vill, vi vill något annat.

Bejakandet har däremot sig själv som sitt objekt[vi]. Bejakandet är sammanvävt med skapandet och blivandet. Bejakandet handlar därmed inte om något färdigt. Bejakandet kan inte vara sig själv nog. Bejakandet är alltid i blivande.

Per Herngren

2008-09-10, version 0.1

— Detta är den första av en serie texter om Nietzsche och Deleuze.

Referens

Friedrich Nietzsche, Om moralens härstamning, Prisma Magnum, 1994, original 1887.

Friedrich Nietzsche, Thus Spoke Zarathustra, The Portable Nietzsche, Penguin Books, 1982.

Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962.

Gilles Deleuze, Felix Guattari, A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia, Trans. and Foreword by Brian Massumi. Minneapolis: U. of Minnesota Press, 1987.

Petra Perry, “Deleuze’s Nietzsche”, Duke University Press, 1993, 174-191.

---

Noter

[i] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 257.

[ii] Friedrich Nietzsche, Om moralens härstamning, Prisma Magnum, 1994, original 1887, s 154.

[iii] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 260.

[iv] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 261, 264.

[v] Friedrich Nietzsche, Om moralens härstamning, Prisma Magnum, 1994, original 1887, s 36.

[vi] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 276.

Kontroll producerar paranoid vänster

Här är en fundering i en dialog med Karl Palmås om panoptikon och panspektrocism, en dialog som även förgrenat sig till Christopher Kullenbergs blogg.

Dagens övervakning skapar paranoia, att man aktivt söker efter och uppfattar olika representationer för en överhet som kartlägger ens kopplingar.
 
- I panoptikon blir problemet lillebror-ser-sig-själv snarare än storebror-ser-dig. (Seende genom ex övervakningskameror.)
 
- I panspektrocism blir problemet istället lillasyster- och lillebror-paranoia. (Att någon genom avlyssning eller övervakning av internet kartlägger kopplingar och relationer.)

Den paranoida dividerade underordnar sig genom att undvika att plugga in sig.

Panspektrocism producerar en paranoid praktik som blir en rädsla för kopplingar. Lydnaden som skapas genom rädslan för det panspektrocistiska sociogrammet blir därmed särskiljande: ickekopplande till motstånd, ickekopplande till olagliga motståndsgrupper, ickekopplande till araber …

Detta producerar isolering av olagligt motstånd. Motståndsassemblage och motståndsmolekyler blir svårare att skapa.

Här lyckades det dock pluggas ihop till motstånds-filosofi-assemblage …

Anonymt kopplande

Hemligt kopplande, eller anonymt kopplande, måste också förstås som en underordning, som en rädsla för att plugga in sig i det samhällsomälvande, eller i det som uppfattas som farligt.

Hemligt kopplande reproducerar då det parnoida hos den paranoida praktiken i panspektrocism.

Jag försöker här producera en agnostisk maktanalys som inte blir beroende av hur eller ifall sociogrammen skapas hos marknadsanalytiker eller FRA.

Per Herngren

2008 09 05, version 0.1

Tingsrättsdom idag mot Vin & Fikonträdsplanterarna

Pressmeddelande 2008-08-27

40-60 dagsböter för plantering på vapenföretag

De fem som 2006 samt 2007 planterat vinstockar och fikonträd inne på vapenföretaget Microwave dömdes i Mölndals Tingsrätt onsdag 27 augusti kl 14:30 till mellan 40 och 60 dagsböter.

— Domen inspirerar oss att fortsätta omvandla Microwave till en trygg trädgård som ger liv, menar Klaus Engell. Jag har därför bjudit in till en ny grupp som fortsätter plantera vinstockar och fikonträd påsken 2009.

Dom i Mål nr B737-07, 27 augusti 2008

Annika Spalde, 40 dagsböter (diakon i Svenska Kyrkan)

Klaus Engell 40 dagsböter (konflikthanterare, yogalärare)

Per Herngren, 60 dagsböter (författare, leder konfliktingripandekurser)

Pelle Strindlund 40 dagsböter (författare)

Jonas Johnsson 40 dagsböter (läser socialt arbete)

Presskontakt Vin & Fikonträdsplanterarna: 0735-97 09 58, 070-88 77 211

Mölndals Tingsrätt Mål nr B737-07, tel 031-7782900

Åklagare Jonas Almström 031-739 41 72

Vin & Fikonträdsplanterarnas hemsidor

Bilder inifrån Microwave 14 april 2006

Bilder inifrån Microwave 6 augusti 2007

Bilder från plogbillsaktionen 26 juni 2008

När civil olydnad passiviserar

Motståndsgrupper fastnar alltför lätt i traditionella makttekniker vilka gör folk till publik och åskådare. När vin & fikonträdsplanterarna startade 2005 inspirerades vi av konstfestivalen Burning Man i Nevadaöknen. Under Burning Man är ingen åskådare, alla som är där skapar aktivt Burning Man-samhället. Efteråt städas alla spår av samhället bort för att ett år senare återskapas på nya sätt. Molly Steenson skriver: ”You're here to create. Since nobody at Burning Man is a spectator, you're here to build your own new world.”

Själv har jag några år åkt på Krokstrandsfestivalen vid Idrefjorden. Det är en dansfestival, där vi som dansar är i centrum. Banden är till för att hjälpa oss att dansa. Vissa band dyker dock upp utan att fatta festivalens revolutionära samhällsbygge och de behandlar oss som publik, gör oss till sina åskådare.

Sven Rånlund skriver i ”När varje åskådare blir medskapare” (GP) om den nya teatern där alla i publiken deltar, eller där skådespelarna under pjäsens gångs ersätts av folk från publiken. Han menar att denna form av deltagande teater och konst kommer att öka.

Jag skulle vilja kalla det för en kamp mot publik.

Inom vin & fikonträdsplanterarna försökte vi kommer underfund mer hur motståndsgrupper obetänksamt passiviserade folk genom att göra dem till åskådare och publik. Ett värde med civil olydnad är att bryta lydnaden, inte att forma folk till lydiga åhörare.

De publik-tekniker som används är föredrag, utan möjlighet till samtal i smågrupper där alla kan yttra sig. Genom att ge ordet fritt på stormöten skapar motståndsgruppen en självvald panel som gör flertalet till åhörare. Detta har vin & fikonträdsplanterarna försökt bryta genom att undvika beslut och diskussioner i storgrupper. Vanligtvis delar man upp sig så att det är mellan tre och sju i varje samtalsgrupp. Inledningstalare får inte tala längre än halva tiden, annars stjäl de samtalstid från de andra deltagarna.

Under rättegångar efter aktioner tenderar många olydnadsgrupper att välkomna till ett arrangemang: ”Välkommen till rättegången!” Vin & fikonträdsplanterarna bröt med detta genom att välkomna folk att göra något av rättegången. Istället för att se rättegången som ett arrangemang, en återvändsgränd, förstås den som processer och flöden vilka är till för att intensifiera engagemang och motstånd.

Vid första rättegången i England 2006 arrangerade konstnären Liz Jones så att de som satt på åhörarläktarna använde sig av det som hände och sades under rättegången för att måla funderingar kring ickevåld och motstånd, virka ersättningsstängsel för det vi klippte upp som trädgårdsgrind, eller tillverka skulpturer. Dessa konstverk var inte en bild av rättegången utan utvecklade och utökade motståndet. Konstverken avbildade inte, de representerade inte, de producerade nya tankar och ny kraft. Konstverken sattes under de tre dagar rättegången varade upp i rättegångssalen, i korridorer och på toaletterna. Domstolen förvandlades till vernissage och konstutställning.

Istället för att välkomna folk till rättegångar, arrangemang och föredrag bör motståndsgruppen uttryckligen välkomna folk till att återanvända kraften, teknikerna, innovationerna för att fortsätta motståndet. Detta kräver dock att man erbjuder utrymme, stöd och verktyg för att kunna producera nya tankar och nytt motstånd. Det man behöver få reda på i inbjudningar är hur man får stöd, träning och hur man bjuder in till, eller blir inbjuden till, framtida motstånd.

Per Herngren

2008-08-19, version 0.1

Detta är skrivet på ett självhjälpscafé för drogmissbrukare och hemlösa. Här är tanken att förändring inte utförs av behandlare eller ledare utan av folk själva i inbördes stöd.

Referenser

Molly Steenson, What is Burning Man?

Vine & Fig Tree Planters

Sven Rånlund, “När varje åskådare blir medskapare, GP, 2008-08-19, del 3, s 70.

Domare tystar de åtalade

Pressmeddelande 2008-08-13

Domare stoppade sakframställan samt slutplädering

Rättegång vid Mölndals Tingsrätt idag onsdag 13 augusti kl 14-16:30

- Detta blev en unik och spännande rättegång, hävdar Annika Spalde som är en av de fem åtalade. Vi fick en ovanligt stark grund för överklagan till hovrätten!

· ”Civil olydnad” fick inte nämnas av de åtalade under rättegången

· Försvaren stoppas i slutplädering

· Försvarare och åtalade stoppas under sakframställan

· Tre åtalade släpper bok samma dag som rättegång.

I rättegången vid Mölndals Tingsrätt idag onsdag 13 augusti kl 14-16:30 stoppas Per Herngrens försvare Mikael Baaz, lektor i juridik och specialiserad på internationell lag, mitt under sin slutplädering när han ska visa att målsägande SAAB Microwave levererar eldledningssystemet Arthur till Irakkriget. Han stoppas också från att visa att FN ej sanktionerat kriget och att Sveriges regering definierat kriget som olagligt och brott mot folkrätten.

Den åtalade Klaus Engel stoppas av domaren från att under sakframställan fråga sina fyra medåtalade något om varför de valt civil olydnad som metod för att ingripa mot vapenhandeln. ”Civil olydnad är inte en fråga under denna rättegång”, hävdar domaren.

Försvarare Mikael Baaz stoppas under sakframställan när han ställer följande frågor till sin klient Per Herngren:

Mikael Baaz börjar fråga: ”Du hävdar att du använder civil olydnad. Varför väljer du ej lagliga metoder?”

Detta får inte Per Herngren svara: ”Jo, det gör jag också. Idag har vi knappast några härskare kvar med totalitära anspråk. Men då har paradoxalt nog stora delar av vänstern och folkrörelserna blivit närmast totalitärt lydiga. Jag valde civil olydnad eftersom fienden idag inte är regeringar och storföretag utan folkrörelsernas lydnad gentemot orättvisa och krig. Total lydnad i folkrörelser ses som normalt idag. Det är otäckt!”

Mikael Baaz börjar fråga: ”På era hemsidor om vin och fikonträdsplanteringarna på Microwave står att ni valt bort protesten. Varför protesterar du inte?

Detta får inte Per Herngren svara: ”Det är Nietzsche och senare den franske filosofen Deleuze som visat att protesten gör en handlingsförlamad. Man blir genom protesten en negativ spegling av makten. Man pekar ut makthavare och bekräftar dem genom att säga emot dem. Vi bestämde oss för att vi istället behövde bli positivt skapande. Därför tog vi bort alla protestbudskap. Frågan var inte om vi var emot att Microwave säljer eldledningssystem till Irakkriget utan vad vi skulle göra åt det, och hur vi kreativt skulle kunna leva och reproducera de lagar och de samhällen vi vill leva med.”

Välkommen på Releaseparty för ny bok om ickevåld av de tre åtalade Annika Spalde, Pelle Strindlund och Klaus Engell, samma dag som rättegången onsdag den 13 augusti kl 19.30 Hagabion, Linnégatan, Göteborg

För bakgrundsinformation se tisdagens pressmeddelande nedan.

Presskontakt: 0735-97 09 58, 070-88 77 211

Åklagare Jonas Almström 031-739 41 72

Vin & Fikonträdsplanterarnas hemsidor

Bilder inifrån Microwave 14 april 2006

Bilder inifrån Microwave 6 augusti 2007

Bilder från plogbillsaktionen 26 juni 2008

Fem vin & fikonplanterare inför rätta

Pressmeddelande 2008-08-12

Inför rätta 13 augusti för plantering inne på vapenföretag

Fem från Vin & Fikonträdsplanterarna ställs inför rätta onsdag 13 augusti kl 14 i Mölndals Tingsrätt. De stämda har med trädgårdshackor planterat vinstockar och fikonträd inne på vapenfabriken Microwave i Mölndal långfredagen 14 april 2006, hiroshimadagen 6 och även 7 augusti 2007; samt 24 och 26 juni 2008 då en plogbillsgrupp förutom planteringen även avrustade en krigsradarkupol med smideshammare.

De som ställs inför rätta på onsdag är Annika Spalde diakon i Svenska Kyrkan, Klaus Engell-Nielsen konflikthanterare, Jonas Johnsson socionomstudent, Pelle Strindlund författare och Per Herngren plogbillsrörelsen.

"Profeten Mikas vision om vin och fikon innebär att vapen avrustas och att resurser istället satsas på mat och trygghet för människor. Jag vill, som kristen, försöka leva denna vision. Att börja omvandlingen av en vapenfabrik till en trädgård är ett litet steg i den riktningen" säger Annika Spalde, 39, diakon i Svenska kyrkan. (Mika 4:4 se nedan)

Presskontakt: 0735-97 09 58, 070-88 77 211

Mölndals Tingsrätt kl 14, 13/8 Södra Vägen 25, Göteborg

Välkommen på Rättegångsfest tisd 12 augusti kl 19 Rosa Huset, Lövgärdet, Rosmaringatan 52

Och välkommen på Releaseparty för ny bok av Annika, Pelle och Klaus, samma dag som rättegången onsdag den 13 augusti kl 19.30 Hagabion, Linnégatan

Åklagare Jonas Almström 031-739 41 72

Vin & Fikonträdsplanterarnas hemsidor

Bilder inifrån Microwave 14 april 2006

Bilder inifrån Microwave 6 augusti 2007

Bilder från plogbillsaktionen 26 juni 2008

Fakta

Fakta om Saab Microwaves delaktighet i Irakkriget

Vin & fikonträdsplanterarna är inspirerade av profeten Mika: ” Var och en skall sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, och ingen skall hota honom” eller henne. Mika 4:3-4

Planteringarna är ingen protest utan konstruktiv civil olydnad och ickevåld. Rörelsen har valt bort alla motbudskap eller protestbudskap och fokuserar proaktivt på vad som behöver göras.

Annika Spalde

Diakon i Svenska Kyrkan, 38 år. Avtjänat 6 månader fängelse för plogbillsaktion i England.

Annika Spalde, Peller Strindlund, och Klaus Engell-Nielsen är aktuella med boken Ickevåld! Handbok för fredlig samhällsförändring (Karneval förlag) som släpps samma dag som rättegången. Releaseparty efter rättegången Hagabion, Linnégatan kl 19:30.

Klaus Engell-Nielsen,

Konflikthanterare, yogalärare från Tidaholm, 39 år. Klaus har jobbat som ickevåldsföljeslagare i Palestina/Israel.

Jonas Johnsson

23 år, läser till socionom i Göteborg

Följande är hämtat från Jonas slutplädering: "Jag hävdar här att vi står inför en orättfärdig användning av lagen och att det därför var våran moraliska skyldighet att bryta mot den och börja bygga om fabriken till något livgivande."

Följande är från sakframställan "Precis innan vi klättrade över staketet till Microwave tänkte jag att jag var tokig och ville mest springa därifrån, men efteråt blev jag väldigt stolt och glad att jag faktiskt kunde bryta lydnaden till något som är orättfärdigt, även när det kostar på lite"

Pelle Strindlund

Författare, Pelle Strindlund, 36 år, från Sundsvall. Avtjänat fängelse för öppna och ickevåldsliga djurrättsaktioner.

Från Pelles sakframställan: På Microwave tillverkas eldledningssystemet Arthur. Det har bland annat används av Storbritannien i Irakkriget. Vår plantering av vin- och fikonträd i gräsmattan vid vapenindustrin i Mölndal var ett litet bidrag till ett annat Sverige: där krigsfabriker omvandlas till trädgårdar som ger liv. Denna planteringsaktion anser jag inte bara moraliskt och juridiskt berättigad, utan framförallt nödvändig. Därför uppmanar jag tingsrätten att frikänna oss.

Per Herngren

Jobbar med kurser i konflikthantering, författare, har suttit 15 månader i fängelse i USA, England och Sverige för olika plogbillsaktioner, 47 år och bor i Hammarkullen. Förutom att plantera vin & fikonträd så har han med smideshammare även hamrat på testanläggningen inne på Microwave 24 samt på en krigsradarkupol 26 juni 2008.

Från Pers sakframställan: ”Det är Nietzsche och senare den franske filosofen Deleuze som visat att protesten gör en handlingsförlamad. Man blir genom protesten en negativ spegling av makten. Man pekar ut makthavare och bekräftar dem genom att säga emot dem. Vi bestämde oss för att vi istället behövde bli positivt skapande. Därför tog vi bort alla protestbudskap. Frågan var inte om vi var emot att Microwave säljer eldledningssystem till Irakkriget utan vad vi skulle göra åt det, och hur vi kreativt skulle kunna leva och reproducera de lagar och de samhällen vi vill leva med.” Se även hans artikel postprotest som skrevs inför första Vin & Fikonträdsplanteringarna i England 2005 där Per Herngren fick en månads fängelse.

Pers blogg och hemsidor

Mikael Baaz är juridisk representant under rättegången (formellt för Per H). Mikael Baaz är doktor i freds- och utvecklingsforskning samt lektor i juridik med inriktning på internationell rätt. Baaz ska under rättegången bevisa att ”Sverige är världens åttonde största vapenexporterande land. På tio år har värdet trefaldigats och uppgår till cirka 10 miljarder kronor årligen.” Samt ”att SAAB Microwave tillverkar bland mycket annat Eldledningssystemet ARTHUR. ARTHUR används av Storbritannien, allierade till USA i det olagliga aggressionskriget mot Irak.” ”Kriget är ett mycket allvarligt brott, SAAB Microwave är medbrottslingar och bryter därmed mot såväl svensk som internationell lagstiftning.”