'Lycka' leder bort från empati och motstånd: Jeremy Bentham
Jeremy Bentham lanserar lycka och njutning som liberalismens högsta värden. Och därmed som individens, organisationens och politikens högsta värden. Lycka konkurrerar inom liberal individualism med frid, harmoni och trygghet om tronen.
Enligt Bentham härskar lyckan över våra liv. Lyckan vänder oss i vissa riktningar. Lycka vänder oss bort från smärta. Det är inte säkert vi lyder lyckan. Men lyckan är enträgen. Gång på gång pockar den efter uppmärksamhet för att få peka ut riktningen.
Utifrån Bentham kan vi utforma en kritik om hur strävan efter 'lycka' vänder oss bort från befrielse och bort från empati. Denna kritik kan även riktas mot ett fokus på 'frid' i kyrkor och på harmoni i nyandlighet. Även dessa riktar oss bort från de som stör friden.
Lycka härskar
Det är främst i Om principerna för moralen och lagstiftningen (1789) som Bentham analyserar hur lycka härskar över oss.
"Naturen har satt människosläktet under två härskare: smärtan och njutningen. Endast de har att visa vad vi bör göra, liksom att bestämma vad vi skall göra ... De två styr oss i allt vi gör, i allt vi säger, i allt vi tänker; och varje ansträngning vi gör för att befria oss från vår underkastelse under dem kommer bara att tjäna till att bevisa och bekräfta den. En människa kan i ord låtsas avsvära sig deras makt, men i verkligheten fortsätter hon hela tiden att vara underkastad den.Nyttoprincipen erkänner denna". (Bentham 1789, 2011 s 16)
Empati minskar lyckan
Senare i boken problematiserar Bentham empati. Sympati gentemot människor som lever i smärta och förtryck skapar smärta och konflikt även hos den som blir empatisk. Empati är att också känna smärta. Solidaritet är att göra smärtan till sitt problem. Detta minskar lyckan. Lyckan riktar oss därför bort från empati och solidaritet.
"De smärtor, som har sitt upphov i välviljan, är de, som resulterar ur åsynen av smärtor som antas uthärdas av andra varelser. Dessa kan också kallas smärtor med upphov i sympati eller sociala känslor." (Bentham 1789, 2011 s 38)
Bentham skänker oss här ett kritiskt verktyg att analysera hur lyckan under vår tid har blivit ett av de allra mäktigaste maktmedlen. Strävan efter lycka flyr bort från befrielse. Den gör organisationer och personer laglydiga.
Genom att sätta lyckan på tronen riktas vi mot lycka och bort från smärta och lidande. Lycka producerar en rörelse bort från förtryckta och förtryck, bort från sörjande och sorg. Lycka riktar oss bort från de som kämpar och bort från kamp, bort från motståndsgrupper och civil olydnad. Strävan efter lycka drar oss bort från människor som lever i konflikt.
Att gå in i sorg, våld, mobbning och förtryck innebär smärta. Att ingripa gör oss sårbara. Ickevåld och politik som ingriper är osäkerhetspolitik inte säkerhetspolitik. Och sårbar, osäker politik vänder sig inte bort från smärta.
Per Herngren
2014 05 18, version 0.1
Referens
Jeremy Bentham, Om principerna för moralen och lagstiftningen, 1789, Nomen förlag, 2011.
Christopher Kullenberg, Benthams lyckobegrepp, Intensifier, 2014.
Christopher Kullenberg, Benthams lyckobegrepp, Intensifier, 2014.
Tack till Christopher Kullenberg för att lyfta fram dessa intressanta Jeremy Bentham citat.
Inlägg
Intressant! Det finns verkligen något passiviserande över både Bentham och Mill. Men även något manipulativt, om man använder lycko-mottot som övergripande mål med olika organisationer. När allt ska vara "trevligt" och maximera allas lycka, tar man bort alla processer som måste göra lite ont för att man ska kunna bearbeta dem.
SvaraRaderaEn utilitarist skulle då kanske invända att en skulle kunna acceptera "tillfällig" smärta om man i ett senare skede nådde "mera" lycka. Men då kommer man ju till problemet med att separera mål och medel. I sin cyniska förlängning kan ett sådant resonemang leda till hemska saker.
Individcentreringen finns förvisso hos Bentham (i meningen individ/massa), men Bentham var även noga med att påpeka att lycka alltid skulle slås ut på samhällsnivå. En mera radikal individualism finner vi sedan i den positiva psykologin. Men den har jag ännu inte koll på ordentligt.
Ja, tack Christopher för dina viktiga analyser av lyckoklassikerna! Genom att läsa klassikerna utifrån hur de lanserar lycka som riktning begriper jag Sara Ahmeds maktkritik av lyckorörelser och lyckoindustrin bättre.
SvaraRaderaDet ska bli intressant att läsa hur du tar dig an positiv psykologi.
Ifall jag förstår Bentham rätt ligger han nära slutsatsen som en del utilitarister idag drar att en ska räkna ihop den totala mängden lycka minus smärtan. Där ser vi som du påpekar hur nära massan och individen förhåller sig till varandra. Massans vikt finns i sammanslagningen av individer.