Information hindrar tänkande: Erich Fromm
Tänkandet befrias genom att bli olydigt, menar socialpsykologen Erich Fromm. Det fria tänkandet är aktivt skapande. Och skapande är att uppfinna, att göra saker och ting annorlunda, inte som det brukar vara.
Det fria tänkandet blir olydigt mot auktoriteter och normer, mot det normala och sunt förnuft, mot sina egna upplevelser och erfarenheter. Tänkandet blir märkligt, queert, snarare än självklart.
Vidskepelse
Aktivism frestas - precis som universitet, utbildning och journalistik - ibland att fastna i vad Erich Fromm menar är vidskepelse. Vidskepelsen att mer information och fakta skulle få oss att begripa världen bättre. Och att mer information dessutom skulle leda till politisk förändring.
"methods used to-day which in effect further discourage original thinking. One is the emphasis on knowledge of facts, or I should rather say on information. The pathetic superstition prevails that by knowing more and more facts one arrives at knowledge of reality." (Escape from freedom p 214)
Information som flykt från befrielse
Denna vidskepelse blir, enligt Fromm, en flykt från befrielse. Istället för att genom olydnad befria varandra från auktoritet, konformism och härskande slösar aktivister tid på att läsa och sprida information.
"Hundreds of scattered and unrelated facts are dumped into the heads ...; their time and energy are taken up by learning more and more facts so that there is little left for thinking." (Escape from freedom p 214)
Information och fakta som maktteknik
Erich Fromm skrev sin bok om hur vi så gärna flyr olydnad och befrielse redan 1941, men boken är egentligen mer aktuell idag. Spridande av information på Facebook, tv och i tidningar fängslar aktivister i ofantliga mängder av fakta. Information blir ett sätt för aktivister att passivisera varandra, i tron att de egentligen engagerar varandra.
Resultatet blir antingen en cynisk maktrealism som är skeptisk mot gruppers försök att faktiskt förverkliga befrielse. Denna cynism vänder sin frustration mot ledare, regeringar och andra aktivister. Den sprider avslöjande information om enskilda ledare, även från andra radikala grupper.
Eller så blir resultatet istället en entusiastisk idealism som gärna berättar succéhistorier om hur de fått träffa olika ledare, ex i Almedalen, som faktiskt lyssnade på vad de hade att säga. "Ifall bara vår information når fram så ..."
Båda dessa grupper använder information för att fly befrielse, fly olydnad. Informationen döljer lydnaden.
"The individual feels helplessly caught in a chaotic mass of data ... The result of this kind of influence is twofold: one is a scepticism and cynicism towards everything which is said or printed, while the other is a childish belief in anything that a person is told with authority." (Escape from freedom p 226)
Fakta som antiteori
Tron på fakta avfärdar tänkandet. Tänkandet ersätts med registrering av fakta. Tänkandet reduceras till att bedöma ifall fakta är sant eller falskt. Tänkandet banaliseras. Svåra resonemang och komplexa teorier avfärdas som osakliga.
"The scientist has to approach facts with sterilized hands as a surgeon approaches his patient. The result of this relativism, which often presents itself by the name of empiricism or positivism ..., is that thinking loses its essential stimulus - the wishes and interests of the person who thinks; instead it becomes a machine to register "facts". (Escape from freedom p 214)
Per Herngren
2013 09 05, version 0.1
2013 09 05, version 0.1
Erich Fromm, Escape From Freedom, New York: Henry Holt and Company, 1941, Owl Books Edition 1994.
Man kan se det på ett annat sätt också. Aldrig tidigare har vi haft möjlighet att parallellt processa så mycket information, och jämföra fragment av information från vitt skilda källor, både geografiskt men också över tid. Allt tänkande måste börja med att registrera data, omvandla det till information och bedöma dess trovärdighet. Men att sluta processen där är förstås meningslöst. Det är först i nästa fas som ny kunskap uppstår, när tänkandet kombinerar informationen på nya sätt och ser nya samband som i sin tur kan leda vidare till andra data och ny information.
SvaraRaderaTack Mats för problematisering av Fromm. Fromm avvisar inte information eller fakta utan bryter med vidskepelsen som tror att information och fakta leder till kunskap. Jag tror Fromm menar att vidskepelsen är att tänkandet måste börja i information eller alternativt nå fram till information, att fakta skulle föregå kunskap eller vara kunskapens mål.
SvaraRaderaHeideggers hammarfilosofi menar ju att när något fungerar döljs det från medvetandet. Det försvinner in i bakgrunden skulle Sara Ahmed säga. Skyddas av black boxes skulle cybernetiker och systemvetare säga.
När något inte stämmer kan en behöva rota i fakta och information. Annars gäller det hålla information från medvetandet eftersom det gör medvetandet trögt.
Black boxing blir kanske enklare med ett exempel. Ifall slatan hade all relevant info i huvudet skulle hen inte kunna spela fotboll. Varje muskelstråds anspänning. Alla vinklar på ben och fötter. Bollens fart, rotation ... Alla andra spelares hastigheter. Det är först när information försvinner från medvetandet som kunnandet (att spela) kan uppstå.
En dansare skulle säga till en nybörjare att aldrig titta på sina fötter för då får en för mycket information och kan inte längre hålla takten ordentligt.
Zlatan skulle det stå, inte Slatan, hmm.
SvaraRadera