09 mars 2007

Makttekniker i grupper

Inom plogbillsrörelsen har vi inventerat makttekniker i ickevålds- och motståndsrörelser. Maktinventeringen tar upp hur vi ibland utövar makt och förtryck inom gruppen. Den har även funnit beteenden som ibland är konstruktiva men i andra fall saboterar för, eller undertrycker, gruppen. Ingen av oss har känt oss felfria och vi undviker att använda listan för att peka ut någon. Inventeringen får inte i sig själv bli en ny maktteknik.

Maktdynamiker

Rituella mord på ledare. Dynamik som uppstår i grupper efter en period. Deltagarnas respekt för initiativtagarna har fått sig en stöt men de vågar inte vara raka eller prata ut. Därför använder de menande blickar, suckar när ledaren pratar. De pratar om ledaren bakom dennes rygg. Ledaren blir inte inbjuden eller så blir hon avsatt när hon inte är närvarande.

Utstötning, utfrysning.

Mobbning: Då någras förtryck, förtal eller utfrysning får funktionen att representera hela gruppen.

Informalism. ”Det här löser vi lite smidigt, và?” Informalism leder till: att de som inte kan tränga sig på saknar rättigheter i gruppen, att orättvisa eller förtryck inte kan hanteras att informella kotterier bildas, att ledarnas makt döljs.

Illusionen om frihet från makt: ”Ni bestämmer själva.” ”Här använder vi inte makt.” En antimaktjargong hos ledare leder både till att maktproblem i gruppen inte hanteras samt att ledarens egen makt döljs. Ex: Inte ingripa när någon i gruppen sätter sig på någon annan (ickeingripande).

Pedagogik: Latin – leda barn. En form av förmynderi där läraren i förväg vet vad undervisningen, övningen, diskussionsmomentet kommer att leda till.

Intimitetens konsensus. I små grupper tenderar deltagarna att skapa en känsla av samförstånd. Vi tycker lika. Tydligast är detta i bästisrelationer och prata ut situationer. Med kroppsspråk visar deltagarna att vi förstår varandra precis. Ett falskt samförstånd bildas som döljer censurerar motsägelser och avvikande uppfattningar.

Maktspråk

Subjektivt språk. "Jag upplever att du inte passar in här.", "Jag känner att det inte är bra att umgås med dig" "Jag upplever att du förföljer mig."

Girafföron. Lyssnar inte på kritik, anklagelser, krav eller påståenden utan tolkar om det till att bara vara ett utryck för att den andre har ett otillfredsställt behov, att det är den andres problem.

Gentlemannafeminism: Definiera och stämpla kvinnor, funktionshindrade eller utlänningar som offer eller svaga genom att prata med dem på ett mjukare och försiktigare sätt än med jämlika män. Heta diskussioner och kritik förs mellan jämlikar medan kvinnor och andra ”svaga” grupper hålls utanför. ”De tål inte kritik.” ”Man måste ju visa hänsyn så man inte gör ”dem” illa.” Den ”ödmjuka” makten riskerar att leda till att den offer-gjorde själv stärker underordningen genom snyftroller, omyndiggöra sig eller genom att kräva bli behandlad som ojämlik, med silkesvantar, som annorlunda.

Förstöra diskussionen genom att prata för mycket, för länge och för högt.

Föra diskussionen från ämnet genom att lyfta fram sina egna favoritfrågor.

Prata med stora bokstäver: Att genom tonläge och kroppsspråk framhäva sina åsikter som sista ordet i frågan.

Trycka ner andra genom att påpeka varje fel i dennes uttalanden och lyfta fram varje undantag till varje generalisering.

Nedvärdera andras åsikter genom uttalanden typ "En gång i tiden trodde jag också så. Men nu..." eller "Hur kan du säga så...".

Upprepa med andra ord vad någon redan sagt.

Ignorera någons åsikter, aldrig säga emot, aldrig hålla med.

Prata för andra: "Vad hon verkligen menade var att..."

Makttekniker

Stämpla: ”Du är ju köttätare/förtryckare/borgare.”

Utdefiniera: ”Du är ingen riktig plogbill/feminist/kommunist/anarkist/demokrat.”

Driva showen ensam: Ta ansvaret innan andra får chansen.

Hålla fast vid sina positioner i rörelsen.

Hålla inne med viktig information för sitt eget syfte.

Låsa sig: Ta ett slutgiltigt ställningstagande även i småfrågor.

Defensiv. Svara på varje åsikt som inte stämmer överens med ens egen.

Söka uppmärksamhet genom ett dramatiskt uppträdande.

Se mötet som terapi för att lösa personliga problem.

Undvika känslor: Intellektualisera, skämta, eller dra sig tillbaka i tystnad när det är dags att dela med sig av sina känslor.

Sakfixerad: Glömma deltagarnas personliga behov och koncentrera sig helt på att lösa sakfrågan.

Vänligt överseende: Vänliga leenden och skratt eller vänliga uppmuntrande kommentarer när en kvinna yttrar sig, speciellt när hon är allvarlig eller ger sig in i en häftig diskussion.

Naivisera människor. Kvinnor som inte erkänner att det finns ett förtryck från männen väljer ibland att behandla dessa som barn. Då upplevs männen som ofarliga. Motsatsen är också vanligt. Män blir överbeskyddande när kvinnor ger sig in på deras domäner.

Flörta: Använda sexualitet för att manipulera.

Män söker uppmärksamhet och stöd hos kvinnor i konkurrens med andra män. Eller tvärtom att kvinnor söker stöd hos männen gentemot andra kvinnor.

Könslojalitet. De från samma kön sluter sig samman gentemot representanter för det andra könet.

Gruppens uppmärksamheten riktas mot några få ledande personer.

Osynliggörande av de som är mindre populära.

Gruppen sätter större värde på några personers uttalanden än andras. En del kanske nonchaleras helt.

Försöka få igenom sin åsikt genom att gång på gång upprepa vad man redan sagt tidigare.

Ointresse: Hindra möten genom att komma försent, gå mitt under sammanträdet, byta ämne under diskussioner eller vara allmänt flamsig.

Förtal: Definieras i lagen som att påstå något klandervärt om någon. Det är alltså förtal både om det är sant eller inte. Förtal gör att andra får en negativ bild av någon vilket kan leda till uteslutning ur gemenskap vilket därför ses som allvarligt brott. Det är dock juridiskt inte förtal om man bara pratar med sin partner eller sin bästa vän.

Baktala. Säga negativa saker om en person när denne inte är närvarande.

Antydaren: Hon är inte så populär.

Pragmatikern: Det är inte så bra för vårt rykte om vi umgås med dem.

Självmordsbombaren: Hänga över offret: skapa bråk eller massiv ryktesspridning, vilket gör att både baktalaren och den utsatte dras med i fallet.

Fredlig som kontroll- och censureringsteknik: ”Vi fortsätter när du lugnat ner dig.” ”Den här diskussionen känns inte konstruktiv.” ”Du behöver inte höja rösten.”

Bestraffa

Falsk uppskattning: ”Att du fortfarande orkar hålla på med det där.” Engagemanget definieras som belastning: ”orka”. Och man borde ha slutat för länge sedan: ”fortfarande”.

Påpeka varje litet misstag när någon anstränger sig.

Falsk uppmuntran. Avsluta uppmuntran med ett negativt påpekande. Eller mer sofistikerat: lägga till en kommentar som motsäger det positiva: ”… för att vara dig.” ”Det är ju inte din starka sida.”

Legitimera makt och förtryck

Legitimera: Genom en retorik av mångfald och tolerans legitimeras övergrepp och intolerans. Regler eller uteslutning av intoleranta beteenden skulle alltid vara fel.

Problemet är inte normalt: ”Så här var det inte förut.”

De avvikande är problemet. Ofta pekas fanatiska, psykotiska eller psykopatiska personer ut som ett problem i motståndsgrupper när det snarare är konflikträdsla eller naivt accepterande som gett dem den plattform som gjort att galenskaperna kunnat skada gruppen eller deltagarna.

Balansera bort våld eller förtryck. Hänvisa till att offret faktiskt begått våld eller övergrepp vid något tillfälle. ”Hon började.” ”Det är aldrig en som träter.” ”Det är aldrig den enes fel.” ”Du gjorde ju också dumma saker.”

Skylla på offret: ”Du borde ha förstått.” ”När man säger kontroversiella saker blir man ju utsatt …” ”När du går in i sådana sammanhang så får du räkna med …”

Maktroller

Grå eminenser – De som aldrig sticker ut hakan utan innehar olika positioner. De överlever olika maktövertaganden.

Kulturbärarna – De som kämpar för en viss moral, blir avsatta och får stryk.

Auktoritära personligheten - bli lärjunge.

Trotsaren. Visa för stor respekt för auktoriteter genom att göra motsatsen: Ta avstånd från allt de säger.

Oppositionella. Jobbar aldrig proaktivt för att skapa något eget. Hänger på och bekräftar makten som ständigt oppositionella.

Ledare. Acceptera en permanent ledande roll utan maktdelning och rotation.

Initiativtagare. Risken är att initiativtagare informellt blir ägare av saken.

Klamrare – Vågar inte lägga ner en dåligt fungerande organisation. ”Vi får väl bättra oss.”

Representanten: ”Jag har hört en del säga att ...”

Svansen: De som inte deltar i arbetet men hänger på och har en massa synpunkter på hur det egentligen borde vara. Svansen tenderar att straffa de som inte är till behag.

Överslätaren - "Jag tycker du är för hård." Eller: "Vi ska väl inte bli oense om detta." "Alla metoder är lika bra. Vi ska inte kritisera andra."

Beskyddaren: Lägga armen beskyddande om en kvinna eller någon yngre.

Elitisten – de utvalda. "Oräddhet är nödvändigt för ickevåld." "Man behöver ett speciellt feministiskt/socialistiskt/andligt medvetande för att riktigt förstå." "Fattiga/kvinnor har en speciell insikt som andra inte kan få."

Imperialisten – ta över för att man vet bättre. "Jag är här för att hjälpa er kvinnor i er kamp." "Vi ska organisera de fattiga/arbetarna/flyktingarna och stå bredvid dem i kampen!" "Ni borde ha arbetare med i er organisation!" "Vi bör locka till oss så många som möjligt. De har något att lära från oss."

Kolonialisten – erövra för att upplysa och hjälpa de okunniga.

Riddare – Feminismens riddare är män och kvinnor som tar på sig uppgiften att slå och straffa de orättfärdiga, de som inte är politiskt korrekta. Istället för enkel utfrysning attackerar och jagar riddarna bort de oönskade. Deras funktion är att som en sann patriark skydda rörelsen, stoppa rekryteringen av oliktänkande och oönskade aktivister. Eftersom de slår hårt mot de orättfärdiga så lämnar de bannlysta rörelsen med sår som gör att de kanske aldrig mer orkar engagera sig. På motsvarande finns revolutionens eller de fattigas riddare, de som självpåtaget hindrar de orättfärdiga att komma i närheten av revolutionen eller de fattiga.

Förmyndaren: Förkorta diskussionen genom uttalanden typ: "Okej, är det någon av er flickor som har nå’t att tillägga".

Pyromanen: Tänder bränder lite här och var. Om missnöje ligger och pyr någonstans tänder pyromanen på. Om någon gör fel förstoras det upp och blir till en brand. Om några har konflikter eldas dessa tills de sprids.

Brandmannen: Släcka all kritik och alla konflikter innan de slår igenom.

Exploatera

Vampyr: Suger kraft från en grupp utan att ge tillbaka.

Underordna sig

Rebellen: Allt som är - är fel.

Trotsaren: Lydig - men omvänt.

Protesteraren: Vill att någon annan ska förändra.

Skylla ifrån sig: ”Jag blev provocerad.” ”De gjorde också fel.”

Dys/funktionella roller i grupper

En del roller får en funktionell betydelse, de blir tidvis viktiga för gruppen. Men samma roller kan under vissa perioder bli dysfunktionella och destruktiva för gruppen.

Avhopparen: Säga att man ska göra en sak men sedan hoppa av.

Löshästar: Delta när det går bra för en grupp men hoppa av när det går nerför.

Hoppjerkan: engagera sig lite här och lite där. Eller: Provsmakaren: Gå från grupp till grupp och lämna kvar en känsla av övergivenhet. Bara ta på sig en uppgift en enda gång. Erfarenhet och hantverksskicklighet hinner aldrig byggas upp.

Hobby- eller fritidsaktivisten: Prioritera utbildning och arbete framför motståndet. Inte vilja ta ledigt från skola eller arbete. Ej våga riskera karriären: "Mina arbetskamrater får så mycket att göra om jag blir borta." "Tyvärr kan jag inte vara med. Jag har en tenta."

Preliminärbokaren: Ständig osäkerhet om möten och träffar verkligen blir av. ”Nej, men vi bokade ju bara preliminärt.”

Inte mer än man lovat: Göra exakt det man lovat eller det gruppen beslutat. Inte göra de uppgifter som krävs för att uppgiften ska bli fullständig.

Problemlösaren: Kontinuerligt ge svar och lösningar utan att ge andra möjligheten.

Den erfarne. "Vi prövade det en gång." "Bästa sättet är att..."

Bromsklossen: Vågar inte ta nya beslut. Behöver hela tiden mer förankring eller mer utvärdering.

Reformisten: Vågar inte pröva något helt nytt eller lägga ner en dåligt fungerande grupp. ”Vi får väl se till att lösa det här.”

Den ständiga revolutionären: Ska alltid starta något helt nytt.

Den grinige: Motvilligt medlem, delaktig, ansvarig.

Negativisten: Vara negativ till alla förslag och idéer.

Botgöraren. Utnyttja kampen för att bli kvitt skuldkänslor.

Självlyssnaren: Formulera ett svar medan andra pratar och hoppa in vid första bästa paus. Eller vara mer koncentrerad på vad som ska sägas än vem som lyssnar.

Demokraten

Fixaren

Den flexible pragmatikern.

Nyttjaren. Värderar människor efter hur nyttiga de är för ett visst syfte.

Syndabocken

Pajasen

Hjälparen

Fadern

Modern

Sabotören

Skeptikern

Den positive

Offret

Martyren

Kufen

Psykologen: Vill analysera vad som ligger bakom någons synpunkt.

Skvallerbyttan: Inom ickevåldsrörelsen kan skvallerbyttor uttrycka sig till synes nyanserat och komma med brasklappar: "Det är bara så som jag hört. Jag vet inte om det stämmer."

Antimoralisten: Accepterar ingen kritik. ”Du skuldbelägger ju.”

Moralisten. Använder en sådan här lista för att slå varandra i huvudet.

Maktstrukturer

Sexism: Att behandla människor olika på grund av kön - är inte alltid lätt att upptäcka eftersom det ofta blandas med andra former av förtryck och självförtryck.

Ageism: Behandla människor olika p g a ålder.

Ableism: Behandla människor olika p g a förmåga eller handikapp.

Patriarkat: Fadersvälde. En form av förmyndarvälde när några vet bättre och anses vara bättre lämpade att ta hand om de svagare. Välfärdsstaten är nog det mest utpräglade patriarkatet. Ickevåldsrörelsen tenderar att bli patriarkisk genom kombinationen välvilja och utvecklade metoder/ideologier för konfliktlösning.

Herravälde: Härskande för härskandets skull. Kan ses som motsatsen till patriarkatets omhändertagande.

Homofobi: Rädslan för homosexuella eller för människor av samma kön.

Heterofobi: Rädslan för människor från det motsatta könet.

Homosocialisation: Lika barn leka bäst. Företeelsen att män hellre umgås med andra män och kvinnor hellre umgås med andra kvinnor.

Paternalism: Förmyndarattityd. Att hjälpa de som inte kan själva.

Kategorisering: Avgörande för makt över större grupper är en kategorisering av dem, ex kvinnor-män, handikappade, invandrare, färgade. Vi behandlar varandra därefter omedvetet eller medvetet olika, vilket till slut leder till diskriminerande behandling. Avkategorisering kan därför vara medel för att olikhet ska behandlas jämlikt.

Per Herngren ©

2007-03-02, version 0.82

(kontakta författaren perherngren @ post .utfors .se om du vill använda ovanstående text i något sammanhang.)

Inga kommentarer:

Gadgeten innehöll ett fel