Uppmuntran som makt och kontroll: Sara Ahmed
Grupper och personer behöver uppmuntran för att bli skapande och
för att våga göra det som är annorlunda, våga bryta normen.
Avfärdande och negativitet förstör skaparglädjen. Negativitet är
ett effektivt maktmedel för att hindra finslipandet och byggandet av
nya ordningar.
Men även uppmuntran kan fungera som en kraftfullt maktteknik för att
befästa maktordningar och normer.
”To be encouraging is often thought of as a
generous, as a way of energizing somebody, of enabling them to be
capable. To encourage can be to give courage. But to encourage can
also be forceful. Being encouraged can be a way of being directed
toward somebody else's wants.”1
Affirmera och bekräfta
Precis som uppmuntran är affirmerande
och bekräftelse
medel som ger kraft
och stadga, som legitimerar.
Ickevåldsmotstånd, queer, feminism, organisationer
utan chefer och centralstyrning,
bryter det självklara, genomför det som
strider mot det
sunda förnuftet. Deras motstånd och experimenterande med nya
ordningar behöver dock bekräftas
av andra grupper för att etableras som levande
ordningar.
Bekräftelse är dessutom
viktigt för om handlingar
ska kunna bli
performativa. Performativa handlingar är när målet genomförs i
själva handlingen. Att en demokratisk
process bekräftar att deltagarna är jämlikar gör deltagarna
jämlika. Eller också misslyckas jämlikheten och processen behöver
justeras och förändras.
Performativa handlingar kan alltså vara
lyckade eller misslyckade. Att exempelvis ge ett
löfte skapar en förpliktelse,
löftet blir både mål och medel.
Men ett löfte behöver bekräftas som
löfte för att inte bli ironi eller bedrägeri.
Affirmera som maktteknik
Bekräftelse behövs även för att maktordningar och
normer ska stadfästas och ges kraft. Bekräftelse av en maktordning kan
tränga undan andra ordningar så att de uppfattas som
orealistiska och naiva, som dumheter.
”To affirm can mean to state or assert
positively, as well as to establish, confirm, or ratify. To be
affirmed is to be given positive encouragement, wich
might be what confirms a certain order of things or creates order out
of things.”2
Uppmuntran och bekräftelse snarare än förtryck och straff är hur karriär,
lönearbete, kärnfamilj, egna hem, nationalism, etableras som självklarheter,
som normen.
Per Herngren
2015 10 31, version
0.2
Fotnötter
1
Sara Ahmed, The
Promise of Happiness, London: Duke
University Press, 2010, p 47.
2
Sara Ahmed, The
Promise of Happiness, London: Duke
University Press, 2010, p 48.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar