Fokus olydnad inte laglydig aktivism: Erich Fromm
Radikala grupper i nord fokuserar gärna på laglydig aktivism. Civil olydnad används bara undantagsvis vid extremt våld eller förtryck. Erich Fromm vänder på detta. Vill vi ha befrielse och politisk förändring måste fokus ligga på olydnad.
Lydnad och lagligt engagemang blir mer av ett undantag. Lydnad används främst när vi vill bevara normer och ordningar snarare än att skapa befrielse och förändring.
Erich Fromm var del av Frankfurtskolan och kritisk teori. Han använder Marx på psykoanalys och psykoanalys på Marx. På så sätt bygger han en kritisk teori som inte reducerar till vare sig individualism eller väldiga system.
Befrielse kräver olydnad, enligt Erich Fromm. Befrielse är en ständig pågående olydnad.
Laglydiga organisationer hindrar befrielse
Laglydig protest är inte bara otillräcklig. Nej, problemet är snarare att lydiga aktioner producerar lydnad. De stärker därmed rådande maktordningar.
Här ligger Fromm nära Henry David Thoreau som i sin Civil olydnad från 1849 skriver att problemet inte är regeringen utan de som protesterar mot orättvisa men ändå lyder. Befrielse är kamp mot organisationers och gruppers lydnad.
Frihet och olydnad är omöjliga att separera. De är både mål och medel.
"But not only is the capacity for disobedience the condition for freedom; freedom is also the condition for disobedience. If" we are "afraid of freedom," we "cannot have the courage to be disobedient. Indeed, freedom and the capacity for disobedience are inseparable".
Laglydnad gör en befrielserörelse falsk
En politisk eller religiös organisation som förkunnar befrielse men utesluter olydnad från sin verksamhet blir, enligt Fromm, osann och falsk. Det som gör den falsk är att den säger sig hävda frihet men producerar underordning, lydnad och ofrihet.
"hence any social, political, and religious system which proclaims freedom, yet stamps out disobedience, cannot speak the truth."
Per Herngren
2013 08 11, version 0.1
2013 08 11, version 0.1
Referens
Erich Fromm, "Disobedience as a Psychological and Moral Problem", 1963. Publicerad bland annat i Ed. Larence Behrems and Leonard Rosen, Writing and Reading Across the Curriculum, New York: Pearson, 2009, samt även i Erich Fromm, On Disobedience and Other Essays, Routledge & Kegan Paul, 1984.
Genom att använda Fromms analys på grupper och organisationer men undvika att gå vidare därifrån till sociala typer menar jag att Fromm ger oss intressant teori även om motståndsgrupper, folkrörelser och organisationer. På så sätt låter jag Fromms anti/individualism bli mindre individualistisk.
Metod
Erich Fromm skapar en social psykologi som undviker "psykologiska" förklaringar, och han skapar en individualism som undviker individuella förklaringar. Han använder bland annat begreppet "sociala typer" för att förklara hur gemenskap, makt och ordningar skapar olika personlighetstyper som i sin tur formar gemenskapen. På så sätt undviker han individualistiska förklaringar av individen (individualistisk reduktionism).Genom att använda Fromms analys på grupper och organisationer men undvika att gå vidare därifrån till sociala typer menar jag att Fromm ger oss intressant teori även om motståndsgrupper, folkrörelser och organisationer. På så sätt låter jag Fromms anti/individualism bli mindre individualistisk.
Inlägg
Intressant! Hur defineras olydnad egentligen? Är beväpnad kamp försvarbar?
SvaraRaderaT ex Baader-Meinhof hade ju en uttalad ideologi där väpnade angrepp mot den förhatliga staten och kapitalismen var en viktig del.
Eller blir det militant olydnad?
Jag antar att det är lättare att vara 'soffanarkist' i ett välordnat samhälle som Sverige jämfört med mer kaotiska platser?
Per
Fromm skiljer på positiv frihet och negativ frihet. Negativ frihet är att ta bort eller undanröja hinder. Positiv frihet är att genomföra skapa.
SvaraRaderaPositiv frihet eller positiv olydnad blir då att genomföra jämlikhet, gemenskap, rättvisa, solidaritet, kreativt byggande av goda samhällen.
Väpnad kamp för revolution tror jag i Fromms tänkande blir en form av lydnad och auktoritär personlighet, vilja att dominera. Vilket för Fromm faktiskt är samma personlighetstyp som viljan att bli dominerad, lyda, underordna sig.
För Fromm är det förverkligandet snarare än det instrumentella särskiljande av mål och medel som är positiv frihet/olydnad.
Men är inte "att genomföra jämlikhet, gemenskap, rättvisa, solidaritet, kreativt byggande av goda samhällen." ganska tydliga mål?
SvaraRaderaMen det finns inget 'hur' inblandat.
På något sätt behöver man väl komma överens om hur man ska förverkliga?
Eller betyder 'förverkliga' här inte att förverkliga mål?
Per
Jo, Fromm tar på andra ställen upp vad förverkligande kan innebära. Här tar jag dock bara upp att frihet och olydnad blir synonymer. Olydnad är alltså målet, det som ska förverkligas. Mål och medel blir samma sak olydnad ger olydnad, betyder ungefär samma som frihet ger frihet.
SvaraRaderaFromm använder ordet "aktiv" för olydigt, befriande förverkligande.
Aktivitet, upptagen blir däremot flykt från befrielse. Aktivitet är alltså motsatsen mot aktiv. Att göra sig upptagen är flykt från det aktiva livet. Fromms användning av aktiv hamnar alltså i motsättning till dagens användning av aktiv, aktivism.