24 september 2008

Paranoid världsbild - Nietzsche-Deleuze IV

Nietzsche avfärdar sökandet efter ett vara eller ett värde bortom. Av samma skäl avfärdar han värden före eller bakom[1]. Vår verklighet är inte en representation av något annat, en högre sanning, en mening bakom, ett värde senare, eller ett vara bortom. ”Begreppet representation förgiftar filosofin”[2]. Varat och sanningen blir snarare än är. Nietzsche vänder sig inte emot värde, vara och sanning, men de ska sökas i blivandet, inte någon annanstans, inte i representerandet av något annat mer egentligt.

Både politik och vetenskapen söker som hundar efter spår av annanstans-världar: Tolka en mening bakom. Söka en bakomliggande förklaring. Eller söka efter ett framförliggande mål. Leta efter en nytta bortom aktionen. Söka representation av en objektiv verklighet någon annanstans.

Istället för att bejaka begäret efter att skapa tar spårandet över; spårandet efter vara, efter mening, efter värde, efter objektiv kunskap, efter sanning. Föreställningen att saker och ting representerar något annat förvandlar politiken, filosofin och vetenskapen till en flock spårhundar.

Allt detta annanstans mystifierar. I svensk psykologijargong förstås hänsyftningsparanoia som att ständigt läsa in undermeningar hos det som sägs[3]. Hundra år efter Nietzsche betecknar Deleuze och Guattari en representativ världsbild för paranoid[4].

Per Herngren
2008-09-24, version 0.1

— Detta är fjärde delen av en serie texter om Nietzsche och Deleuze.

Referens

Friedrich Nietzsche, Om moralens härstamning, Prisma Magnum, 1994, original 1887.
Friedrich Nietzsche, Thus Spoke Zarathustra, The Portable Nietzsche, Penguin Books, 1982.
Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962.
Gilles Deleuze, Felix Guattari, A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia, Trans. and Foreword by Brian Massumi. Minneapolis: U. of Minnesota Press, 1987.
Petra Perry, “Deleuze’s Nietzsche”, Duke University Press, 1993, 174-191.

[1] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 61.
[2] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 137.
[3] Paranoia, Nationalencyclopedin, 2000.
[4] Gilles Deleuze, Felix Guattari, A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia, Trans. and Foreword by Brian Massumi. Minneapolis: U. of Minnesota Press, 1987.

3 kommentarer:

vairocana sa...

Suveränt! Som Buddhist blir jag glad att läsa detta, eftersom detta sades redan på hans tid.

Men Västerlandet måste väl ha sina egna profeter.

Vi är redan upplysta, men vi vet inte om det, kanske vi inte vill veta om det?

Per Herngren sa...

Kul att du gillade min Nietzsche läsning. Han pratade om den eviga återkomsten som ett ständigt återskapande och nyskapande av värde. Finns det inte något cirkulärt, upprepande, reproducerande i buddhismen?

vairocana sa...

Det finns mycket skrivet om detta, men kort...

Ett ögonblick eller ett fingerknäpp består av 60-70 moment, men ordinära individer kan inte lösa upp verkligheten i så korta inkrement.

Varje moment (cykel) är en fullständig död och återfödelse av världen (för en individ).

Begrepp som tid finns inte i verkligheten, utan det är en abtraktion, ett koncept vi uppfunnit för att hantera världen.

Tyvärr skapar dessa abstraktioner ett lidande, eftersom de inte finns, men vi tror på dem likafullt.

Gadgeten innehöll ett fel