Nationalstat och lönearbete som religion

Här är några utdrag ur en längre artikel för tidningen Trots Allt (januari 2006).

Nationalstaten och lönearbetet skulle kunna vara ett par av de ”makter” som hindrar ickevåldsmotsånd från att etablera sig i europa så som det har etablerats i ex USA och under perioder i Indien.

Min kontroversiella tes är att nationalstaten och lönearbetet inte är så absolut i USA som i Europa. Det verkar vara mer självklart att avstå lönearbete i USA för att ägna sig åt engagemang. Och den federala nationen har inte lika självklar ställning där som här i europa. Fler usa-are flyttar nära varandra för att bygga upp alternativa samhällen, vilket gör det lättare att också skapa motståndskommuniteter.

Några förslag på hur man skulle kunna bygga upp motståndsrörelser i Sverige och Europa?

Per

 

 Nationalstat som religion

 1762 lanserar Rousseau begreppet civil religion för att beskriva hur staten skapade ordning och sammanhållning med hjälp av riter och trosföreställningar. Nationen blir en egen religion.

 Religionsociologins klassiker Émile Durkheim definierar religion som ett system av ”uppfattningar och praktiker som förenar till en sammanhängande moralisk gemenskap” (Religious Life, 1917). Med Rousseau och Durkheim får vi möjlighet att förstå hur nationalism övergår till religion.

 

 ...

 

 De senaste åren har vi sett hur tillväxt alltmer blir ett trossystem. Och hur krig framkallar religiös karisma. Gud definieras, enligt Luther, som den eller det man sätter sin tillit till.

 Under feodalismen var pengasamlandet en central motor i ekonomin. Pengar benäms därför redan inom judendom och tidig kristendom som en gud (Mammon).

 Under kapitalismens framväxt blir motorn istället vinst, återinvesteringar och tillväxt. De reformerta och lutherska kyrkornas betonande av arbetsplikten får en viktig funktion i denna omsvängning.

 Vi ser då två nya religioner växa fram: en folklig och en för eliten. I den folkliga religionen blir tilliten till lönearbete, plikt och lydnad centrala dogmer. Hos eliten är religionen snarare tillväxt och framgång.

 

 ...

 

 Lönearbete som absolut väsen

 Ibland får jag rysningar när jag hör mig själv säga: ”Nej, då kan jag inte. Jag jobbar”. Vadå kan? Förmodligen är lögnen främst riktad till mig själv. Jag gör ett val, jag prioriterar. Jag är ingen slav som andra äger. Men jag vill slippa känna ansvar för mina handlingar och förvandlar lönearbetet till en absolut gud, och därmed uppfattar jag det inte längre som mitt val. När lönearbetet blir ett absolut väsen uppstår stress. Denna stress kan ses som ett kroppsligt-andligt motstånd.

 Lönearbetet förvandlas till ett absolut väsen som lyckas uppnå högre lojalitet än våra systrar och bröder vilka kräver befrielse och solidaritet, inte välgörenhet och fritidsengagemang.

 

 ...

 

Makt kan aldrig bli total

Hos både nationalstaten och lönearbetet blir lydnaden helig. Lydnaden får ett högre värde än rättvisa och solidaritet vilka förvisas till det privata, till fritiden, när vi får tid över. Det har blivit tydligt i flertalet vänster- och folkrörelser. Lydnaden till lagen uppfattas som självklart. Civil olydnad förvisas till individer eller "nya sociala rörelser". Det är som om facket skulle hänvisa strejker till enskilda anställda och smågrupper.

 

 ....

 

 Så fort maktens gudar korrumperar oss skapas alltid utrymme att bryta vår lydnad och göra motstånd. Makt blir aldrig total.

 ...

 

 Tja, ett utdrag ur en längre artikel, några tankar?

 Per Herngren

 

 

Svenskar som planterade träd på brittisk kärnvapenanläggning dömda till fängelse

Fyra veckors fängelse för de två svenskar som planterade vin- och fikonträd på brittisk kärnvapenanläggning

De åtalade dömdes av domstolen i Newbury, England till fyra veckors fängelse. Fängelsestraffet är villkorligt i sex månader.

Mer info på hemsidan:

http://ickevald.net/vineandfigtreeplanters/

Bilder på vin- och fikonträdsplanteringen

Polisens bilder:

Egnahemsrörelsen som hinder för motstånd

I sin avhandling, Drömmen om det egna huset, problematiserar Annika Almqvist egnahemsrörelsen utifrån feminismen. Hon visar hur en bostad förvandlas till ett livsprojekt. Hennes analys kan också användas för att förstå egnahemsrörelsen som ett av de stora hindren för motstånd.

Annika Almqvist frågar i avhandlingen varför drömmen om det egna huset är så levande trots att ”kvinnorörelsen bedrivit kamp för att frigöra kvinnorna ur hemmen?” Denna kamp är inte ny. Under mellantiden lanserade bland annat Alva Myrdal en befrielse för kvinnan genom frigörelse från hemmet. Hon ”var en ivrig förespråkare för kollektivhusidén”.

Egnahemsrörelsen har i Sverige haft sina storhetstider i början av 1900 fram till trettiotalet, för att återigen sätta fart på 1970- och 1980-talet. ”Drömmen om det egna huset framträder till en början i ord som frihet, självbestämmande …, närhet till natur, ostört läge, barnvänlig miljö, frisk och sund miljö, möjlighet till viss självförsörjning, odling …, egen tomt …, någonstans för männen att ’hålla till’.”

Utopin blir privat

Annika Almqvist visar hur bostaden får utgöra en kompensation för ett alienerat lönearbete. Huset ses som en plats för självständigt skapande. För de som har svårt att påverka i samhället kan drömmen om det egna huset ”förstås som en önskan att skapa ett kärleksprojekt och en frizon” (Almqvist). Sökande efter mening sker alltmer i det privata. Man får tolka det som att samhällsvisionen, utopin, blir privat.

Almqvist ser egnahemsdrömmen som en del av ökad intimisering och individualiseringen. Skapandet av det egna hemmet blir ett livsprojekt i parrelationen. Här visar hon hur kvinnornas förhållningssätt till boendet fylls av paradoxer. Enligt hennes undersökning är det de kvinnor som har sämst möjlighet till autonomi och skapande på arbetet som är mest hem- och familjeorienterade.

Egnahemsrörelsen som hinder för ickevåldsmotstånd

Själv vill jag lägga till några tankar utifrån ickevåld. Eftersom motstånd är olagligt och snart leder till skadestånd skulle ett eget hem beslagtas av kronofogden. Motstånd och eget hem kommer därför med nödvändighet i konflikt med varandra. Utifrån ickevåld får då det egna hemmet korrumperande kraft. Inte bara för att man behöver undvika motstånd för att behålla det egna hemmet. Det egna hemmet slukar, enligt Almqvist, dessutom engagemang och tid. Det slukar ett helt livsprojekt.

Visioner och drömmar om ett bättre liv och ett bättre samhälle projiceras på det egna privata livet istället för gemensamt ägande och kollektiva livsprojekt (community). Kamp och solidaritet med förtryckta måste ersättas med välgörenhet för att inte hota det egna hemmet.

Per Herngren

2006, version 0.1

Läs mer:

Annika Almqvist, Drömmen om det egna huset Från bostadsförsörjning till livsprojekt, Uppsala Universitet, 2004.

Citaten är från: Recension av Lena Jarlöv, Sociologisk Forskning nr 3, 2005.

Ekonomisk och kulturell fundamentalism i radikala grupper

Ekonomisk- och kulturell fundamentalism är begrepp som feministen Berit Ås lanserar jämte det mer traditionella religiös fundamentalism (föredrag Kvinnofolkhögskolan 2006-03-04). Fundamentalismen definieras som påförande av normer på andra, samt att göra andra till objekt. Jag tolkar det så att fundamentalismen blir instrumentell, den gör folk till instrument för sin lära. Om jag förstår det rätt måste dessutom andra värden underordnas denna instrumentella objektivering.

Fundamentalismerna hänvisas inte till extrema minoriteter utan är, för henne, snarare överordnade begrepp vilka styr kapitalism och byråkrati. Ekonomisk och kulturell fundamentalism är, enligt henne, det som exempelvis gör krig och vapenexport möjligt.

Hennes föredrag inspirerade mig att pröva begreppet för att förstå lydnaden i folkrörelser, lönearbete och företag:

Privata företag bygger in fundamentalism i företaget när order från överordnade ska lydas oberoende av om lydnaden bryter mot andra värden. Ibland kan även facket stödja en sådan total lydnad. I flera yrken finns avtal som öppnar upp för att andra värden kan stå över företagets eller chefens order. I journalistyrket finns det etiska regler som gör det möjligt för journalisten att i vissa fall vägra skriva en artikel som går emot hennes etik.

Även statliga byråkratier bygger in fundamentalism i byråkratin ifall överordnades order alltid går före andra värden i samhället.

Jag ville dessutom pröva Berit Ås tanke om kulturell fundamentalism på vänster-, freds- och solidaritetsgrupper: Solidaritets- och fredsgrupper bygger in fundamentalism i sina egna organisationer om lydnad till lagen görs till ett överordnat styrningsbeslut oberoende av om lydnaden bryter mot andra värden.

Berit Ås visar hur hänvisning till överordnade gör närmast total lydnad möjlig. Fundamentalismen förutsätter att det är andra som bestämmer, att det är andra som är aktörer. Hennes användning av fundamentalism visar hur den kan genomsyra hela samhällen, och alltså även radikala grupper. Åsikter och yttrandefrihet hotar då inte våra västerländska fundamentalismer. De undergrävs genom att bryta en totalisering av laglydnaden.

Per Herngren

2006-03-04, version 0.1

Sex trädgårdsanläggare gripna för civil olydnad på Ericsson Microwave

Påskplantering av vin- och fikonträd

Bilder från planteringen

På långfredagen greps sex Vin & Fikonträdsplanterare av polis efter att ha anlagt en trädgård på vapenfabriken Ericsson Microwaves område i Mölndal. De planterade en vinplanta vid stängslet, tog sig sedan över detta och fortsatte planteringen av fikonträd och vinstockar på ett grönområde vid ett av Microwaves byggnader. Samtidigt som ett samtal mellan vakt och planterare inleddes, fortsatte vin- och fikonträdsplanteringen.

"Allt gick mycket lugnt till", säger Ulla från Danmark, som tidigare med hammare avrustat engelska stridsflygplan. "Planteringen var början på en dialog mellan oss, vakterna och poliserna" tillägger Annika Spalde.

Polis kom till platsen efter tio minuter, sex planterare greps och en av dem hölls kvar av polisen över natten. Under förhören var polisen intresserad av planterarnas argument för att Ericsson Microwaves vapenexport var olaglig och att planteringen därför blev en plikt, berättar Per Herngren.

"Vi har läst profeten Mikas vision om att var och en ska sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, och ingen ska hota honom. Som kristna tror vi att profeternas visioner är något som vi ska börja leva här och nu, och inte passivt invänta" säger Klaus Engell-Nielsen.

"Vinstockar och fikonträd är i Bibeln starka symboler för fred, trygghet, frihet från förtryck. Genom vår plantering vill vi påbörja den omvandling av detta område som vi tror måste ske, från vapenproduktion till ett företag som tillverkar något som ger människor trygghet" säger Annika Spalde.

"Detta är proaktivt motstånd - inte en protestaktion", säger Les Gibbons från England. "Vi säger inte "Nej" eller ber våra ledare att göra jobbet för oss. Vi vill påbörja den förändring som vi vill se och bjuda in andra att vara med."

Deltagit i påskvandring till Bofors

Vin & Fikonträdsplanterarna består av nio personer och arbetar med ickevåld och civil olydnad. Under påskveckan har de deltagit i en ickevåldsträning samt en påskvandring från Örebro till Bofors i Karlskoga som arrangerades av rättvisenätverket Speak, Kristna Freds i Örebro och Göteborg, samt Motståndskommuniteten Fikonträdet. I onsdags bjöd BAE Bofors och SAAB Bofors in hela påskvandringen att plantera vin och fikonträd på deras område i Karlskoga. Tre av deras säkerhetschefer samt informationschefen deltog i planteringen. Efteråt bjöd båda Boforsföretagen på kaffe och bullar.

Kontaktpersoner: Annika Spalde, tel 076-246 1994, (reserv: Per Herngren, tel 070-88 77 211).

Vin & Fikonträdsplanterarna

Ulla Röder, 51, från Danmark, Annika Spalde, 36, från Göteborg, Pelle Strindlund, 34, från Göteborg, Les Gibbons, 47, från England, Per Herngren, 44, från Göteborg, Klaus Engell-Nielsen, 37, från Tidaholm.

Riksdagsutskott förutsätter adekvat undervisning i civil olydnad på alla nivåer

Riksdagsutskott förutsätter civil olydnad på schemat

Utbildningsutskottet förutsätter adekvat undervisning i civil olydnad på
alla nivåer från grundskola, folkhögskola till högskola. Rapportera till
högre instans om någon skola bryter mot Utbildningsutskottet.

Se hela texten:
http://www.riksdagen.se/Webbnav/?nid=3322&dok_id=GT01UbU14

Motion till riksdagen
2005/06:Ub511 av Tasso Stafilidis (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att träning i civil olydnad och icke-våld borde vara en
självklarhet i den demokratiska processen och även vara en del av
utbildningen i ämnen såsom samhällskunskap, rättskunskap och historia på
högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och högskolan.

Svar från Utbildningsutskott
Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU14
Som utskottet tidigare har konstaterat gäller att det i den mål- och
resultatstyrda skolan finns en stor frihet att utforma undervisningen så
länge målen i läroplanen och kursplanerna för respektive ämne uppnås.
Kursplanerna i de samhällsorienterande ämnena omfattar bl.a. de frågor som
uppmärksammas i ovan nämnda motionsyrkanden. Utskottet förutsätter att
adekvat undervisning ges.

Kombinationen ickevåld, postprotest och socialt arbete

GP har gjort ett personporträtt som tar upp arbetet med postprotest och ickevåldsmotstånd. Lite väl smickrande, annars inte så pjåkigt skrivet kanske…

Hilsen fra Hammarkullen PH

Kr Fred ordförande kritiserar valövervakning

Kristna Freds har tillsammans med andra demokrati och fredsgrupper skickat valövervakare till konfliktområden. Här är en intressant kritik från en av Kristna freds mer spännande ordförande Bernt Jonsson (tidigt åttiotal). PH

Upsala Nya Tidning Tisdag 9 maj 2006

Beating small arms into spoons and art

http://www.utne.com/pub/2006_136/promo/12156-1.html

In war-scarred countries, sculptors and smiths turn weapons into art and tools
—By Chris Dodge, Utne magazine July / August 2006 Issue

Kristna Freds ordförande uppmanar till vild olydnad

Enskild olydnad leder till kaos

I senaste numret av Fredsnytt finns många spännande tankar av Kristna freds nya ordförande Joakim Wohlfeil. Bland annat tar han upp att nöd bryter lag, och att man måste ingripa när människor kränks.

Men på en punkt skulle hans förslag leda till ett kaotiskt och farligt samhälle:

Han menar: ”beslutet att låta nöd bryta lag så är det alltid mitt eget beslut” alltså den enskildes beslut. ”Jag varit väldigt noga med att det är något som jag gjort som enskild.” Som organisation ”kan man inte uppmana folk att bryta lagen”.

Jag tror olydnad eller strejk som enskild är ett undantagsfall som man ska vara mycket försiktig med. Olydnad är ett stort beslut och måste stötas och blötas i organisationer där man kan ta gemensamma beslut.

Precis som att fackföreningar organiserar strejker – vilda strejker är problematiska, måste det vara organisationer och grupper som organiserar, står bakom och tar ansvar för civil olydnad. Rättsfilosofen Rawls har visat att civil olydnad måste bygga på en gemensam moral inte enskilda samveten.

Vild olydnad

Vild olydnad, vilket jag kallar det som Kristna Freds ordförande Joakim Wohlfeil förespråkar är en privatisering av moral och kamp vilket leder till kaos och undergräver byggandet av samhällen med gemensamt ansvar.

En annan farlig följd av Joakims förslag är att han indirekt förespråkar total lydnad hos organisationer (”som rörelse kan man inte …”). En totalisering av lydnaden mot överheten inom folkrörelse-organisationer är lika farligt för samhället som en kapitalism där fackföreningar avskaffat möjligheten att strejka.

Tja, några tankar som start på en dialog

Per Herngren

Om att leva det samhälle vi vill ha

Startar här en blogg om att leva det samhälle vi vill ha - snarare än att "påverka" ett annat samhälle - nationen, regeringen, marknaden.

Du kan läsa mer om mig på http://ickevald.net/perherngren/