27 april 2015

Blir storföretag en form av statssocialism?

Kapitalism återskapas som del i vår vardag. Igen och igen. Kapitalism flockar sig i mikrohandlingar som återskapar vinst, rikedom, lönearbete och privat egendom.
Trots att jag tränat upp mina ögon är kapitalismen ofta så liten att jag inte upptäcker den. Tja, trots att jag håller i den. En del av det jag betalar till caféet för att dricka ur det här glaset går till att göra rika rikare.
Eftersom kapitalismen är så liten kan den plocka fram saker, tidpunkter och platser där den kan ta ut vinst. Idéer, imitation, design, planering, emballage, frakt, transaktioner, reklam förvandlas från kostnad till vinstproduktion. Det svärmar av varor i det vi tror vara en enda vara.

Storföretag som en variant av socialism

Många av dessa varor kamoufleras som varor eftersom marknaden hålls internt inom företaget, inom vad Manuel de Landa kallar mini-sovjeter. Mini-sovjeter är Manuel de Landas begrepp på storföretag som fungerar som toppstyrda planekonomier(1). Då en del storföretag har större omsättning än många länder blir de en form av stater organiserade som statssocialism. Gemensamt ägande styrt av centraliserat regerande.
Just genom att storföretag äger sina inre marknader skyddas dessa mot andra stater och företag. Så även en hel marknad kan bli en vara som kan ägas. 
Företag skapar olika gränssnitt för att handla på externa marknader. Mini-sovjeter är alltså inte slutna samhällen.

Fotnot

1. Konrad Becker and Miss M, “An Interview with Manuel de Landa at VirtualFutures”, Warwick, 1996.

Texten är utdrag ur den kommande boken Mode och motstånd av Otto von Busch och Per Herngren. Behövs det mer förklaring, förtydliganden?
 

8 kommentarer:

Pake Hall sa...

Hej Per - Ja, lite förtydligande skulle vara bra. Meningen "varor kamoflueras som varor" blir lite luddig exempelvis. Ett exempel skulle hjälpa till att göra det mer förståeligt. Det är lite väl kompakt i det textutsnitt du har här.
Intressant läsning!

Per Herngren sa...

Tack Pake Hall! Jag skrev om stycket i bokmanuset (inte på bloggen). Blev det tydligt så här?

"Många av dessa varor kamoufleras som varor eftersom de köps och säljs inom företaget. Marknaden hålls internt mellan olika avdelningar i företaget. Ifall ledningen styr sina inre marknader uppstår planekonomi. Just därför kallar Manuel de Landa storföretag för mini-sovjeter. Mini-sovjeter är Manuel de Landas begrepp på storföretag som fungerar som toppstyrda planekonomier. En del storföretag har större omsättning än många länder och de fungerar som en form av stater organiserade som statssocialism. Gemensamt ägande styrt av centraliserat regerande."

LegeNet sa...

Hej Per.

Det är inte bara så att en del företag är större än en del stater, företagsgrupper utövar avsevärd ägarkontroll även över de största stater. Vilket är mycket intressant i ljus av Manuel de Landas begrepp Mini-sovjeter för storföretag som fungerar som toppstyrda planekonomier.

En vetenskaplig studie i Schweiz från den 19 september 2011, S. Vitali, J.B. Glattfelder, och S. Battiston , "The network of global corporate control" ( http://arxiv.org/PS_cache/arxiv/pdf/1107/1107.5728v2.pdf ) utgick från 37 miljoner av världens största företag och investerare i 194 länder och kunde med datoranalys av c:a 13 miljoner korsägande-länkar oomtvistligt visa att kärnan i detta korsägande utgörs av 1318 företag där varje företag i kärnan i sin tur har täta ägarskapslänkar i c:a 20 andra företag i kärnan så att 3/4 av ägandet av kärnan är i själva kärnan. Namn som Goldman Sachs, JP Morgan Chase, Lehman Brothers, Morgan Stanley, Bank of America, Merrill Lynch, Citigroup, UBS, Deutsche Bank och Barclays. Denna kärna tjänar 20% av all inkomst på jorden. Dessutom kontrollerar de genom sina aktieinnehav ytterligare 60% av all inkomst på jorden. 80% av jordens totala inkomst går alltså genom denna kärna av endast 1318 företag. Och det slutar inte, för 80% av kontrollen av detta nätverk utgår från endast 737 av företagen. 10 av aktörerna i nätverket har dessutom 10 ggr mer kontroll än deras ägande antyder. Inom de 737 företagen så finns det dessutom en super-entitet med 40% av kontrollen över jordens samlade inkomst bestående av endast 147 företag. 75% av företagen i denna super-entitet utgörs av finansiella institutioner. De äger bl.a. USAs riksbank.

På sidan 33 i rapporten kan man läsa en lista av 50 företag som utgör en tredjedel av denna kontroll över jordens samlade inkomst. Inget land eller enskild person kommer i närheten av dessa placeringar. Det är en liten grupp företag som är våra ägare. Kontrollerar såväl länder (USAs riksbank!) som vilka nyheter vi matas med.

Tack f.ö. för din bok Handbok i Civil Olydnad, som jag läste för c:a 20 år sedan. Plockade nu fram den ur bokhyllan, där den hela tiden haft en väl synlig plats, och ser vid genombläddring att jag skulle ha stort utbyte att läsa om den i dag, med den ökade livserfarenhet jag i mellantiden vunnit.

Per Herngren sa...

Tack Leif för din reflektion. Och kul att du har läst min Handbok i civil olydnad!

Ifall jag har rätt uppgifter så är de största aktieägarna våra pensionsfonder. Vi är alltså de största ägarna! Och så vägrar vi att ta ett ägaransvar för att styra företagen. Exempelvis styra dem över till demokratier.

Problemet som Gandhi och Thoreau skulle säga är vår lydnad och vårt underordnande av oss själva.

Per Herngren sa...

... styra dem över till att bli demokratier ...

LegeNet sa...

Jag instämmer att vår lydnad är största problemet. Vad gäller pensionsfonderna ska vi inte acceptera att ägarkontrollen över medlen stulits från oss och kontrolleras av andra.

För att förändra världen så måste vi förstå hur vi används och manipuleras av människor runtomkring oss. Det gäller såväl i det lilla som i det stora. I båda fallen handlar det om möjliggörare som för egna fördelar såsom uppmärksamhet, smicker, eller andra fördelar väljer att bortse från att andra faktiskt skadas. I det lilla kan det vara en medmänniska som vägrar se vem du är utan trycker på dig sina egna vanföreställningar. I det stora trycker staten på dig sina egna föreställningar om vem du är. Om du genom att tillräckligt tydligt sätta ned foten vägrar bekräfta dessa föreställningar blir det att det är fel på dig, för aldrig att det kunde vara fel på de ursprungliga föreställningarna, eller hur?
De som trycker på andra sina egna vanföreställningar märker inte att de lurar sig själva på samma gång de lurade andra, och när de tidigare offren inte längre är offer utan återknyter kontakten med verkligheten så är de som lurats därför helt förlorade, för de har själva tappat kontakten med verkligheten. De har nu blivit sina egna offer! Hönan har hittat tillbaka till redet...

LegeNet sa...

Min förra kommentar blev lite väl korthuggen, fler ord:

Den som aldrig brytt sig om att på riktigt lära känna sina medmänniskor, den som aldrig brytt sig om vem "den andre" egentligen är, utan som istället ersätter detta med egna konstruktioner, i praktiken fantasier och modeller i strid med verkligheten, och den som dessutom befäster denna konstruerade men osanna verklighet hos ytterligare andra, den kan aldrig acceptera att medmänniskan oomtvistligt bevisar att dessa de egna konstruktionerna är rena fabrikationerna.

När en sådan medmänniska till sist ändå sätter ned foten tillräckligt och fullständigt bryter mot projektionerna på ett så drastiskt sätt att det blir helt omöjligt för den som skickar dem att upprätthålla dem, då kan den förra för att upprätthålla sin sköra men falska världsbild mycket väl gå så långt som att kräva att medmänniskan uppsöker psykiatrisk vård "eftersom det inte är friskt för denna medmänniska att bete sig så här".

Jag nämnde att den första, den som har gjort sig beroende av en skör och falsk fantasimodell, dessutom befäster denna konstruerade men osanna verklighet hos andra. Genom att utdela olika fördelar, det kan räcka med smicker och falsk uppmärksamhet, kan en grupp möjliggörare skapas genom vilken den osanna verkligheten kan befästas. "Om alla säger det, måste det vara sant".

Anta nu att du behandlats som en potentiell sådan möjliggörare, men att du sätter ned foten tillräckligt tydligt så det blir helt klart tydligt att du aldrig kommer att kunna användas som möjliggörare, då är det fullt möjligt att även du blir utnämnd till psyksjuk, etc. För så skör är deras världsbild som bygger den på schabloner och osanna föreställningar, att den inte tål ifrågasättande, "så ifrågasättaren måste vara sjuk".

Den som en gång började lura andra, märkte inte att den samtidigt lurade sig själv. Och när de tidigare offren vägrar vara offer utan framgångsrikt återknyter kontakten med verkligheten - då är det de som lurats som är helt förlorade, för de har under tiden själva tappat kontakten med verkligheten. De har nu blivit sina egna offer! Hönan har hittat tillbaka till redet...

Och detta fungerar såväl i det lilla som i det stora, och på alla skalor däremellan. Vi stoppas tidigt in i andras fack, och sedan är det oerhört svårt att ta sig ur andras föreställningar om vem du är. Till att börja med krävs ju att sluta bete sig som om de hade rätt. Att sluta tänka som de försöker få dig att tänka. Skala upp det lite så har vi nationalstaternas fackindelning i egna medborgare och utlänningar. Men jag har rätt att leva här för att jag är född här, inte för att någon pappersvändare har antecknat något i en bok. Jag har rätt att välja om jag vill stödja staten som är organiserad där jag lever, eller om jag vill vara helt ifred från den enligt principen lev och låt leva.

Man har rätt att lämna varje sammanhang där man inte känner sig respekterad eller lyssnad på, där ingen bryr sig om vem man är eller ens känsla för vad man under inga som helst omständigheter kan tänka sig att vara delaktig i. Det vill säga, ansvaret börjar med att försöka skapa dialog, men när - oavsett skala - dialog är omöjlig p.g.a. den du försöker föra dialog med inte lever i verkligheten och inte kan föras tillbaka till verkligheten p.g.a. detta är ett för stort psykologiskt hot mot den egna sköra psykologiska integriteten, där dialog omöjliggörs enligt orubblighetspricip och vägran att på något sätt erkänna att det ens skulle finnas något problem, då är det nödvändigt att istället ta sitt egnt ansvar genom att undandra allt stöd och samarbete och ta avstånd. Man har därför även rätt att undandra allt sitt stöd för den nationalstat som ockuperar det område där du lever. Särskilt stark är den rätten för den som är född där. Det innebär rätt att säga upp medborgarskap för att bli helt sin egen. Kungen är ju inte svensk undersåte, så varför ska jag behöva vara det?!

Liksom i det lilla är det förstås "inte helt enkelt" att hävda din rätt. Som alltid.

Per Herngren sa...

Tack Leif för analys som tvingar mig att tänka några varv till.

Det som är lite udda med den politiska teori jag utgår från är att världen blir platt. Det finns inte längre stora system som styr oss. Däremot kan det finnas många system runt om oss som drar i oss.

I ickevåld blir det då inte lilla vi mot ett jättesystem, ett jättesystem som vi ska försöka påverka. Istället kan vi skapa nya ordningar och nya system. Ju mindre desto enklare att kopiera. När dessa svärmar av kopieringar och uppfinningar börjar fungera tar de plats. De börjar då tränga undan andra system. Det blir en mer optimistisk syn än att försöka påverka mäktiga system.

Gadgeten innehöll ett fel