Fascism som bryter med rasismen

Från 60-talet utvecklade fascister i Europa en fascism som bröt med rasismen. För att kunna bli accepterad av andra partier och av europeiska väljare behövde fascismen bli rent nationalistisk, inte biologisk. Ett tidigt steg i denna riktning blev etnopluralism. Varje folk har rätt till sin egen stat. De bör därför inte blandas. Pluralism innebär här alltså att särskilja.

Fascism är att sätta nationen över andra värden, som empati, solidaritet, jämlikhet, omsorg, fristad och befrielse. Att föra in ras i nationalismen hade dock varit ett misstag, ansåg flera fascister. Efter Andra världskriget hindrade biologin traditionella partier från att ta till sig fascismens huvudpoäng: att först och främst främja nationen.

Nu sätter Sverigedemokraternas partiledning ner foten mot dem som återigen vill föra in biologin. Rasismen är en återvändsgränd.

Per Herngren

31 oktober 2026, version 0.1

Referens

Jimmie Åkesson, "DEBATT: SD-ledaren uttalar sig i bråket om svenskhet", Expressen, 2026 10 31.

Våld som förtal och mobbning är grova brott

Förtal och mobbning är våld och allvarliga brott. För att inte bli delaktig genom att göra sig till publik för våldet är det etiskt avgörande att i sociala medier ta bort inlägg och följare som diskuterar någon enskild politikers eller aktivists skötsamhet eller skulder hos kronofogden.

Efter medeltiden var tanken att avskaffa skamstraff och mobbdomstolar och överföra sådant på rättsprocess, skiljedom och legitima instanser.

Förtal är att peka ut någon som klandervärd. Svenska domstolar har dömt att förtal är förtal oberoende om det är sant eller falskt. Psykiskt våld kan inte gömma sig bakom: "Men det är ju sant!”

Per Herngren

21 oktober 2026, version 0.1

Besvärjelseaktivism

Aktioner som fokuserar på att sända budskap till regering eller "opinionen" fungerar genom besvärjelser. Förhoppningen är att budskapet ska bli mäktigare med antalet som sänder budskapet (nummermagi). Eller genom att olika medier alstrar extra kraft till budskapet. Spektakel och ritualer förväntas också generera energi till överföringen.

Budskapet kräver kraft för att besvärja högre makt.

Per Herngren 

11 oktober 2026, version 0.1.1

Vetenskap är inte metakunskap

För att vetenskap ska bli vetenskaplig bryter den med tron att den är en högre kunskap. Vetenskap kräver att den kan kritiseras med samma argument, bevis och logik som annan kunskap. Kravet på kritik gäller allt från teori, metod, undersökningar, resultatet av undersökningar, framställningar till det som presenteras som fakta. 

Vidskepelsen om att vetenskap står över annan kunskap riskerar att generera en övertro på fakta. Övertron på fakta öppnar paradoxalt upp för desinformation. För att kunna använda lögner, fejkade fakta, alternativa fakta, bedrägerier och förfalskningar krävs en okritisk tro på fakta.

För att konsekvent avfärda teori, fakta och vetenskap behöver man tro sig ha tillgång till fakta och kunskap som står högre.  

Vetenskap behöver istället kritik och jämlika samtal för att skapa kunskap. Källkritik är metoden att agera jämlikt med de fakta som presenteras. 

Per Herngren

10 oktober 2026, version 0.1

Medlet tränger undan målet - Hannah Arendt

Med instrumentellt handlande där ett medel ska uppnå ett framtida mål blir risken stor att medlet tränger undan målet.

”the means-end category, whose chief characteristic, if applied to human affairs, has always been that the end is in danger of being overwhelmed by the means which it justifies and which are needed to reach it Since the end of human action, as distinct from the end products of fabrication, can never be reliably predicted, the means used to achieve political goals are more often than not of greater relevance to the future world than the intended goals.”1

Per Herngren

7 oktober 2026, version 0.1

Fotnot

1. Hannah Arendt, On violence, San Diego, NY, London: Harvest/HBJ Book, 1970, s 4.

Makthavare existerar inte - Hannah Arendt

Hannah Arendt visar att det inte går att ha makt. Istället är det förmågan som kommer med lydnad eller samverkan som är makt. 

”Power corresponds to the human ability not just to act but to act in concert. Power is never the property of an individual; it belongs to a group and remains in existence only so long as the group keeps together. When we say of somebody that he is ’in power’ we actually refer to his being empowered by a certain number of people to act in their name. The moment the group, from which the power originated to begin with (potestas in populo, without a people or group there is no power), disappears, ’his power' also vanishes."1

Som Mohandas Gandhi är Hannah Arendt vad jag kallar en makthavare-ateist. Det går inte att äga makt. "Power is never the property of an individual".

Per Herngren
7 oktober 2026

Fotnot

1. Hannah Arendt,On violence, San Diego, NY, London: Harvest/HBJ Book, 1970, s 44.