tag:blogger.com,1999:blog-31011470.post2237117971451542065..comments2023-07-09T14:28:28.709+02:00Comments on Civil olydnad & performativt motstånd: Börja inte med dig själv II - HeideggerPer Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.comBlogger13125tag:blogger.com,1999:blog-31011470.post-29596365656143849812009-12-05T07:34:21.086+01:002009-12-05T07:34:21.086+01:00lart mycketlart mycketAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-31011470.post-29238539142589082112009-12-04T08:53:28.549+01:002009-12-04T08:53:28.549+01:00Vi får inte glömma bort Ådalen 1931. Allt kan förä...Vi får inte glömma bort Ådalen 1931. Allt kan förändras så kanske vi kommer 100 år tillbaks i tidenKent Svenssonhttp://blogg.metalstyrka.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-31011470.post-45603370455744516512009-12-02T15:20:24.075+01:002009-12-02T15:20:24.075+01:00Elof: Du kan Paulus bättre än jag. Men om min läsn...Elof: Du kan Paulus bättre än jag. Men om min läsning är rimlig så finns det åtminstone två sätt att läsa Paulus (läsningar som skickar en åt olika håll): <br /><br />Det ena är att placera in kropp, själ och ande i en container-världsbild. Då får vi ett inre och ett yttre, innanför personen och utanför personen. Paulus kan ses som argumenterande emot nyplatonismen fast ofta med platonska begrepp. Han tycks därmed ibland fastna i en nyplatonsk människosyn.<br /><br />Det är lättare i den judiska traditionen att undvika att placera in kropp, själ och ande i en individ, och därmed skapa en helhet (individ=odelbar)<br /><br />Jag tror att det inom den judiska traditionen, men även hos Aristoteles och kanske Herakleitos, finns möjlighet att se kropp själ och ande som rhizome (svamprötter som går åt alla möjliga håll utan att bilda helhet) eller som molekyler där varje person kopplar sig till flera andar (medvetanden, diskurser, tankar, logiker), flera själar (personligheter, former), flera kroppar (gemensamt dansande kroppar, värkande sjuka kroppar, vackra kroppar, molekyler av kroppar och kläder).<br /><br />Paulus diskussion med dåtidens nyplatonska tänkande kan för mig kännas lite överspelad och banal. Men den är egentligen högaktuell genom att nyplatonismen (gnosticismen) genom andlighet, förandligande, andlig tillväxt, magisk och fetischistisk bönekraft, kyrkan som kraftkälla, etc, verkar dominera många kyrkor idag.<br /><br />Zizek gör Paulus till förebild genom att han visade med sitt liv hur man ständigt kunde leva revolutionen. Paulus bryter med karriär, sitt yrke, sin religion, sin maktposition. Han åker gång på gång i fängelse. Detta visar att revolutionen, enligt Zizek, inte är uppskjuten på framtiden såsom i den judiska väntan på en framtida messias. Revolutionen är, enligt Zizeks läsning av Paulus, en ständig möjlighet. Då blir det lättare att upptäcka hur andra gudar ständigt drar i oss (lönearbete, självutveckling, nationalstaten, egna hem, avbetalningar på hus).Per Herngrenhttps://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-31011470.post-63071378769005716962009-12-02T11:10:32.798+01:002009-12-02T11:10:32.798+01:00Per: okej. vi lämnar det till ett senare sammanhan...Per: okej. vi lämnar det till ett senare sammanhang. <br /><br />En fråga för att forstätta så skulle det vara kul att läsa hur du förhåller dig till den texttradition som utgörs av paulus och bibelns ord kring själ/kropp/ande i förhållande till Heidegger t.ex. <br /><br />För det är när vi relaterar filosofin till våra traditioner det börjar bli intrresant tycker jagelofnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-31011470.post-42153883255079735552009-12-01T08:59:42.978+01:002009-12-01T08:59:42.978+01:00Elof: Det låter som vi sätter fart på olika ontolo...Elof: Det låter som vi sätter fart på olika ontologier. Och de har ju satt fart på varandra i denna dialog. Kul!<br /><br />Polemik blir att bromsa varandra. Men dialog och samtal kan skapa intensitet och fart. <br /><br />Intensitet, fart, vila; de hjälper oss att bryta oss ur kontextens fängelse. Istället för att reducera till kontext kan vi undersöka vilka kopplingar som kan göras, vilka utbrytningar som är möjliga.<br /><br />I hänvisningar till vad som sagts i samtal ramlar vi ur text-traditionen (denna blogg) och in i en muntlig tradition: vem sa vad? Inget fel i det. Men det blir lite internt och svårt för andra att hänga på i dialogen så jag lämnar det utanför denna bloggs kommentarer.Per Herngrenhttps://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-31011470.post-1583875148303576062009-12-01T08:51:23.695+01:002009-12-01T08:51:23.695+01:00Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.Per Herngrenhttps://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-31011470.post-59364730632142185452009-11-30T17:23:25.887+01:002009-11-30T17:23:25.887+01:00Broder Per: Att du har den synen betyder inte att ...Broder Per: Att du har den synen betyder inte att det är så du gör. Du påstodd i samtal med Jonke just att du svarade honom om detta, alltså blir det ett utbyte kring en viss fråga/påstående från Jonke som detta samtal kretsade kring till en början, och där menar jag att du läser in för mycket i det han sa. (medveten om att jag inte va där)<br /><br /> frågan för mig är inte helt utifrån vad jag tänker är vettigt eller inte, eftersom du och jag står i en kristen strömning av traditioner/gemenskaper så måste vi förhålla oss och använda de begrepp som våran tradition bjudit oss på, t.ex. kropp och själ. <br /><br />Men det är viktigt att förstå dem i sitt judisk/kristna sammanhang, inte det moderna sammanhanget där uppdelningen kropp/själ handlar å det ena om fysik och de andra om metafysik. <br /><br />Den kristna tanken om kropp, själ, ande är ju just tvärtom, att allt detta utgör det levande, alltså det kroppsliga. <br /><br />Att skapa en motsats mellan dessa för att vi semantiskt delat upp dem är onödigt tycker jag, då talar jag hellre om "OCH".<br /><br />Istället för en uppdelad världsbild (fysik-metafysik) är det en slags spiralbildning där själ/kropp är sammanvävt och oskiljbara, detta borde inte vara ett problem i det du påstår kring montering osv.elofnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-31011470.post-4563614987466815962009-11-30T08:56:21.853+01:002009-11-30T08:56:21.853+01:00Hej Elof
Jag försöker undvika att diskutera med vä...Hej Elof<br />Jag försöker undvika att diskutera med värderingar, åsikter eller ståndpunkter, istället ser jag dialog som att sätta fart på varandra: intensifiera. Rörelse och avknoppningar, inte ståndpunkter och åsikter alltså.<br /><br />Blir det inte att hålla fast dichotomin yttre och inre ifall man betonar OCH, både yttre och ett inre? Istället för dualism hamnar man i dialektik, holism, totalitet eller något, men man är fortfarande fast i föreställningen yttre och inre. Det blir svårt att se mat(t)erialiserandet, inkarneradet, tänkandet, samtalandet, interagerandet som monteringar, molekyler, rhizome, ytor, pulser och rytmer, fart och vila. <br /><br />Dichotomiskt tänkande är kraftfullt (ying och yang, holism, dichotomi) och vi får träna och kämpa för att slita oss loss lite. (Total befrielse vore i den här diskussionen en ironisk motsägelse, en ickeproduktiv paradox.)<br /><br />ps.<br />Mat(t)erliasera - materialisera och 'to matter' - betyda något (från Judith Butler).Per Herngrenhttps://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-31011470.post-30135189374434607742009-11-29T20:58:10.943+01:002009-11-29T20:58:10.943+01:00Monki. Jo jag förstår. jag är ju själv teknologikr...Monki. Jo jag förstår. jag är ju själv teknologikritiker, enl. ellul osv. Men sitter ju på en dator. <br /><br />Det är inte problematiskt i sig, men ändå en paradox. Men vi behöver paradoxerna.<br /><br />Per:<br />Min poäng är nog, utan att kunna så mycket om Heidegger, att det är svårt att skilja så mycket på inre/yttre handlande/medvetande. <br /><br />Vi talar om inre och yttre/kropp och själ, inte för att särkilja dem utan för att betona OCH. Gnosticismens villoläror lever fortfarande och där är vi nog överens tror jag. Det känns lite som att du disskuterar kring en ståndpunkt i det samtal med Oikos du hade som ingen egentligen förespråkade. En konstruerad sådan, som jag fattar Jonke i alla fall.elofnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-31011470.post-61694171692227954452009-11-27T21:51:08.902+01:002009-11-27T21:51:08.902+01:00Monki, det är en ära att få hit en som kreativt sä...Monki, det är en ära att få hit en som kreativt sätter fart på heidegger (jag höll på att skriva 'heidegger-expert' men du hade väl tagit det som en förolämpning...)<br /><br />För er som inte följt Monkis heideggertexter så finns här ett par smakprov:<br /><br />http://www.blay.se/2009/08/10/yahp-yet-another-heidegger-post/<br /><br />http://www.blay.se/2009/03/15/307/Per Herngrenhttps://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-31011470.post-3108240633585949872009-11-27T10:36:04.770+01:002009-11-27T10:36:04.770+01:00elof: ang. ironin att skriva om omedvetandegöra så...elof: ang. ironin att skriva om omedvetandegöra så skrivar per/heidegger just att medvetandegöra är viktigt för att vi ibland ställs inför problem (hammaren slutar fungera) och reflektera över vår situation. Poängen är dock att den politiska handlingen inte följer av ett medvetandegörandet.<br /><br />Det går bra att skriva om salsa, men det är inte samma sak som att dansa det :)monkihttp://blay.senoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-31011470.post-80009783208573557332009-11-26T09:51:14.865+01:002009-11-26T09:51:14.865+01:00Kul att ha dig på besök igen, Elof!
Jag läser Hei...Kul att ha dig på besök igen, Elof!<br /><br />Jag läser Heidegger som att han gör upp med föreställningen om ett inre och ett yttre. Att medvetandet (anden) eller själen (formen) skulle befinna sig i ett inre. Och att det sedan skulle finnas en yttervärld.<br /><br />Föreställningen om inre och yttre leder i sin förlängning till en sorts paranoid världsbild med solipsism som följd.<br /><br />Men det leder också till en självcentrering, att folk klibbar fast i sig själv om de tror rättvisa, befrielse, kärlek, eller fattigdom, förtryck, börjar med dem.<br /><br />Här är väl Heidegger i en god tradition från Derrida, Mearleau Ponty, Deleuze och Foucault, Ricoeur, m fl. <br /><br />Foucault menar att tankar, saker, samtal, rum är utspridda på en yta. <br />- Deleuze att saker, samtal, fundering är utspridda på olika plattformar (ytor kring olika saker och problem inte uppdelade på speciella ytor för medvetande och andra för saker och ting). <br />- Ponty att medvetandet är ute i världen, inte inne i oss, att stenar, hus och andra personer är med och tänker (medvetandet är inte individuellt, mitt eget).<br />- Ricoeur att självet skapas av den andre inte av jaget.<br /><br />Och Derrida undersöker möjligheten att rucka (dekonstruktion) på dichotomin inre och yttre.<br /><br />I Göteborg pratar Karl Palmås på sin blogg om distribuerad hjärna, tänkandet sprids mellan oss, kul begrepp.Per Herngrenhttps://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-31011470.post-78169873070063973312009-11-25T09:28:49.045+01:002009-11-25T09:28:49.045+01:00Per, jag tror det inte är så mycket en fråga om me...Per, jag tror det inte är så mycket en fråga om medvetande kontra vad som kommer först. Det handlar om något djupare som världsbilder och att dessa inte formas av en sak. Vår världsbild både formas av det vi gör, reagerar på, men också aktivt av olika typer av medvetna steg, t.ex. jag väljer att läsa evangelierna och ta in att de är något mer än liknelser. Det är svårt att aktivt forma sin världsbild. och egentligen är ordet bild här olyckligt kanske borde vi istället använda "sätt att handskas med världen" för här kommer både det "inre" (medvetande/själ) med det "yttre" (kropp/aktion) med i processen. Heidegger i all lära men min stora filosof verkar påstå att det både handlar om medvetandegörande genom att berätta berättelser och undervisa kring Torah, men också att allt detta måste förkroppsligas i en gemenskap för att det skall gå att förstå. <br /><br />Sen är det ganska ironiskt att du i en text som kritiserar medvetandegörning just försöker göra oss medvetna om att det inte börjar med medvetande. Men sånna där paradoxer finner vi ju hela tiden i livet.elofnoreply@blogger.com