13 april 2014
10 april 2014
Krigets grammatik
Krigets grammatik
- Båda parter är ett uttryck som osynliggör tusentals parter inblandade i ett krig: lokala sjukhus, folkrörelser, befrielsegrupper, dagis, fackförbund, pensionärer och besökande turister. Och runt om i världen är vapenföretag med sina fackförbund, banker och investerare inblandade i krig. Kyrkor och pensionsfonder investerar sina tillgångar i krig.
- Fiende är ett ord som avpersonifierar de som dödas.
- Fred firas i media när fienden krossats eller gett upp, inte när den egna sidan förlorat. Fred används inte heller av stat och media för att beteckna rättvis fördelning av makt och resurser. Fred används när ockupationen dominerar.
- Collateral damage. "X bombade en Hamasledare. Elva civila som befann sig i samma byggnad strök med." Att barn, fäder och mormödrar bombas för att mörda en fiende kamoufleras. Collateral damage förvandlar krigets offer till ett olyckligt misstag.
- Passiv form. Barn och gamla kan möjligen ha dödats av FNs eller Natos raket. FN och Nato dödar inte barn och gamla - inte i media. Passiv form kombineras med frånvarande subjekt, eller med vapnet som subjekt: "... av en israelisk missil".
- Individualisering. "Nato redo krossa Milosevic." Olle Josephson, professor i nordiska språk, undersökte under några dagar Stockholmstidningar och fann att fiendestater gärna individualiserades. Han hittade Milosevicregimen men inget motsvarande namn på europeiska eller nordamerikanska länder. Han påpekar att det uppfattas mer korrekt att i media skriva "Hitler förlorade kriget mot de allierade" än "Tyskland förlorade kriget mot Churchill". De som dödas av "vår sida" kamoufleras i media genom ett individualiserat krig mot en ondskefull ikon.
- Splittrad. Fiendestater fick många namn i stockholmstidningarna, enligt Josephson. Det är inte så ofta tidningarna skriver Sverigeregimen eller Reinfeldtregimen som synonym till Sverige. Beteckningen Sverige producerar en föreställning om enhet i och med att media undviker andra namn.
- Anföringsverb. "Våra ledare" förklarar, understryker och berättar. Nysvenskar och bruna uppger, påstår, säger och erkänner. Fiender citerades inte i stockholmstidningarna. Jonsson tipsar om att uppmärksamma hur anföringsverbet används för att överordna och underordna människor, för att skapa förtroende och misstroende.
- Krigets perspektiv. "Helikoptrar har lättare att träffa dagtid", skulle det kunna heta i media. Media säger inte: "Det är svårare för folk att undkomma helikoptrar dagtid."
2014 04 10, version 0.1
Referens
Judith Butler, Krigets ramar - När är livet sörjbart?, Hägersten: Tankekraft förlag, 2009.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: makt, postkolonial
26 mars 2014
Queer bortom påverkans- och rättighetspolitik
och som undersöker maktordningar som ordnande, som verb snarare än substantiv.
Detta blir ibland lite bakvänt för den rättighetspolitik som febrilt hävdar att queer eller homosexualitet är “normalt”. Den formen av rättighetspolitik försöker få ordning på den etablerade Ordningen. Den ordnar Ordningen så saker och ting ska få passa in.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
20 mars 2014
Maktordningar
Skriv gärna en kommentar!
Ickevåld och hacktivism
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
18 mars 2014
'Nya sociala rörelser' maktteknik hos forskare? - intervju
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: makt
16 mars 2014
Omedveten frånvaro
När saker och problem gör sig närvarande fångas vi gärna
i nuet. Nuets fängelse kan byggas av information, av upptagenhet och av
vad vi borde. Fångenskapen kan vara tvånget att hänga med och förhålla
sig till det som är aktuellt, så kallat samtidsslaveri.
När
saker och ting fungerar runt oss blir de till stor del frånvarande. När
vi fungerar tillsammans med andra och annat blir även vi frånvarande
för oss. När jag släpper loss i dans glömmer jag mina fötter. När jag
blir plötsligt blir medveten om mina fötter tappar jag takten. För att
jag ska kunna dansa behöver jag bli omedveten om alla tusentals rörelser
som mina muskler och leder utför i varje takt. Och jag behöver
förhålla mig omedveten till alla komplexa rörelser som utförs av andra
dansare runt omkring mig. (Se Heideggers hammarfilosofi.)
Vi använder olika sätt för att befria oss från nuets fängelse.
Nedanstående frånvarometoder är bara en lista på vanliga tekniker, de
ska inte ses som fix, enkla lösningar eller goda råd. Skriv gärna en
kommentar och fyll på listan.
Frånvaro-metoder för att befria oss från nuets fängelse
- Leva "som om" snarare än "för att". Göra saker som om de är bra i sig, inte för att de ska göra saker och ting bättre senare.
- Leva i tro och hopp. Och undvika optimism, pessimism och annan fixering vid resultat.
- Undvika tvånget att förstå och begripa.
- Sluta röra sig i riktningar som ska leda till lycka, lyckat resultat och mål. Undvika att skapa sig målbilder i framtiden.
- Träna. All träning kan begripas som övning i att bli omedveten, i att omedvetandegöra. När träningen sätter sig behöver vi inte längre tänka på det. När träningen inte fungerar behöver vi tillfälligt bli medveten om vad som är problemet så vi kan rätta till det. Och sedan behöver vi glömma det igen för att få det att fungera igen.
- Ignorera småproblem och småsaker som gör sig närvarande.
- Hoppa över information i texter. Fångas av berättelser.
- Undvika alltför många föredrag.
- Sluta lyssna när chefer eller folk kommer med käcka råd eller om de försöker mikrostyra.
- Göra ett bra jobb, använd dina färdigheter och strunta i att "hinna med".
- Släppa kontrollbehovet över sig själv, människor och saker som gör sig närvarande.
- Undvika att göra sig själv närvarande. Låta sig dras med och fångas av roligare saker än sig själv och sin egen upplevelse.
- Kämpa och göra motstånd för att det är rätt och bra, utan att kräva resultat och effekt.
- Undvika att värdera och utvärdera. Göra något värdefullt istället. Skapa värde.
- Dras in i självgående puls istället för att ständigt planera och tänka på vad som behöver göras. Pulser kan vara rutiner, institutioner, traditioner, promenader, danser och ritualer.
- Undvika enstaka arrangemang som måste planeras varje gång: så som events, kampanjer, projekt och manifestationer. Istället låta sig dras med av det återkommande.
- Undvik att göra framtiden eller dåtiden närvarande i nuet genom alltför mycket grubblande.
- Acceptera att det inte är så lätt att acceptera det som är kämpigt: känslor, våld, övergrepp, härskande och förtryck. Mycket av detta bör inte accepteras, det innebär dock inte att det måste fånga oss.
- Undvik trots, protester och att vara emot. Negerandet gör det som negeras närvarande. Nejet åkallar det som nekas.
- Träng tillsammans med andra undan våld och förtryck med det liv vi vill leva tillsammans. Tillsammans kan vi börja leva de samhällen vi vill ha.
- Betrakta glittrande hav, darrande löv eller andra former av brus som inte kan redas ut eller förutses.
- Lära sig filterfunktionerna på mejl, mobil och i sociala medier.
- Stänga av ljudliga och visuella meddelanden i realtid. Inte låta datorn eller mobilen plinga.
- Låtsas att irritationer är löv som blåser iväg. Låtsas att dumma och elaka är troll som klubbar ner varandra. Låtsas att någon prinsessa håller på och räddar en från draken.
- Lämna över. "Bli del av" istället för att göra saker själv.
- Våga ha tråkigt. Våga vara nere. Våga vara sur.
- Lathet, slöhet och lättja. Ta en tupplur då och då.
2014 03 16, version 0.1.1
Referens
Hartmut Rosa, Acceleration, modernitet och identitet Tre essäer, Daidalos, 2014.
(c) Per Herngren 3 Kommentera!
Kategorier: container-världsbild, system
13 mars 2014
100 härskartekniker & ickevåldsträning - intervju
Välkommen på helgkurs!
Referens
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
11 mars 2014
Kön, ras och klass klibbar fast - intervju
Thor: Grupper påverkar oss människor på konstiga sätt. För ett tag sedan träffade jag ett gäng gamla klasskamrater från grundskolan och vi gick ut och åt middag tillsammans. De flesta hade jag inte träffat på nära 15 år. Men efter en liten stund var det som att vi var tillbaks på högstadiet. Samma maktförhållanden, samma gliringar och skämt. Samma roller. Ett gäng vuxna människor, en del med barn och familj… Vad beror det här på?
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: feminism, makt, postkolonial, system
05 mars 2014
Civil olydnad kämpar mot vår lydnad - intervju
Här är ett utdrag från en intervju med mig som ska publiceras i en bok. Ge gärna kommentarer!
Thor: Hur kan vi bryta sådana svärmar, som drar i oss?
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: civil olydnad, makt
02 mars 2014
Aktiverar och avaktiverar aktivism: politisk rastlöshet
När detta sker får aktivismen det svårt att dra sig ur, den fångar sig själv i upptagenhet, i nyhets- och samtidslaveri. Aktivismen blir rastlös.
Aktivismens acceleration får aktivister att fly kontinuerligt motstånd. De övergår istället till att aktivera och avaktivera engagemang. De aktiverar och avaktiverar, enligt Hartmut Rosa, dessutom vänner, samarbete och relationer. Det gör att den solidaritet, det tålamod och den omsorg som är nödvändig för en motståndsrörelse inte går att bygga upp.
Hur aktivism flyr in i acceleration
- Upptagenhet: genom att fly in i upptagenhet skyddar aktivismen sig från befriande och revolutionerande förändring. Aktivism övergår från samhällsförändring till aktivismism: aktivism som söker efter ny aktivism.
- Samtidslaveri: genom att ständigt haka på aktuella frågor flyr aktivismen långsiktig förändring. Den fångas i tvånget att vara aktuell. Det tålmodiga, envisa och ihärdiga avfärdas som inaktuellt. (Läs mer om samtidsslaveri.)
- Närvaro-tvång: genom att aktivera och avaktivera människor och engagemang fängslas aktivism i presens, i det ständiga nuet, i ett tvång att vara närvarande.
- Events, kampanjer, projekt och manifestationer: genom att organisera händelser med tydligt slut flyr aktivismen pulserande, institutionaliserande förändring. Aktivism fokuserar istället på återvändsgränder. Händelser med inbyggt slutdatum.
- Fetischism: genom att söka sig till aktioner som ger kraft, laddar batterierna, kan energi överföras från aktivism till lönearbete. Aktivistiska energikickar kan på så sätt göra lönearbetets acceleration uthärdlig och möjlig. (Läs mer om fetischism i protest.)
- Självvärldar: genom att skapa bubblor av omsorgsfull, stimulerande och stödjande vit, medelklass med ungefär samma ålder lyckas aktivism bygga egna oaser mot stress.
- Intimitetens tyranni: genom att ersätta rätten att bli medlem, att få vara aktiv och att få delta i beslut, med intima grupper tränger klass, ålder, vithet och identitet effektivt undan de som inte är lika lyckade och lyckliga. Precis som självvärldar fungerar intimiteten som skydd mot stress. Stress från att bygga relationer med de som inte tänker som oss, som inte är lika trevliga och mysiga.
- Politisk individualism: genom att omvandla gemensamma angelägenheter till individuell duktighet flyr aktivismen det politiska. Demokrati görs sekundärt. Accelerande krav i sociala medier på åsikter, ställningstaganden och individuell radikalitet hetsar individen, vilket gör det närmast omöjligt att ta sig tillbaka till det politiska, till det gemensamma.
Per Herngren
2014 03 02, version 0.1.2
Referens
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: makt
24 februari 2014
Feministisk mötesteknik - intervju
Utdrag ur intervju som ska publiceras i bok. Kommentarer är mycket välkomna!
Thor: Men i våra traditionella folkrörelser, är det inte klokt att – så långt det är möjligt – fokusera på att komma överens. Att på ett demokratiskt sätt arbeta tillsammans så att det inte uppstår situationer där motstånd är nödvändigt. I alla fall för föreningar och organisationer. Du har också skrivit om just detta, alltså att skapa demokratiska möten och arbetssätt. En sak som du har skrivit mycket om är balansgången mellan att vara fixerad vid starka ledare och att vara helt struktur- och ledarlös. En del organisationer verkar alltid söka tydligt ledarskap, mer och hellre än demokrati. Går det att kombinera starkt ledarskap och öppenhet? Och kan en organisation fungera med bara demokrati – utan ledarskap?
Thor: Du nämner den där listan på olika uppgifter som kan vara bra att dela ut när en har möten. Det är ”mötesunderlättare”, ”tidsunderlättare”, ”maktingripare”, ”stämningsunderlättare” och ”förståelseunderlättare”. Det låter som små snälla figurer som smyger runt på föreningens möten och hjälper till i hemlighet. Men vad innebär de här rollerna egentligen och hur används de?
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
04 februari 2014
Postprotest - intervju
2014 02 04, version 0.1.3
Texter om postprotest
(c) Per Herngren 2 Kommentera!
Kategorier: civil olydnad, feminism, postprotest