Postprotest - intervju
2014 02 04, version 0.1.3
En blogg om att tillsammans leva det samhälle vi vill ha. Om civil olydnad, ickevåld, plogbillsrörelsen, postprotest, performativ feminism, rekursiv politik, forskning och filosofi.
(c) Per Herngren 2 Kommentera!
Kategorier: civil olydnad, feminism, postprotest
Ikväll såg jag alla tre avsnitten av Fröken Frimans krig. Det är en spelad kortserie om det historiska kvinnokooperativet Svenska Hem som startade 1905 trots våld från unga män och bojkott från kapitalistiska Stockholms Specerihandlareförening. Och trots dåligt stöd från det manligt dominerade Konsument Förbundet, Konsum.
1905 hade kvinnor inte rösträtt, juridiskt var ofta män förmyndare över kvinnor, matfusket var utbrett i Stockholm och många blev sjuka av dålig mat. Undernäring och svält förekom. Kvinnokooperativet Svenska Hem revolutionerade kvinnors organiserande och kooperationen på flera sätt.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: civil olydnad, makt, system
Via två steg förvandlas lycka till maktteknik. 1. Lycka placeras över andra värden. Andra värden underordnas lycka. 2. Vi uppmanas att rikta våra liv mot lyckan. Lycka får oss att vända oss bort från det och de som stör lyckan.
Lycka normaliserar och legitimerar vissa ordningar genom att förknippa dem med lycka. Lycka styr oss mot ordningar som karriär och kärnfamilj. Styrteknikerna är allt från lyckönskningar, tips och råd, till utlovade framtida lyckoutopier: Då kommer du att bli lycklig! Utropstecknet efter lycka är en uppmaning, till och med en order. Bli lycklig!
Att lyckas eller misslyckas, att vara lyckad eller misslyckad, används i flera olika maktordningar för att peka ut vad som är överordnat och underordnat.
Lycka har de senaste årtionden förvandlats från oväntad händelse (som överraskning eller vinst i ett lyckohjul, vem är den lyckliga vinnaren?) till något du bör sträva mot. Bestämda metoder och mål ska göra dig lycklig. Lyckoindustri och lyckoforskning hjälper till med att befästa hur vi ska leva. Lycka riktar oss. Bestämmer riktningen.
(c) Per Herngren 3 Kommentera!
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: system
Kommersialism genererar motsättningar. Dessa motsättningar skapar motstånd eller dåligt samvete hos människor. De hindrar till viss del kommersialism och kapitalism från att reproducera sig.
Kommersialism kan kamouflera dessa motsättningar genom att koppla sig till något moraliskt, rättfärdigt, rebelliskt eller oskyldigt.
Julen som verktyg för att koppla ihop kommersialism, osjälviskt givande och ett jesusbarn i något fattigt stall är genialisk. Julen genererar med hjälp av generositet och Jesus fantastiska vinster. Och den genererar även gott samvete hos de som konsumerar. Köpandet, kapitalismen, förvandlar sig själv genom Jesusbarnet till frid och självrättfärdighet.
En relativt ny metod för att kamouflera motsättningar samt skapa gott samvete och frid hos konsumenter har utvecklats under några år. Genom att ett köp automatiskt ger någon procent av priset till regnskog, läkarvård i tredje världen eller något annat som ska göra världen bättre kamoufleras kommersialism till världsförbättring och genorisitet. Återigen används detta antikapitalistiska "givande" till att reproducera köpande.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: makt, postprotest, system
När något inte förväntas vara gott nog så kan det göras till tecken på något annat. Något bortom. Något som inte är här.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: makt, postprotest
Här är en artikel som Kvinnor för fred vill publicera i sin tidning. Gärna synpunkter.
Henry David Thoreau uppfann civil
olydnad. I sin lilla skrift Civil olydnad
från 1849 skrev han att problemet inte är regeringen utan de som protesterar
men ändå lyder. Här sådde han fröet till ett ickevåld som konstruerar en annan
logik än protest: att vara emot, att uttrycka missnöje.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: civil olydnad, feminism, postprotest
Den parlamentariska revolution som ersatte kungaväldet saknar föreställningar om andra ordningar, om andra system. Den saknar fantasi, och just därför återskapar den kungariket.
Filosofen Spinoza (1632-1677) var skeptisk till revolutioner utan fantasi och föreställningsförmåga, hävdar Chiara Bottici. Hon verkar som professor i filosofi i Europa och New York. Hon reflekterar kring anarkism och nödvändigheten av fantasi för politiska förändring.
En demokratisk revolution som inte föreställer sig andra former av demokratier än att ta över riket (staten) och centralmakten (parlamentet/regeringen) återskapar ett nytt kungarike.
“Spinoza’s
alleged skepticism towards revolutions goes however hand in hand with his critique
of superstition and the political use of imagination more generally. This is particularly
clear in the Theological-Political Treatise, where Spinoza explicitly says that
revolutions are doomed to fail, because a people used to monarchy will
inevitably follow the same pattern of imagination and institute another
monarch.” (Chiara Bottici , 2012, p 588.)
(c) Per Herngren 2 Kommentera!
Kategorier: container-världsbild, makt, postprotest, system
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Här i Göteborg finns många bra organisationer som fungerar demokratiskt. Men flertalet organisationer, institutioner och företag i Göteborg organiseras fortfarande som diktaturer. Så vad hände med kampen för demokrati?
Kapitalism har gjorts alltmer immun mot demokratiska interventioner, visar den tyske sociologen Wolfgang Streeck. Detta sker genom att kapitalism avdemokratiseras. Frågor om rättvis fördelning av makt och resurser görs irrelevanta. Immuniseringen av kapitalism sker dessutom genom att demokrati avekonomiseras. Demokratier undviker att intervenera i företag.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: container-världsbild, makt, postprotest, system
Filosofen Hannah Arendt menar att vi är både politiska människor och sociala människor. Men inte samtidigt. Det politiska är aktion. Och det sociala är att fungera ihop. Det sociala och det politiska måste skiljas åt. Ifall det inte skiljs åt tränger det sociala undan det politiska.
Hannah Arendt som blev fängslad och levde i flykt i olika omgångar menar att vi behöver bekämpa lydnaden snarare än onda ledare. I The Human Condition från 1958 lanserar hon sin revolutionerande teori om att det sociala och det politiska behöver skiljas åt, även om båda behövs i våra liv.
Det sociala handlar om att ta hand om varandra, fungera ihop, skapa en god arbetsgemenskap och arbetsmoral, förhandla och sluta avtal, vara vänskapliga, ta på sig fina kläder, festa tillsammans och trivas ihop, flirta, bli vänner, behålla vänskapen, leva tillsammans, vara goda grannar, vara lojala mot varandra.
Det politiska är aktion och ingripande. Det politiska är möjligheten att samtala och tänka tillsammans, att argumentera och tänka olika, att vara i konflikt och göra motstånd mot varandra, att förundras och tänka nytt, att bygga något annat, att ta obekväma beslut och ingripa. Det politiska måste alltid värja sig mot det sociala för att fungera. Argumenterandet får inte förvandlas till konversation, trivsamhet och intimitet.
Feministiska rörelser, solidariska rörelser, motståndsrörelser, riskerar att ockuperas av det sociala. De riskerar att bli sociala rörelser. När detta händer övergår feminism, solidaritet och motstånd från att vara direkt aktion, från att vara politiska, till att bli trivsamma, lojala, välgörande, vänskapliga, mysiga.
Idag håller det sociala och vänskapliga på att tränga undan det politiska. Vänskap och vardagsgemenskap blir ett större hot mot det politiska än antipolitisk och auktoritär konservatism.
Det sociala förvandlar det politiska till trivsamma politiska "events". Politiska manifestationer förvandlas till fetischism för att få kraft och ladda batterierna.
Politisk aktion ersätts av individuell duktighet, att göra så gott en kan, att försöka att själv inte vara så sexistisk och rasistisk, att själv leva klimatsmart, att som individ leva enkelt, att vara snäll mot andra.
Rättvis fördelning av makt och resurser ersätts med rättigheter. Kampen för jämlikhet ersätts med mångfald.
Det privata blir alltmer modellen för hur våra samhällen fungerar. Hannah Arendt menar att vi behöver värna det politiska och det offentliga för att kunna skapa frihet, rättvisa och demokrati.
Per Herngren
2013 11 12, version 0.1
Tack till Berit Larssons föreläsning om Hannah Arendt 12 november 2013.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: makt
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: makt
Mohandas Gandhi kallas ofta Mahatma Gandhi. Mahatma betyder upphöjde, vördnadsfulle eller ädle. Genom att kalla Gandhi för Upphöjde Gandhi, Vördnadsfulle Gandhi, Ädle Gandhi, så lyfter vi upp honom över folk.
Just genom att lyfta Gandhi så neutraliserar vi honom. Piedestaler är en genialisk maktteknik för att neutralisera någons inflytande. Gandhi blir inte längre som vi andra. Vilket också innebär att vi inte är som Gandhi.
Gandhi görs inte till en jämbördig vars innovationer och metoder vi skulle kunna imitera, finslipa och innovativt utveckla vidare i andra riktningar. Gandhi hamnar i karantän. Hans civila olydnad hindras från att smitta av sig. Hans ickevåld får inte mutera.
Som upphöjd görs Gandhis civila olydnad statisk. Hans teorier och praktiker tillåts inte att kritiskt justeras och omvandlas. Gandhi ser ickevåld och civil olydnad som experiment. Ifall hans idéer och metoder är upphöjda över oss hindras vi från att experimentera med dem. Vi hindrar oss själva från att använda dem för att uppfinna något bättre.
Per Herngren
2013 11 03, version 0.1
(c) Per Herngren 2 Kommentera!
Kategorier: civil olydnad, makt
(c) Per Herngren 4 Kommentera!
Kategorier: feminism, postprotest
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: civil olydnad, feminism, makt, postprotest
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: civil olydnad, makt
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategorier: civil olydnad, makt, postprotest
(c) Per Herngren 2 Kommentera!
Kategorier: civil olydnad, feminism, makt