25 juli 2013

Cyborgfeminism & civil olydnad: Donna Haraway

Cyborg, som vi finner i science fiction, är delvis människa, delvis maskin. Inte helt mekanisk. Och inte helt organisk.

Cyborgfeminism lär civil olydnad att det inte räcker med att intervenera i, och bryta, lagen. Det räcker inte heller att bli medveten och informerad. Opinion och åsikter skapar inte radikal politisk förändring.

Cyborgmotstånd bygger om maskiner.

Cyborgmotstånd är maskin-människa som tillsammans handgripligt griper in i fabriker, gränskontroller och på militärbaser.

Inte genom sabotage som bara skulle hindra maskinen tillfälligt, utan genom att tillsammans med maskinen bygga om, bygga något bättre. Bygga något som vaknar till liv, och som kan börja leva ett gott liv.

Plogbillars direkta omsmidning av vapen med hammare är cyborgmotstånd. Tillsammans med verktyg börjar plogbillar hamra om maskiner som för krig till maskiner som istället samarbetar med oss. Rättegångar och fängelser hjälper till att ge liv till nya plogbillsaktioner.

Cyborgmanifestet

Donna Haraways Cyborgmanifest från 1985 visar hur vi är blandning människa, maskin, djur, natur, kvinna, man, hetero, homo. De knivskarpa gränserna existerar inte. Människan är inte särskild från maskinen eller från naturen. Vi är inte helt särskilda från varandra.

Identitet blir därmed omöjligt att uppnå. Vi är hybrider av varandra. Istället för identitet behöver vi gå in i hybriditet. Bli hybrider som producerar andra hybrider. Cyborgmotstånd förs därför alltid i koalitioner. 

Civil olydnad är att bli hybrid med motparten. Civil olydnad ändrar därför direkt på både motparten och på ickevåldsgruppen som intervenerar. Det bildas något nytt. Civil olydnad förs därför inte på distans från motparten. Ickevåld har inget bindestreck mellan icke och våld. Det finns inget ickevåld på säkert avstånd från förtryck.

"A cyborg is a cybernetic organism, a hybrid of machine and organism, a creature of social reality as well as a creature of fiction."

Politik är hybridpolitik

Politik är aldrig ren mänsklig angelägenhet. All politik är hybrider av andra hybrider. Politiska aktioner är materiella förändringar. Cyborgpolitik är materialistiskt.

"we are all chimeras, theorized and fabricated hybrids of machine and organism; in short, we are cyborgs. This cyborg is our ontology; it gives us our politics."

Cyborgfeminism visar att politik inte handlar så mycket om opinion, kunskap, medvetande eller åsikt. Men cyborgfeminism avvisar även vulgärmaterialism. Fantasi, utopi och myt är nödvändiga delar av politik. Det finns, enligt Donna Haraway, ingen knivskarp uppdelning mellan fantasi och vetenskap, eller mellan drömmar och politik. Fantasi materialiserar. Utan fantasi skulle både vetenskap och politik ersättas med administration.

"The cyborg is a condensed image of both imagination and material reality, the two joined centres structuring any possibility of historical transformation."

Krig är cyborgkrig

Även krig och industri blir i Haraways analys exempel på hur intrasslade våra liv är med maskiner. Vi tänker tillsammans med maskiner. Våra liv levs maskinistiskt. Men maskiner dödar oss också.

"Cyborg replication is uncoupled from organic reproduction. Modern production seems like a dream of cyborg colonization work, a dream that makes the nightmare of Taylorism seem idyllic. And modern war is a cyborg orgy".

Per Herngren
2013 07 28, version 0.1


Referens

Donna Haraway, "A Cyborg Manifesto: Science, Technology, and Socialist-Feminism in the Late Twentieth Century," in Simians, Cyborgs and Women: The Reinvention of Nature, New York: Routledge, 1991, pp.149-181. Original 1985.

http://www.plowshares.se/
http://ickevald.net/perherngren/plogrorelsen_innehall.htm

Vill du göra eller stödja civil olydnad
på Saab Electronic Defence Systems?

Vi träffas några gånger hösten 2013 för att reflektera och bilda en vängrupp för att utföra civil olydnad på Saab Electronic Defence Systems, ett av världens största vapenföretag för krigsradar. Vi verkar i tradition från plogbillsrörelsen. Du är mycket välkommen!

Kontakta: Lisa Gerenmark 0704-57 91 38,
lisa.gerenmark(snabel-a)gmail.com

Bilagor:

Av-gränsa istället för att avgränsa

"In the traditions of 'Western' science and politics - the tradition of racist, male dominant capitalism; the tradition of progress; the tradition of the appropriation of nature as resource for the productions of culture; the tradition of reproduction of the self from the reflections of the other - the relation between organism and machine has been a border war. The stakes in the border war have been the territories of production, reproduction, and imagination. This chapter is an argument for pleasure in the confusion of boundaries and for responsibility in their construction." 

Medicin och cyborg

Att gränsen människa-maskin inte håller blir tydligt på sjukhus med livsuppehållande maskiner och näringstillskott. Men även tandlagning, glasögon, kläder och bil visar hur tekniken är del av oss. Hur teknik är med och bestämmer över oss.

"Modern medicine is also full of cyborgs, of couplings between organism and machine, each conceived as coded devices, in an intimacy and with a power that was not generated in the history of sexuality."

15 juli 2013

Konsumera främlingen - kapitalism/rasism: Sara Ahmed


Rasism upprätthålls inte så mycket av rasister, elaka människor eller extremister utan snarare av vår lydnad till nationalstater, gränser, kapitalism, egendom och konsumtion.


Ras, kön, klass och kapitalism är inte olika sfärer. De trasslar in sig i varandra, och de bygger varandra. Men det är inte så att det ena är orsakat av det andra, kön kommer inte från klass, ras kommer inte kapitalism. Det är snarare så att de samverkar. De förstärker varandra när de hamnar i resonans.

Här tar jag upp Sara Ahmeds analys av hur kapitalism och konsumtion erbjuder oss att bli främlingen. Icke-vita  människor görs till varor. Varor som vi kan konsumera genom exotiska parfymer, danskurser, etnomusik, resor och kläder.

Sara Ahmed forskar kring kritiska vithetstudier, queerfenomenologi och feminism.

Konsumtion gör oss intima med främlingen


Genom konsumtion blir vithet och rasism att ta till sig främlingen snarare än att trycka ner eller stöta bort främlingen. Konsumtionsvaror ger vita möjlighet att komma intimt nära främlingen.

”Inom konsumentkulturen ger handelsvaran – som på en gång är en bild och ett materiellt ting – subjektet en möjlighet att på nära håll möta en avlägsen andre (den som redan har identifierats som ’främlingen’)” (s 35).

Det finns en hel värld med främlingar. Genom handelsvaran erbjuds vi att bli del av den världen, ”handelsvaran införlivar konsumenten i en ’värld’ av främlingar” (s 36)

Det innebär att den främmande världen blir del av oss. Världen blir något jag kan köpa, äga och ha på mig. Världen blir något vi gör. Vi gör världen till vår värld.

Vithet är att bli främlingen


Kapitalism ger oss även möjlighet att själv bli främlingen. ”Konsumentkulturen ger konsumenterna illusionen att de kan bli främlingen, om än tillfälligt, eller att de kan bli som främlingen genom att använda vissa produkter eller äta vissa maträtter. … blivandet kan vara ett sätt att komma närmare den andre för att upprätthålla en skillnad.” (s 41).

Vithet skapas här alltså genom att bli brun, att bli del av främlingen. Den vite blir främlingen som just den som är något annat än främlingen.

Främlingen lyfts upp och blir något underbart som jag genom varor och exotiska platser kan få del av. Främlingen blir del av mig. Genom att göra främlingen till del av mig underordnar jag främlingen mig.

”Med andra ord konstrueras etnicitet som ’det exotiska’ i analogi med mat; svarta människor är pikanta och annorlunda. Det konsumerande vita subjektet inbjuds att äta den andre” (s 39).

Främlingen blir fetisch


Främlingar, mångfald, tolerans, kläder, musik, platser, dofter, bilder, danser, kulturmöten samt olika ting och objekt fetischeras.

Fetisch innebär att människor, saker och gemenskaper plockas ut ur sina relationer och verksamheter och ges en egen kraft. En underbar främmande kraft som kan överföras och utvinnas.

Ahmed menar att det finns ”samband mellan handelsvarans och främlingens fetischkaraktär … objektet till och med blir främlingen” (s 36).

Kapitalism gör främlingen till en vara. Varan blir främlingen. Och genom varan får jag bli främlingen. Främlingen blir alltså något som kan säljas och erbjudas oss.

Per Herngren
2013-07-15, version 0.1


Referens

Sara Ahmed, Vithetens hegemoni, Hägersten: Tankekraft, 2011.

Gadgeten innehöll ett fel