26 juni 2008

Plogbillsaktion på Saab Microwave Mölndal

Pressmeddelande 2008-06-26
Med var sin smideshammare började Ulla Røder och Per Herngren avrusta Microwaves test-anläggning i Mölndal torsdagen 26 juni. Plogbillsgruppen som kallar sig Saab Microwave Blivande2 Plogbill greps inne på Saab Microwave. Förutom den handgripliga desarmeringen har de även planterat fikon inne på fabriksområdet.
— Ett gammalt profetord från Mika sätter oss i rörelse, berättar Ulla Røder. Vi smider svärd till plogbillar. Vi protesterar inte mot Microwaves eldledningssystem eller att de sägs vara femte störst i världen på krigsradar. Vi väljer bort protesten eftersom den blir reaktiv och negativ. Det är tid för ingripande och positivt skapande.
Profetcitatet från Mika återfinns längre ned i faktadelen.
— Vi har möjligheten att gripa in, menar Ulla Røder. Det blir därmed en plikt när det finns våld och nöd i världen. Vi använder ickevåld. Däremot menar jag, till skillnad från min vän Per, att vi inte utför civil olydnad. Vi upprätthåller internationell lag! Det är Saab Microwave som bryter mot lagen genom att med eldledningssystem ha deltagit i Irakkriget.
— Blivande upphöjt till två, som står mitt i vårt namn, ser kanske lite märkligt ut, säger Per Herngren. Det växter fram ur att vi under torsdagens aktion samarbetar med Deleuze-forskare i Göteborg. Forskarna undersöker tillsammans med oss hur motstånd och Deleuze filosofi kan sätta fart på varandra. Deleuze betonar det dubbla blivandet: Vi ska skapa skapande! Inte något färdigt. Motstånd och filosofi är ständiga processer som inte ger färdiga resultat. Deleuze tvingar oss plogbillar att undvika tänka mål och medel eller den Stora Aktionen; istället för ändstationer är civil olydnad påfarter som sätter oss i rörelse. Syftet är inte att vara någon annanstans, att komma fram till en viss punkt. (Gruppens namn är Saab Microwave Blivande2 Plogbill)

Kontakt

När de är släppta kan Ulla Røder och Per Herngren nås på 070-88 77 211.
Ullas email: bur200854(snabel-a)hotmail.com

Bilder från plogbillsaktionen


Profetord i tre världsreligioner

”De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig. Var och en skall sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, och ingen skall hota honom” eller henne. Mika 4:3-4
Detta citat finns i texttraditionen från islam, kristendom och judendom.

Ulla Røder

Ulla Røder, 53 år från Danmark, avrustade delar till kärnvapenubåten Trident i Loch Goil i Skottland 1999 tillsammans med plogbillsgruppen Trident Three. De vann rättegången. Strax före andra Irakkriget 2003 avrustade Ulla Tornado-flygplan som skulle användas under angreppen mot folk i Irak. Ulla har suttit fängslad i lite över ett år för dessa och andra ickevåldsaktioner.

Per Herngren

Per Herngren har avtjänat 15 månader av ett åtta års fängelsestraff i USA för att tillsammans med sju andra i Pershing Plowshares avrustat Pershing II kärnvapenraket 1984. Under första Irakkriget 1991 avrustade han två Carlgustaf granatgevär på FFV i Eskilstuna. Per Herngren var med och startade plogbillsrörelsen i Europa. Han är 46 år och bor i Hammarkullen och arbetar som författare och ickevåldstränare. Hans böcker har utkommit på svenska, polska och engelska.

Plogbillsrörelsen

Plogbillsrörelsen har sedan 1980 under ett hundratal aktioner avrustat handeldvapen, flygplan och helikoptrar för västvärldens krig i tredje världen, kärnvapen och Trident-ubåtar. Enligt Per Herngrens inte helt exakta uträkning har plogbillsrörelsen med enkla smideshammare desarmerat mer sprängkraft än vad som använts under alla krig från stenåldern till idag. Första plogbillsgruppen bestod av katolska nunnor och präster. Idag deltar allt från ateister och agnostiker till buddhister.

Arrangörer

Plogbillsaktionen 26 juni 2008 är ett samarbete mellan Saab Microwave Blivande2 Plogbill, Fikonträdet – Svenska Freds i Göteborg, Deleuze & Guattari Forskargrupp i Göteborg, samt Kristna Freds Smeder.

Länkar

Hemsidor för Saab Microwave Blivande2 Plogbill

5 kommentarer:

vairocana sa...

Rent juridiskt, hur förehåller sig internationell lag med svensk lag i detta fall?

Vilken lag bryter Saab Microwave mot?

Jag inser att civil olydnad handlar om moraliska lagar, den klassika frågan blir vem definierar?

Går det att definiera i den post moderna eran, eller blir det relativt individer?

Arbitration vs. legitimization?

Per Herngren sa...

De flesta internationella lagar är inskrivna i svensk lag. I USA, och även England tror jag, så står internationell över nationell. Men i Sverige skrivs internationella lagar in och blir en del av den svenska.

I den svenska lagen så finns en hierarki där internationell lag och de lagar som skyddar oss mot mord och våld står över egendomslagen. Men domstolarna bedriver en ganska konsekvent juridisk olydnad där de ställer egendomslagen högre. Svensk juridik är nog ovanligt korrumperad av kapitalismen?

Vi argumenterar för att mord, delaktighet i mord och krig, samt internationell lag ska ställas över egendomslagar precis som det är tänkt i lagen.

Många av oss plogbillar står närmare skiljedom, arbitration än medling och förhandling när det gäller mord och våld och förtryck. Civil olydnad kan ses som ett sätt att pröva en fråga. Alltså ett sätta att komma in i ett juridiskt och militärt system och pröva rätt och fel. (Att jobba utanför systemet vore att ex demonstrera utanför juridiska och militära system. Civil olydnad är en port in i systemet)

Moral ser de flesta av oss inte som privat eller som privat samvete. Det är gemensam moral. Därför kan vi argumentera mot moral som blir destruktiv och hävda att en annan moral är bättre.

Så flertalet av oss står inte så nära den del av postmodernism som är radikalt relativistisk. Man kan säga att vi snarare än relationister. Vi betonar överenskommelser, hävdande av rätt och fel, att säga emot varandra.

För Deleuze som vi hänvisar till så ligger sanningen inte i svaret utan i frågan/problemet. Detta är ett sant problem, det där är ett falskt problem. Sanningen sätter därför fart på oss, snarare än stoppar oss framför ett svar. Därför betoning på blivande snarare än varande. Går det att hitta paralleller till de filosofier du ibland hänvisar till?

vairocana sa...

Jag kan inte min Deleuze, men hittade lite info:

"Deleuze claims that standards of value are internal or immanent: to live well is to fully express one's power, to go to the limits of one's potential, rather than to judge what exists by non-empirical, transcendent standards.

Modern society still suppresses difference and alienates persons from what they can do. To affirm reality, which is a flux of change and difference, we must overturn established identities and so become all that we can become—though we cannot know what that is in advance.

The pinnacle of Deleuzean practice, then, is creativity. 'Herein, perhaps, lies the secret: to bring into existence and not to judge. If it is so disgusting to judge, it is not because everything is of equal value, but on the contrary because what has value can be made or distinguished only by defying judgment. What expert judgment, in art, could ever bear on the work to come?'".


Dvs det liknar existentiell moral, du har ansvar att göra vad du kan göra.

Men jag förstår inte kopplingen till:

"Moral ser de flesta av oss inte som privat eller som privat samvete. Det är gemensam moral."

Så moralbegreppet är inte från Deleuze?

Per Herngren sa...

Nej, du har rätt. I den första delen av min kommentar så försöker jag beskriva traditionen från plogbillarna och i det sista stycket lägger jag in en tanke från vår senaste plogbillsgrupps samtal med Deleuze-forskargruppen.

Jag kan inte så mycket om Deleuze moralbegrepp. Men en möjlig likhet skulle vara att plogbillarna i rättegångarna sätter fart på de rättsbegrepp som används i lagen. Varje domslut är början på nästa rättsprocess. Deleuze undersöker hur ett problem sätter fart snarare än leder till färdiga svar.

En skillnad skulle vara att plogbillar även om de inte tror på slutgiltiga svar inte har problem med att döma ut ex krig, vapenhandel och kärnvapen. Domslut ligger kanske närmare plogbillarna än Deleuze. Men plogbillarna ser motsägelsen mellan att vi måste ge dom-slut och att det inte är något egentligt slut. På ett sätt ligger plogbillarna nära Nietzsche när han säger att vi alla måste bli lagstiftare, hm.

Eddy Nehls sa...

Här kommer några, högst fragmenterade tankar kring (freds)aktioner och vad Deleuze eventuellt kan tillföra det arbetet.

Mitt eget möte med Deleuze texter har utvecklats över tiden till ett slags utdraget event som förändrat mina tankebanor, och så kan även en plogbillsaktion fungera, tänker jag. Deleuze ger inga svar, tvärt om provocerar han läsaren att tänka i nya banor. Och samma gäller för aktioner, det är därför endast i relation till handlingarna de kan ge upphov till som de har något värde.

Problemet, menar Deleuze, med många av de samtal som förs och frågor som ställs, är att deras form allt för ofta är konstruerad på sådant sätt att själva konfigurationen av frågandet stänger in och bestämmer, att själva frågandet i sig reglerar möjligheten att svara. Dessa tendenser kan med Deleuze terminologi sägas vara paranoida uttryck för territorialisering, inte i form av illvilliga tendenser hos den som ställer frågan utan mer som en inbäddad egenskap i själva frågandet. Poängen med en aktion, som den som genomfördes mot Saab, är att den inte har en enda betydelse, och att den heller inte är avslutad bara för att det har planterats träd och bankats på en radar. Aktionen har alltså bara börjat.

Det finns inte ett enda, definitivt svar på frågan om hur människor ska samverka med varandra. Att presentera sådana svar vore att stänga in, att territorialisera fältet, att gå in i rollen som paranoid upprätthållare av diskursernas spel. En mycket bättre ambition vore att visa hur världen och dess teknologier kan förstås som skapade företeelser, vilka ständigt blir till inom ramen för nätverk uppbyggda av såväl människor som icke-mänskliga aktörer, eller i och genom linjer och krafter organiserade i diagram. Tillverkningen av materiel som kan användas i krig ger arbetstillfällen i Sverige och svenskar krigar inte (sic), men samtidigt är det ett odiskutabelt faktum att teknologierna används i krig. Och när krig startas följer de sina egna lagar, inte människors lagar.

Vi har just därför alla ett ansvar att betrakta världen med alternativa ”glasögon”, sådana som en plogbillsaktion kan sägas vara ett exempel på. Förståelsen för det sammanhang allt och alla delar behöver öka och i det arbetet kan Deleuze med fördel användas som inspiration.

"Att bli till är att aldrig härma, eller göra som eller anpassa sig till en modell, vare sig det rör sig om rättvisa eller sanning. Det finns inte en punkt man reser från eller något man kommer fram till eller bör komma fram till. Inte heller två punkter som kan bytas ut mot varandra. Frågan 'vad blir det av dig?' är särskilt fånig. För allt eftersom någon blir förändras det som han blir lika mycket som han själv. Tillblivanden är inte härmnings- eller assimilationsfenomen utan fenomen med dubbelt infångande, med icke parallell utveckling och förbund mellan två makter. Ett förbund är alltid mot naturen. Ett förbund är motsatsen till ett par. Det finns inte längre några binära maskiner: fråga-svar, maskulin-feminin, människa-djur och så vidare. Det skulle kunna vara det som är samtalet, helt enkelt konturerna till ett tillblivande." (Deleuze, översatt av Kristina Ekelund, i Glänta nummer 4/2003 – 1/2004).

Sådana icke-linjära tillblivelser eller förbund kan användas för att initiera en ny och annorlunda värld, men som Deleuze skriver går det inte att uttala sig om hur den ska se ut med mindre än att man ikläder sig rollen av maktfullkomlig tankepolis. Deleuze kan hjälpa oss att inse vår (som människor) högst begränsade roll i den abstrakta maskin som världen ständigt blir till i och genom. Att banka på en radar eller plantera växter på militärt område är ett annat sätt. Det finns säkert fler. Och alla försök att göra något är bra, så länge som man inser att världen inte är, den blir. Ständigt.

Gadgeten innehöll ett fel